Programpaket, varför då?

Vässarös programpaket har haft en lite stapplande start. Programpaketen skall ses som ett försök till att göra det lättare att ha läger även om man inte har så mycket erfarenhet av att lägga läger. Kanske har man inte heller inte den där praktiska erfarenheten av att ha varit på Vässarö förr.
Om vi inte verkar fokusera på programpaketen just nu så beror det mest på att vi försöker komma på lösningar på grundfrågan.

Rum för utveckling

Man behöver inte bara en B-plan, man behöver även en “exit plan”. I alla fall som scoutledare om du frågar mig. Om man inte har en “exit plan” så är risken att man stannar där man är i brist på bättre alternativ. Jag har sett min beskärda del av ledare som parkerat och i värsta fall blivit till en slags “back seat driver”. I scouterna skall man få chansen att prova på nya saker och utvecklas. När man kan en sak bra går man vidare mot nya utmaningar. Jag förväntarmig mycket av mina scouter och av det följer att jag måste ställa samma krav på mig själv.

Efter att ha varit resident program manager på Vässarö i strax tio år så har det enligt mig varit hög tid för just någon slags “exit plan”. Det betyder inte att jag lämnar program och jag tror jag behöver förklara min “exit plan” mer i detalj senare, men det jag vill göra är att lämnar rum för nya förmågor att växa.

Jag tror att en av de vackra sakerna med scouting är att vi tillåter större utmaningar. Vi är som ett företag baklänges. Vi tar pengar och omvandlar det till erfarenheter. När pengarna är slut så hämtar vi mer. Att göra program på Vässaör för 8:e året ger  inte lika många ledarutvecklande utmaningar som första åren.  Så en solig höstdag i Jambville lyckades ö-ledningen övertyga mig att sätta mig i planning team för European Guide and Center Managers Conference (CMC) och en annan solig höstdag i Our Chalet, Adelboden i Schweiz, så lyckades Sally som då var coordinator för Goose Network att övertyga mig om att ta över som coordinator aka Mama/Papa Goose. Där har mina delar av mina nya utmaningar.

Nu kan jag titta tillbaka över vad jag gjort och inte gjort första året och konstatera att allt blev inte så bra även om mycket blev bra. När det gäller CMC så fick min session om ungdomsarbetslöshet i Europa kanske inte  högts betyg av alla. Det är bra, det betyder att jag hittat lite tuggmotstånd.  I en annan kontext hade jag inte varit lika nöjd. Den här gången är jag tacksam att vara återvald som Papa G för ett år till. Det finns potential för förbättring. Rum för utveckling.

CMC2013-140-l