I tisdags skulle vi på Spejarna ha haft ett möte kallat Elda Per och som alla förstår är det ett möte med eld i. Per är vår elddocka. Tomas som var mötesansvarig och hade planerat allt fick problem – han hade jobb-jour och nu ringde telefonen. Det visade sig vara ett stort jobb och som det senare skulle visa sig tog det långt in på natten innan jobbet var klart.

Efter kort funderande bestämde vi andra ledare att det bästa vore att flytta Elda Per mötet och ha ett annat möte.

På en timme planerade vi ett helt nytt program baserat på vår analys om vilka problem vi har med patrullerna. Egentligen skall vi lära ut scouttekniker senare i vår, men vi tycker det är viktigare att lära ut hur man i patrullen gör en instruktion och lär ut. Så istället för att ha traditionellt scoutteknik-möte där ledarna lär ut så gjorde vi så att först lärde jag ut till första halvan av gruppen hur man gör instruktion och lär ut. De fick lära sig raksurrning och hur man lär ut den på bara 20 minuter. Sen fick de som lärt sig att jhålla en instruktion för raksurrning lära ut vad de lärt sig till den andra halvan av gruppen så under tidan jag hållit mitt instruktionspass kastat livlina. Efter halva avdelningsmötet så bytte vi och nu var det den andra grupppen som fick också lära sig att hålla i en instruktion och lära ut. Det blev  engelsk säckknop eftersom det är en av de svårare knoparna att lära u i och med att sättet man drar knopen är lika viktigt (och svårare) än att slå knopen.

Resultatet? Det blev ett bra möte och alla scouter klarade faktiskt av att lära ut något det knappt kunnart innan och alla lärde sig. Det är rätt imponerande om man tänker efter.