Kristi Paddelhajk – rekognocering

Vårens stora paddelhajk i maj på gränsen till sommaren blir en för oss helt ny sträcka att upptäcka.

Vi har upptäckt Olandsån i Uppland. Vi kommer å-mässigt att börja strax innan Knutby.

Här är koordinater för en paddelsträcka uppskattad till 8 mil 🙂

Här följer lite bilder från vår “Bob Marley Waggon” rekognocering

Bästa iläggsplatsen strax efter Kärven
Ån blir större allt eftersom
Grävling dyker upp från ingenstans
Olandsån ringlar fram
Ån blir allt bredare
Under en bro vid en gammal kvarn
Paddle faster...

”]”]Som det ser ut just nu blir vi åtta pers i fyra kanoter!

 

 

BTW nu på tisdag den 31:a maj så kommer vi bara att förbereda paddelhajken.

Lite länkar

Naturen i Årsta är ett viktigt ledarstöd

På ordinarie kårstämma 2011 lade jag ett par motioner.

En motion som är grundad i frågeställningen varför Stinas ledare slutade handlar om att till verksamhetsberättelsen skall ett ledarstödsindex bifogas. Varje år. Så att vi kan se, följa och åtgärda ledarnas situation.

Till 2011 års ordinarie kårstämma så hade jag tagit fram ett första förslag till enkät för indexet samt sammanställt det.

Här finns nu hela sammanställningen av ledarstödsundersökningen för verksamhetsåret 2010. Svarsfrekvensen är inte så fantastisk direkt, men tittar man på vad vi ledare på avdelning är helt överens om i kåren så framträder ett par mindre självklara saker.

Glad partystämning – På frågan om vad vi behöver mest av allt i Årsta dominerade helt klar glad partystämning.


Glad partystämning

Material – i princip alla säger att avdelningens material fungerar bättre än kårens gemensamma material. Det syns också i material-delen av undersökningen att materiel som MÅS-gruppen köpt är illa anpassat till verksamheten och de avdelningsledarna själva köpt in är mycket väl anpassat. Jämför North-Face tälten med Tentipina.

Mer tid med ungdomarna – när man frågar hur mycket tid en avdelningsledare tillbringar med ungdomar och barn ser vi att som mest ägnar man 50% av sin tid till det. De flesta tillbringar mindre tid än så. Om man ovanpå det lägger till all tid kårfunktionärer lägger ner i kåren som hamnar vi nära 15%. Det är inte bra, för vår kärnverkamhet är att möta ungdomar. Kanske är det dags att fokusera på att eliminera massor av den tid vi inte lägger på att möta ungdomar.

 

Ungdomar

Ute i Årsta – det fanns en del av ledarstödsundersökningen som jämförde vilka utrymmen i våra lokaler som är mest välanpassade och vilka som är viktigast för oss. Det var inte väntat alls att utrymmet innom och runt Årsta IP skulle vara både det viktigaste utrymmet för ledarnas arbete och samtidigt det mest välanpassade. Vi borde kanske ta upp att inte bara vårda husen utan också satsa lite på vår omgivning i Årsta.

Djur i Årsta nära Scoutgården

Fotnoter:

* Att avdelningarnas material-inköp rankas så mycket högre än MÅS gruppens inköp (och andra centrala inköp) har fått oss på Spejarna att bestämma oss för att köpa vår egen utrustning till årets sommarläger istället för att lämna in en beställningslista. Det finns ingen anledning att upprepa gamla misstag.

* Sätra Scoutkår (finns bland annat beskrivet i posten Fallet Sätra Scoutkår) – hade en gång en källarlokal i Gransätra och det sammanföll rätt bra med kårens storhetstid. Sen flyttade Sätra Scoutkår till den underbara kvarngården, men det blev aldrig lika bra.

* Ett sätt att uppnå mer tid med ungdomarna är att faktiskt inte utestänga ungdomarna från arbetet med våra hus mm utan istället bjuda in dom RFR-kvarn style.

Fungerande patruller är inte så enkelt

Patrullsystemet är en av sju delar av scoutmetoden och något som vi ledare verkligen försöker få till, men att få fungerande patruller på avdelningen är inte så lätt. Vi är just nu långt ifrån fungerande patruller. Det är lite märkligt, för vi kan få det mesta att fungera på avdelningen men just patrullsystemet har vi haft stora problem med. Vi har haft framgång med att tillämpa delar av patrullsystemet, men helheten vill inte fungera.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Jag har hållit på det här inlägget för det är rätt tungt, men här följer nu nedan en lång lista på problem vi stött på med att få fungerande patruller. Kom gärna med egna punkter och illustrationer av på vilket sätt patrullerna inte fungerar. Nästa steg blir att applicera SLIP (se Maeda’s The Laws of Simplicity) på alla punkter.

Iaktagelser om patrullerna

Det är tänkt att man lär sig leva i patrullen i patrullen – men om en avdelning aldrig haft fungerande patruller så kan man inte bli inlärd i en.

Det finns få som vill vara patrulledare – centralt för patrullens funktion är att det finns en fungerande ledare. De bästa ledare jag sett är lugna, bra på att organisera. De sätts alltid på att ta hand om klassens struliga ungar och är trött på att vara “ordningsmän” så de tycker det är jätteskönt att slippa vara patrulledare (kanske är det det mindre antalet utåtagerande “struliga” ungar som är de välbärgade villaförorternas övertag i Scoutsverige ).

