Nya programmet: Vad är det bästa med dagens programmaterial?

Det bästa med det nya programmet är att man kan göra nästan vad som helst. Jag har aldrig känt att vi gått utanför ramarna med vårt program.
Så här skrev jag i SSRs forum om vad jag tycker är bäst med dagens programmaterial:
Jag kan dock tycka det är synd att de gamla ledarböckerna raderats ur scouthistorien. Dels därför att de är en del av vår levande historia på samma sätt som våra loggböcker. Vi kanske inte behöver trycka om böckerna men de borde åtminstone finnas som pdf:er.Den andra orsaken att de är synd att de försvunnit är att de faktisk är bra uppslagsverk när man behöver konkret hjälp. Ibland tror jag barnet åkte ut med badvattnet (även om det behövde bytas).
Här är en del av svaret jag fick:
…När det gäller att göra äldre material tillgängligt via t.ex. pdf är det en intressant tanke. Dock ser jag två problem med det. Det första är mer tekniskt: eftersom mycket av mtrl producerades före digitaliseringen misstänker jag (utan att vara säker) att det det skulle innebära ett stort jobba att scanna in allt. För det andra tror jag att det skulle kunna skapa en osäkerhet och förvirring om många olika material finns tillgängliga. Vad är det som egentligen är aktuellt? Vilken bok är det som är anpassad efter dagens program och situation? Jag tror att det är viktigt att vi behåller de här tankarna och att Scoutmuséet kan involveras för att på bästa sätt säkra att allt gammalt mtrl finns att tillgå för framtiden!…
Som svar på detta vill jag säga att redan på 90-talet (ett annat århundrade) startades projekt Runeberg som löst alla tekniska problem.
När det gäller frågan om vilket program som gäller? Borde inte svaret vara det som fungerar?

Lek som pedagogisk metod

När scouting tog världen med storm för en sisådär 100 år sedan gjorde den det för att rörelsen skapades utifrån idéer som då var revolutionerande. En av dessa idéer var att lek är ett naturligt sätt att lära som bör uppmuntras (och styras en aning). Lord Baden-Powel (scoutings mest kände grundare) var obotlig optimist. Han trodde, att de nya pedagogiska metoder han sammanställt, skulle antas av skolbyråkraterna i det Viktorianska England. För att bevisa hur bra metoden arrangerade han även ett läger vilket kommit att representera scoutings grundande. Nu var inte skolbyråkraterna fullt så entusiastiska till förändring och lek som metod för lärande var inte att tänka på.

Scoting som rörelse blev till av den skolreform Baden-Powel ville se. I vårt land idag är lek som pedagogisk metod inte så revolutionärt längre. På hemsidestatistiken kan man klart se att utelekar och lekar till hör de mest eftersökta ämnena. Jag samlar själv på böcker om lekar och skriver ner de lekar jag kommer över.

Om du vill lyckas med en lek är det viktigaste att du själv är med och leker och kanske till och med ‘gör bort dig’. En stor funktion leken har i de äldre åldrarna är att vara centrum i grupp-processer. När scouter kommer till avdelningen eller lämnar avdelningen väljer man lek därefter. Jag har lekt fåniga namnlekar mendmin patrullscoutavdelning när vi fått nya scouter till avdelningen, dels för att ‘bryta isen’ genom att alla är lika fåniga och dels för att namnet är en så viktig del för oss alla. Namnduellen är en sån lek. Människan verkar aldrig bli för gamla för att leka.

Om nån undrar om scouting är omodern idag, då tänker jag så här: är lek ett naturligt pedagogiskt hjälpmedel i utbildningssystemet?

Konsekvensen av att inte kunna hantera sin almanacka

Tyvärr blev jag tvungen att ställa in fixardagen i Scoutgården idag. Alldeles för många ledare som sagt att söndagen den 19:e oktober var en bra dag har nu backat ur av olika skäl och utan ledare ingen fixardag helt enkelt. Väldigt tråkigt.

