Planen vår-vintern 2010

Det här är nästa del i serien om vad man bör tänka på i kåren de olika tiderna på året. Första delen jag skrev handlade om våren-sommaren, enkelt sgat april-augusti och det inlägget heter planen vt2009 men är ändå rätt allmän. Den här delen berör januri – mars 2010.

Det man måste få rätt på i början av året är:

  • planeringen för resten av året, och detta rätt detaljerat.
  • bidragsansökningarna
  • förberedelserna inför kårstämman såsom bokslut, kallelse och valberedningens arbete.

Januari

Januari är en mycket viktig månad för kårens och avdelningens planering. De flesta månader på året är ledarna fullt upptagna med den dagliga verksamheten och akuta problem att lösa. Våren och speciellt april – maj är fullpackad: hajker, tävlingar, båten skall kanske i vattnet och landstället skall vår fixas. En del ledare åker på arbetshelger på Vässarö.  Sommarmånaderna är det semester och läger som tar all uppmärksamhet. I början på hösten är det rekrytering och intensiv hajksäsong. Oktober behöver ledarna vila ut och i november är det julbazar. December är julstressen och terminsutmattningens tid.

Den allra bästa månaden för att ha en kårplaneringshelg är januari. Den allra bästa månaden för att detaljplanera hela året på avdelningen är januari. Januari är den bästa månaden för programutveckling. Januari är den bästa månaden, för sen blir det inte av.

I januari är det bra om man tippsar avdelningrna om att skriva sina verksamhetsberättelser för den gångna hösten samt fylla i eventuella bidragspapper.

Valberedningen måste sätta full fart i januari

  • Steg 1 är att kontakta alla som redan sitter i styrelsen
  • Steg 2 är att via kårtidning och hemsida upplysa medlemmarna om hur man kandiderar till en post
  • Steg 3 är att skaffa ett utdrag ur medlemsregistret och börja ringa runt till kårens medlemmar och söka nya styrelsemedlemmar.

Information och arrangemang

Avdelningarna bör sent i december eller tidigt i januari skicka ut terminsstart information.

En annan bra sak att ta tag i i början på året är att se till att lägerkommitén skickar ut information om tider för årets läger, detta för att många vuxna planerar sin semester i början av året och finns inte tider för lägret klara då så kommer alla inte kunna åka med.

Planering av eventuellt happening kring World Thinking Day samt informera kåren om detta.

Sista söndagen i januari är det Snåriga skäggen.

Februari

Den 14:e februari är alla hjärtans dag.

Den 15 februari skall alla bidragspapper vara inne, så första två veckorna bör fokusera på detta. Det har varit den 15:e februari de senaste tjugo åren.

Den 16:e februari är det fettisdagen med semlor.

Den 22:a februari är det World Thinking Day.

I februari måste kårens också göra klart sitt bokslut mm eftersom revisorerna måste få tid inför stämman att granska kårens verksamhet under det gångna verksamhetsåret.

Mars

I slutet av mars eller eventuellt början av april håller kåren sin årliga kårstämma. Eftersom första veckan i mars brukar vara sportlov, så bör arbetet med kårstämman påbörjas redan direkt efter den 15:e februari.

Det första man gör är att man bestämmer ett datum för kårstämman. Har man datum, plats och tid så kan man skicka ut kallelse och föredragningslista. Här finns en mall för Årsta Scoutkårs kallelse med föredragningslista, bara att ladda ner och återanvända. Regler för stämman finns beskrivna i kårens stadgar.

Det till hör god sed att upplysa medlemmar om att motioner skall vara styrelsen tillhanda senast en vecka innan stämman. Kårstyrelsen bör planera in ett styrelsemöte strax innan stämman så eventuella motioner kan diskuteras i styrelsen innan stämman. I samband med kårstämmoutskicket är det klurigt om det går ut en preliminäranmälan till årets sommarläger.

Sista veckan i mars ungefär bör tid, datum och plats bestämmas för höstens rekrytering. En kontaktperson för rekryteringen behövs också. Detta för att den som skall göra rekryteringspapprena bör få två veckor på sig att göra förlagor och sen bör man ha två veckors marginal för tryck. Sen är det nämligen början på maj och då behöver man två veckor på sig att få ut informationen. Dessutom, i Maj har ingen tid för pappersarbet längre, så är det inte gjort då har man en liten kris.

Tips och hjälp

Kårstämman är sig rätt lik år från år, så jag har lagt upp en version av den dagordning vi brukar hapå kårstämman för  nerladdning. Det är bara att klippa att klistra så passar den nog de flesta kårer.

Creative Commons License
Denna artikel (sida) inklusive bilder, video och ljud är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Dela Lika 2.5 Sverige Licens.

Innehållet i artikeln (sidan) inklusive bilder, video och ljud är Copyright (c) Martin Eliasson 2010.

För copyright av källkod bakom WordPress, pluggins och tema, se botten av sidan.

Att leka isvett med julgranar

Scouting skall vara “som på riktigt”. Praktiskt.

Varje år vill man som välmenande ledare lära ut lite isvett, men hur gör man? I Årsta har vi som tur är en hög med gamla julgranar efter jul samt med lite tur is på Årstaviken.

Varning för svag is skylt

Patrullerna år i uppdrag att ta med sig sin patrullutrustning samt gå ner till sandstranden. På vägen skall de hämta två julgranar per patrull.

