På ett träd eller en stolpe sitter ett rör vertikalt monterat. Exempelvis ett 1.5 meter långt avloppsrör. I röret finns någon form av flöte man skall få upp.

Patrullen måste springa iväg och hämta vatten och få i röret – höjden på röret är viktigt för att få till svårighetsgraden – och till problemet hör att någon har borrat en massa hål i röret…

Ett par träd – minst tre – drar man ett rep kring och skapar på så sätt en hage. Repet kan med fördel ha olika höjd över marken mellan olika träd så man får olika svårighetsgrad.

Patrullen – hela patrullen – skall ta sig in i hagen (eller ut). För att ta sig in eller ut skall man över repet men man får inte nudda varken rep eller träd.

Vill man få lite fines sätter man en liten bjällra i repet.

Många scouter – främst utmanar- och rover- scouter – från andra länder som kommer till vår ö upptäcker att svenskar förbokar program och håller sig lite i sin egen by. Ofta frågar de efter gemensamma aktiviteter med funk och andra. Ibland finns inte så mycket programtider över om de kommer under högsäsong.

En ide är att vi skulle kunna ha en vecka varje sommar speciellt avsedd för internationella scouter. Exempelvis v3 på II:an. Denna vecka fokuserar vi på ‘soicala’ program, drop in och framförallt marknadsför vi den lite. Om de flesta  utländska scouter som besöker vår ö kommer samma vecka kommer de ha mycket roligare. Speciellt om vi kryddar med turneringar, utediscon och gemensamma lägerbål plus mer drop-in program.

Sommaren 2011 kommer vi med anledningen av världsscoutjamboreen ha två lägerveckor som vi kallar 60 Degrees North där vi försöker göra just det här och lite till.

Trosvandring (tro som i kyrkan) med inspiration från bland annat frälsarkransen. Jimmy, pls skriv en mer ingående beskrivning.

BTW så har vi pratat om att kanske ha ett nästan fast ljusspår på ön, en idé lite relaterad till trosvandringen.

Patrullen skall ta sig över ett relativt högt plank. På plankets baksida finns en liten avsats. Det betyder att man kan lyfta upp första patrullmedlemmen så den kan ta sig över planket och ställa sig på avsattsen. Från sin position på avsatsen kan medlemmen hjälpa nästa amedlem upp till avsatsen. Tillslut är det bara en medlem kvar som inte kommit upp och denne får då de som står på avsatsen hjälpas åt hjäpa upp. Tricket är att tänka efter vem man skickar först och sist och hur man som patrull tar sig förbi hindret.

Den här övningen går till så att man har ett nät med grova hål uppspänt mellan exempelvis två träd.

Patrullen skall ta sig igenom nätet från ena sidan till den andra. Dock får varje ruta bara användas en gång.

Vill man göra övningen svårare så kan man tillföra regeln att man inte heller får vidröra nätet.

Ta fram ett fast ljusspår på Vässarö som gästande grupper med lätthet kan använda. Förslagsvis med fasta skyltar i skogen och kanske till och med lite fast belysning. Skyltarna skall vara nedtecknade så att grupper kan boka spåret och byta några skyltar för att bättre passa gruppens behov.

Denna idé är relaterad till Trosvandrings-idén.

Det var en ung scout som undrade varför man inte kan låna bollar i Markan. Kanske skall vi öppna en programfilial i markan? Kanske endast under storläger?

Det var Konrad som noterade att program II verkar ses som Vässarös insatsstyrka som man sätter in när det behöver hända något speciellt.

Lek med tanken att vi skapar en ny arbetsgrupp med erfarenhet från alla arbetsgrupper, en arbetsgrupp som på daglig bas kan hoppa in där det behövs. Inten, Program, Fladan, Öregrund…TV4…

I andra sammanhang har liknande lösningar gjort att man fått en jämnare arbetsbelastning och ett bättre flöde i arbetet.

“A well-trained man knows how to answer questions; an educated man knows what questions are worth asking.”
– E. Digby Baltzell (1955)

via Kevin Kelly – Found Quotes, 2

Det här året har varit rätt intensivt när det gäller programdiskussioner. I samband med att vi delade ut utvärderingsformuläret för Vässarös program i somras så uppstod funderingar kring vad det är vi borde utvärdera. Vad kännetecknar ett bra program?

Vår Ö-chef Knochen brukar säga att själva funktionärsjobben i sig är bland det bästa program vi har på ön. Mycket talar för att det är så.

Här lär vi oss hantera en Albin brandpump

Det finns något som heter färdighet. Att man lärt sig något som man sedan kan använda livet ut. Som att last-surra eller backa med traktor. Måla fönster. Restauranghygien. Det är knappast för mycket begärt att man skall få lära sig nya färdigheter och öva på dessa när man är funktionär (och speciellt när man är ung funktionär på väg ut i livet). Borde inte allt detta även gälla vårt program som vi erbjuder alla våra deltagare och besökare också?

Vilket leder till en av grundpunkterna vi just nu inte frågar efter:

vad lärde sig scouterna/ungdomarna/deltagarna för färdigheter av programmet?