Konsekvensen är att i oktober månad gör Spejarna ingenting på helgerna. Vi hade kunnat åka på Scouternas höstdag, vilket scouterna ville, och vi kunde ha deltagit i JOTA/JOTI, kanske till och med haft radioapparater i Scoutgården. Allt är möjligt, men nu prioriterade vi fixardagen. När nu fixardagen faller för att ingen verkar kunna hantera en almanacka, då har vi ju också sumpat allt annat roligt också som vi kunde ha gjort i stället. Sorgligt. En gång i tiden fanns en punkt i scoutlagen: “en scouts heder är att man kan lita på honom”.

Updatering

I tisdags den 21:a okober hade vi avdelningsmöte. På torsdag kväll får jag ett email från ansvariga för vår julmarknad Mårtensmässans arrangörer att vi skall dela ut lappar om marknaden i brevlådor i Årsta. Utan att gå in på detaljer så är läget så att nästa tisdag den 28:e är det höstlov, så då har vi inget möte, och mötet tisdagen den 5:e november har vi flyttat till torsdagen den 7:e november för att hjälpa till med att bära saker till mässan från alla våra förråd.

Vi brukar dela ut lapparna om Mårtensmässan till alla hushåll i Årsta två veckor i förväg – gör man det tidigare så hinner folk tappa bort lappen och gör man det senare så hinner folk planera in annat. Nu får vi alltså termninsplaneringsinfo så sent att vi tidigast kan dela ut lappar på kvällen torsdag den 7:e när mässan börjar lördag den 9:e. Sånt här får bara inte gå fel, annars är det ju ingen idé att vi skall jobba och slita om vi inte får dit folk.

Facebook+Mårtensmässan

Här är en kul ide vi just skall prova på: varje år i november har Årsta Scoutkår en julmarknad som vi kallar Mårtensmässan. Det är en stor tillställning som varar i två dagar. I år inträffar tillställningen 8-9 november.

På facebook har vi en grupp som heter Kraftkabel, så vi kom på att om vi bjuder in våra polare via gruppen kraftkabel att komma förbi och hälsa på oss under lördagen, då kan vi få ett mått på hur effektiv facebook egentligen är.

För att mäta effektiviteten har vi gjort en sak till: varje person som anmäler sig till händelsen på facebook och som dyker upp på Mårtensmässan och ser till att bli avpricakd på vår föranmälningslista är med i en utlottning av en liten present.

Dags att se om facebook är värd hypen.

Vill du ockås bli inbjuden via facebook?

[wpcf]

Fredrik Hären på YouTube

Fredrik Härén, årets talare 2006-2007, grundare av interesting.org och författare till Idéboken, är alltid lika intresant att lyssna på. För något år sedan öppnade han kursdagen Mer Smak som Stockholms Scoutdistrikt brukar arrangera med en föreläsning om idéer. I sommras var han dessutom en av de intresantare sommarpratarna i Sommar i P1.

Åt er alla har jag nu länkat ihop Fredriks förelsäning på Kunskapens dag som finns på YouTube (såklart).

“Vad händer med ett land där nästan 60% av befolkningen inte räcker upp handen på (frågan) att landet skall vara ett bättre land imorgon?”

(Fredrik ställde samma fråga i Sommar i P1)

Del 1

Del 2

Del 3

Del 4

Del 5

80 minuter slöjd

I helgen hade vi arbetsdag på mina föräldrars sommarstugeområde. Vi dessa arbetsdagar, ungefär tre om året, sammlas en hel del av sommarstuguägarna för att gemensamt röja upp på allmäningarna. I helgen blev vi rätt många, och till vå hjälp hade vi den här gången två traktorer, en fyrhjuling, ett antal motorsågar och röjsågar. Då går det undan.

Under lunchen – soppa som vanligt hemma hos en av stugägarna – så hann jag samtala lite med en sommarstuguägare som också är slöjdlärare. Jag passade på att fråga hur många minuter slöjd i veckan en elev får. Svaret är normalt 60 minuter, men att han förhandlat upp det till 80 minuter i veckan.

Om du som jag tror att det är viktigt för ens utveckling att få jobba med händerna, om du också tror att om inte skolan kan erbjuda mer slöjd, då får nån annan göra det. Då förstår du också varför vår verkstad i Årsta Scoutkår är så viktig för oss ledare och ungdommar. Vi kan trotts allt erbjuda hela 120 minuter slöjd när vi har hantverksmöten.