Dåligt med respekt – (förr hette det självdisciplin och uppförande tror jag). Man låter inte folk prata klart utan avbryter varandra. Det finns många varianter. Problemet förvärras av högt sockerintag och extremt låg rörelsenivå i skolan.

En fungerande patrull är ett diffustmål – i patrullscoutåldern (äventyraråldern) är tydliga mål rätt viktigt. Vårt eget märkessystem under utveckling är ett exempel på tydliga mål och utmaningar. En fungerande patrull däremot är ett väldigt diffust mål just nu.

Vi har frilufts/scouttekniska märken och därmed övning men inga patrullmässiga märken.

Ledarpatrullen klara själv inte av att vara ett föredömme som patrull

Ingen orkar ta ansvar för avdelningsrådet – vi är för få ledare som kan och är beredda att dra det lasset.

Patrullsystemet kommer från en tid med relativt många ungdomar – Med få vuxna relativt antalet ungar i en viktoriansk eller för den delen skandinavisk industrination utan p-piller. Unga föräldrar och få föräldrar jämfört med ungdomarna så det måste ha funnit ett helt annat behov av trygghet och gemenskap i den lilla grupen. Nuförtiden är det vuxen-kontakten som saknas av andra skäl och det gör att ungdomar helre vill vara med vixna än i patrullen.

Patrulluppgifterna från 80-talet är borta – nån som hört talas om gula tråden?

Falken har inte uppdaterats på länge – det är ingen som berättar historier längre och lägereldarna blir allt färre.

Med så många fritidsintressen håller patrullerna ändå inte – så fort vi skall ut på hajk utan då är det nya tillfälliga konstellationer. Det som vi kallar för Team.

Det finns för få riktiga utmaningar där det verkligen spelar roll att man är en riktig patrull och inte bara ett tillfälligt sammansat team. Eller solo för den delen. Vad är poängen med en patrull om den inte levererar mer än summan av delarna?

Vuxna ledre i kåren organiserar sig aldrig som patruller när stora och viktiga problem skall lösas. Ungefär som att scouting inte är på allvar. Det är svårt läge när ledarna inte föregår med gott föredömme.

Idag finns så många fler särintressen – så det är svårare att hitta ett gemensamt intresse patrullen är samlad kring.

Scouting nyttjas som en aktivitet – få lever den som en livsstil. I längden är det få som vill vara underbetalda lekledare på fritiden.

Idag kommer scouterna från olika skolor med olika bakgrund – vi är i grunden mycket olikare i vår bakgrund och det gör det så mycket svårare att få till patruller där man är tillräckligt lika för att växa och utvecklas tillsammans. Att få till patruller som är väldigt spretiga i sin sammansättning är inget svårt, men det blir erfarenhetsmässigt inte till patruller utan bara en samling individer på rakt led en vardagkväll.

Man lär inte ut i patrullen – märkessystemet börjar fungera och man lär och lär ut men inte innom ramet för märkesystemet.

Scouter och ledare vet inte hur man håller i en instruktion – då faller hela idén att man lever och lär i patrullen.

En patrull förklaras ofta som en organisation – men det är inget naturligt. Organisation har rötter i 1850 talet (se Clay Shirkey – Here comes Everybody). I fungerade verksamhet är det informella ledarskapet större och det är kommunikation som betonas inte organissation, så en viktigt fråga vi glömt att ställa är hur man utvecklar kommunikationen i gruppen.

Avdelningens första beslut om läger 2011

1. Vi skall bo i äventyrarbyn i träden. Updatering: här finns en liten skiss på hur det är att bo i träden.

2. Vi skall inte ha med Tentipi, däremot skall vi ha med 1 stort Tentipi med kamin för att kunna troka saker i

3. Avd. skall hjälpa till med disco den 5:e

4. Om möjligt skall vi laga mat på lägerspis.

Lägerprogram i korthet

31:a juli [ 60DN – ] ut till ön, lägerbyggnad.

1:a augusti [ 60DN – ] lägerbyggnad. torr ved.

2:a augusti [ 60DN – ‘mini’ disco, turneringsdag, bio i kapellet] – Martin kommer delvis hålla i discot.

3:e augusti [ 60DN – drop-in i Fladan, Lägerbål, ]- Martin kommer delvis rodda med lägerbålet eftersom det är ett 60DN arr.

4:e augusti [ 60DN – trapper drop-in, kanotbio vid 22 ]

5:e augusti [ 60DN – utedisco ] – hjälp Martin bygga utediscot.

6:e augusti [ 60DN – ] ihoppackning och hemfärd

7:e augusti [ 60DN – ] kåravslutning, städning, hemma i Scoutgården

 

Scouternas dag 2011 – utgår

Jag har lovat att skriva en rad här på bloggen så fort resultatet från scouternas dag kom.

Dock finns inte mycket till resultat att prata om ty eldningskontrollen ströks och jag vet faktiskt inte varför. Dock ställer sig alla Årstascouter nu frågan om det är värt att lägga själ på att göra en eldningskontroll till Scouternas natt. Kanske skall vi göra en sudoku istället?

Se resultat från Älghornet 2011.