Fick precis klart en ny rekryteringsaffisch utan text och datum så man kan återanvända den till mer än en rekrytering.
Skicka ett mail om du vill ha orginalfiler för att använda den i er kår. Affischen är gjor med Scribus på Linux (som alla andra affischer) så har du viljan så har du råd med verktygen. Affischen är en vidareutveckling av förra höstens ledarrekryterings affisch.
Den här boken är jag nog tvugen att läsa nu: The Lost Boy
Risken att träffas av åskan är mycket liten och de flesta som träffas överlever. Det dör någon enstaka svensk om året av åska. Med våra fyrfota djur är det annorlunda. Att bygga utomhustak som en del föreslagit fungerar inte alls och nu tänkte jag förklara varför.
Vi har två ben, hästar och kor har fyra ben att stå på. När blixten slår ner 25 meter från en mäniska överlever mänsikan om den inte står väldigt bredbent. En ko däremot ligger illa till.
Tänk dig blixtnedslaget som uppstår av spänningsöverslag i den laddade luften (åskmolnet). Vi talar om många tusen volt. När de här tusen volten slår ner i eken eller gräset bredvid eken i hagen så försvinner dom inte bara plötsligt, istället kommer all laddning sprida sig. Tänk dig en stor hink vatten du häller på ett golv från en mycket hög höjd – även om man inte träffas direkt av vattnet kan det stänka rätt bra på en.
I gräset uppstår en så kallad potentialskillnad till följd av att laddningen från blixten sprids ut i marken. Om man mäter spänningen melan två närliggande punkter i gräset är relativa potentialskillnaden låg, men om man mäter mellan två punkter med ca 2.5 meters mellanrum, då börjar vi komma upp i farliga spänningar.
Så, vi och korna (hästarna) får en stöt även om vi står 25 meter eller mer från blixtnerslagsplatsen, men för oss är det ofarligt för spänningskillnaden (potentialskillnaden) mellan fötterna är små, men för korna är skillnaden stor så delar av laddningen från blixten tar en liten genväg genom deras kropp också. Upp genom ena benet och ner via andra. På vägen passeras hjärtat som stannar.
Taka eller inte spelar inte så stor roll. Om man inte lägger ner järnspett i marken under taket förstås.
Charles Darwin, född för nu 200 år sedan, skrev en bok. En bok som ibland beskrivs som det bäst formulerade vetenskapliga argumentet någonsin. Boken heter såklart On the Origin of Spieces. Det är en av världens mes kända och omtalade böcker men samtidit en bok som väldigt få faktiskt läst.
Sen boken skrevs har mycket hänt i vetenskapsvärlden. Darwin byggde sitt argument på många samlade upptäckter av många olika forskare. Därför skrev Steve Jones boken Darwins Ghost – On the Origin of Spices Updated.
Darwins Ghost är en omskriving av Darwins bok. Strukturen och argumentationen är intakt. Samma kappitelindelning ner på rubriknivå. Men istället för 1800-tals uptäckter så utgår Steve Jones från moderna vetenskapliga insikter och uptäckter. Hur DNA fungerar (Darwin hade en hypotes om hur vi ärver egenskaper, men den byggde på sammanblandning av blod och vätskor) och hur HIV viruset fugerar bland annat. Darwin hade faktiskt rätt fel i vissa detaljer och ibland fel i grundfakta. Argumenten höll ändå och Darwins Ghost gör bara klassikern så mycket bättre i modern tappning. Läs den.
Appropå evolutionslära, intelligent design och konservatism så har Bronte Capital skrivit en intresant reflektion över oljeindustrin: the conspiracy to keep you poor and stupid.
Nu till kokboken. Om du nu förstått idén att man kan ta en bok som var bra förr och göra den så mycket bättre med det vi vet idag, förstår du då varför jag vill börja med att ta tack för mat och skriva 2000-talets version av denna bok, istället för att den faller i glömska?