På isen har vi sen en slags individuell hinderbana. Varje patrullmedlem skall knyta fast ett rep i vardera benet. Vardera repet är fäst vid foten av en julgran. Patrullmedlemmen skall nu liggandes kravla fram på isen en sträcka om ca 10 meter endast med hjälp av handskar. Vid slutet av de 10 metrarna ligger ett par isdubbar. Nu får patrullmedlemmen använda armarna och isdubbarna ytterligare ca 10 meter. Sista stationen är att nu skall det kastas liggande livlina på något slags mål. Ett tips kan vara att ha ett liggunderlag tillhands.

Givetvis har man en bana per patrull.

Medan krälandet pågår på isen får resten av patrullen ägna sig åt att förbereda nästa medlems krälande och fina svaret till ett par uppgifter.

Exempel på uppgifter är:

  • Om man sätter in en kraftigt nedkyld person i en varm bastu är det stor risk att han dör. Varför?
  • Varför flyter is?
  • Varför är det vanligast att man förfryser tår och händer?
  • Hur tar man hand om en lätt frysskada när man är ute på hajk eller dagsutflykt?
  • Varför är det så farligt att trilla i en isvak?
  • När man är flera i en grupp ute på isarna, skall man hålla ihop gruppen då?
  • På Edsviken brukar det varje år uppstå en vindbrunn som folk trillar ner i. Vad är en vidbrunn och varför trillar folk så ofta i?
  • Det är lätt hänt att man blir uttorkad när utetemperaturen är långt under noll. Varför?
  • Isens svaga platser är:
  • Kan snö bli till is utan att första vara vatten i vätskeform?
  • Var kan isen vara svag om du tittar ut över Årstaviken från där du står?
  • Vad är en vindbrunn?
  • Varför har ledaren hela tiden på sig en liten ryggsäck när han är på isen och vad finns i den?
  • Hur tjock är isen?
  • Varför är havsis svagare än insjö is?
  • Smälter is uppifrån eller nerifrån?
  • Hur många cm is behövs för att bära en människa?

Övningen avslutas med att frågor och uppgifter gås igenom med patrullen.

Leken att kravla sig fram med granarna fastbundna vid fötterna är mycket populär, men få brukar förstå vad den går ut på.

Förstår du?

Creative Commons License
Denna artikel (sida) inklusive bilder, video och ljud är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Dela Lika 2.5 Sverige Licens.

Innehållet i artikeln (sidan) inklusive bilder, video och ljud är Copyright (c) Martin Eliasson 2008, 2009, 2010.

För copyright av källkod bakom WordPress, pluggins och tema, se botten av sidan.

Spejarnas verksamhetsberättelse verksamhetsåret 2009

I helgen blev det panik att skriva verksamhetsberättelsen för avdelningen. Här är den nu:

Verksamhetsberättelse för Spejarna verksamhetsåret 2009

VT 2009

Vårterminen 2009 hade spejarna relativt många 3:e års patrullscouter på avdelningen. Vårens planerade patrullhajker, avdelningshajker och vandraren fick ställas in pga för få deltagare.

Avdelningen deltog med en patrull på Scouternas Dag.

Populära möte under terminen var: friluftmatlagning i patrullen, makramehantverk och konstruktion av hinderbana. Vi hade även märkestagning som gick hyffsat och brouppgift inför höstens hajk Två Pumpar.

Den mycket populära leken bananpingis uppfanns denna termin.

Terminen blev extra tung för ledarteamet då ledarnas materialhylla i det som en gång kallades ledarlyan revs vilket lett till mycket extraarbete på avdelningen och detta har tyvärr ut över avdelningsarbetet. Ett nytt förråd av typ vindsförråd byggdes borta vid patrullyorna men det har visat sig vara både logistikt klumpigt och tidvis kollidera med patrullernas liv i lyorna.

HT 2009

Höstterminen började med att medlemmarna på avdelningen ändrades mycket då den stora 3:e års kullen gick till senior och en ny stor kull 1:a års patrullscout tillkom.

Terminen rivstartade med frükost-mötet. Sen blev det hajken Två Pumpar (bilder) på Vässarö där de nya scouterna visade att de redan nu kunde planera och genomföra en hajk till stor del på egen hand. I slutet på september placerade sig rådspatrullen loppan på avdelningen Spejarna på 2:a plats på Scouterns Natt ”Silverugglan”. Resultatlista.

Populära möten under hösten har varit friluftmatlagning (känt som kill it, cook it, eat it) och scouttekniker såsom eldning och surrning. Rådspatrullen höll även i ett möte under hösten.

Höstens populära lek visade sig vara fruktsallad.

Patrullerna har fungerat relativt väl under hösten, men tyvärr tappade ledarteamet en medlem vilket gjorde att färre möten än vanligt kunde hållas.

Sexmånaders krisen och lite ommöbleringar i patrullerna

Nu har det gått sex månader sedan vi fick en massa nya scouter till avdelningen och så dyker nu sexmånaders krisen upp ungefär som FIRO-modellen förutsäger. Man känner också att vissa scouter har vuxit enormt mycket medans andra har stått mer stilla. Detta är normalt men det har gjort avdelningen och de gamla patrullerna mindre homogena.

Utan att gå in på detaljer så tappar vi lite medlemmar och tappet sker som vanligt bland de som på något sätt avviker mest ifrån gruppen/patrullernas “medelvärde”.

I samband med detta har vi i ledarpatrullen beslutat om en liten omstuvning i patrullerna och gjort en till patrull för att dels få mindre patruller och dels få lite mer homogena patruller. Mindre patruller gör att fler får chansen att utvecklas i en viktig roll. Homogenare patruller gör att scouterna kan utvecklas mer tillsammans än individuellt, för när man är för olika så lär man inte speciellt mycket av varandra.