Ps. Vi behöver fler slöjdlärare i Scouterna också.

Ds.

Miljö och ekonomi, BBC

BBC skriver i en artikel att även om den finnansiella härdsmältan kostar oss miljarder, så kostar skogförstöringen i världen ännu mer.

“The global economy is losing more money from the disappearance of forests than through the current banking crisis, according to an EU-commissioned study.”

Jag tror inte det är riktigt sant, men det säger något om båda problemen och sättet vi tacklar båda problemen på.

George Monibot var också inne på samma spår i engelska tidningen The Guardian: This stock collapse is petty when compared to the nature crunch.

DN: Däggdjuren hotas av utrotning

Även om läget på de finnansiella marknaderna just nu är beckmörkt och höstmörkret utanför fönstret tar ett allt starkare grepp, så är det än värre i djurvrälden. I boken En kortfattad historik över nästan allting – berättar Bill Bryson i kappitel 22 bland annat om hur ett stort meteoritnerslag förmodligen tog livet av en stor del av jordens djur, men att däggjuren nu fick sin chans att ta jorden i besittning:

“När världen var mörk och fientlig var det ju faktiskt en alldeles perfekt tid att vara liten, varmblodig, nattlevande, flexibel i sina matvanor och av naturen försiktig” – just de egenskaper som utmärker våra förfäder bland däggdjuren.”

Det gör det extra tråkigt att läsa att däggdjuren nu ligger riktigt risigt till här på jorden. Speciellt som det verkar gå bra för råttorna: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=836838&rss=597

———

Intresserad att prova på Scouting?

Kreativiteten, organisationsförmågan och sammarbetet

Många tror att i socuterna knyter vi knopar (eller vad vi nu gör). Det är sant på ett ytligt plan, på samma sätt som fotbollsspelare joggar. Det vi försöker lära ut under patrullscouttiden är kreativiteten, organisationsförmågan och sammarbet. Vi tror att detta är de verktyg man har mest nytta av i livet.

Knopar, hantverk, livlina, eldning mm är de verktyg vi använder. De kan inbland synas gammalmodiga, men handen på hjärtat, hur mycket har vi mäniskor förändrats på 100 år?

I scouterna vill vi skapa en miljö där ungdommar kan utveckla sig själva säger vi (också). Så egentligen är det inte så enkelt som att vi lär ut, det är snarare så att vi skapar miljöer och situationer där man får motionera dessa förmågor och utveckla dom när man själv är redo för det.

Som ledare måste man inte glömma att utmana sig själv på detta område eftersom det är svårt att lära ut franska om man bara pratar svenska. I scouterna leder vi genom att vara en förebild. Själv försöker jag själv hålla igång kreativiteten på olika sätt: jag går bland annat gärna på utställningar med fotografi och modern konst.

Idag passade jag på att gå på ett öppet föredrag på KTH där Fredrik Hären pratade. En av Fredriks poänger är att kunskap och information redan är en commodity (nått man kan köpa över disk på stan mer eller mindre). Det är kreativiteten som sitter i framsätet och det är inte vi i Europa som har övertaget.

Ta tävlingen Battle of the Brain som IBM och ACM arrangerar varje år som exempel (snott från Fredri). Tävlingen går ut på att lag från all världens universitet tävlar mot varandra i svåra programmeringsproblem. Ta en titt på prislistan för 2007. Fråga: tror du att våra ungdommar går en framgångsrik framtid till mötes utankreativitet som välslipat verktyg? Om inte, var tror du ungdommarna får lära sig det här. I skolan?

Här är de 10 första lagen i Battle of the Brains 2007:

  • Warsaw University
  • Tsinghua University
  • St. Petersburg University of IT, Mechanics and Optics
  • Massachusetts Institute of Technology
  • Novosibirsk State University
  • Saratov State University
  • Twente University
  • Shanghai Jiao Tong University
  • University of Waterloo
  • Moscow State University

Sugen på att prova på scouting? spana in Årstascouterna.