Vi hoppas alla uppskattade Aftermäss och med tanke på alla musikdiskussioner så är här några favoriter.
Matt Darey feat. Tiff Lacey – Sum of all Fears
Adam Nickey – Never Gone ( Above and Beyond Respray )
Vi hoppas alla uppskattade Aftermäss och med tanke på alla musikdiskussioner så är här några favoriter.
Matt Darey feat. Tiff Lacey – Sum of all Fears
Adam Nickey – Never Gone ( Above and Beyond Respray )
Förra året började vi med att tacka alla som jobbar på Mårtensmässan genom att bjuda in till den lätt flippade tillställningen Aftermäss. Rökmaskin, en alldeles för stor stereo, dataspelsrum, fik, pingisbord i en stor röra gjorde Aftermäss till en kväll att minnas.
I år har vi ombetts upprepa detta koncept så alla som jobbar på Mårtensmässan är välkomna på Aftermäss på lördagskvällen i år igen. Observera att Aftermäss är på våra ungdomars villkor, så förvänta dig ingen lugn kväll. Lugn kväll blir det på Å-pubben kan man gissa. Aftermäss följer kårens drogpolicy
I sann Spejar-planerings-anda fortsätter detta inlägg med lite funderingar och planeringar. Spejare och KOPP är välkomna med i planerandet.
Här följer lite förslag till aktiviteter under kvällen:
Baka chokladbollar – allt finns utom SMÖR
Baka kanelbullar
Nån som vill sköta fiket?
I fiket skall finnas:
Efter lunch på lördag börjar ett fåtal av oss att rigga Aftermäss. Stora stereon skall flyttas. Inköp till fiket skall göras.
Gör vi på söndagen.
Förra årets flyers är bara att trycka upp och dela ut
My theory for getting the gear I want is simple and very effective. “Give me the tools I need to do my job and I will guarantee a quality result.”
Dave Rat
Tänk om vi i Årsta scoutkår tänkte på samma sätt gällande material, som om vi vore PA-halv-gudar, eller åtminstone dödliga men ändå med en fet budget och att vi fick välja vilka verktyg som helst för att få jobbet riktigt bra gjort.
I stället står vi med gamla vindskydd som krånglar i linorna, kök som knappt håller ihop, alla våra lådor (om vi har några) har olika storlek och verkstan ser ut som en oorganiserad återvinningscentral.
På evenemanget Scouternas natt 2010 tänkte vi i Spejarna lite mer som proffs. Vi fixade ett riktigt släp, vi hade ett riktigt tält och vi hade ett ritkigt kök. Precis det vi behövde för att göra ett bra jobb. Och komradios.
Dave Rat börjar med det bästa PA som går att hyra. Det är en fråga om ambition. Se Running Large.
Updatering: nu med bilder.
Tomas och jag har aldrig varit kända för att snåla med packningen, så inför årets upplaga av Scouternas Natt och Silverugglan så lånade vi ett stort släp till våra bilar. Ett stort släp till tre ledare och fyra scouter. Sedan våra första steg som patrullscouter har jag och Tomas fått i oss att det viktigaste är att alla mår bra och att vi har roligt tillsammans, så med mycket lastkapacitet har man förutsättningar.
Vi fyllde bilarna och släpet på lördagsmorgonen och begav oss av mot Påta och Dommarudden i Åkersberga. Väl framme så var vi rätt sena (Tomas och jag har alltid varit sena, ända sedan patrullscoutåldern), men hos oss på Spejarna är det ingen större kris för våra Scouter vet redan hur man bygger läger på gen hand.
Medan Tomas gick iväg som kontrollant och jag var med på PL-samlingen för alla tävlande lag, då byggde våra scouter hela baslägret på en halvtimme och det inkluderar uppsättning av tentipi med kamin, flytta av alla bord och stolar samt uppsättning av kök och lunchlagning. Man blir både stolt och imponerad. Det var bara att sätta sig vid dukat bord, för vi hade till och med tagit med oss duk till bordet. Pappersduk på rulle vilket skulle visa sig mycket vist gjort.
Tomas hade köpt och lagat maten och vi är lite konservativa med matsedeln. En chili som räcker hela helgen och lingongrova med honung. Gröt till frukost. Jag vill minnas att det var till middagen första dagen, då vi satt oss till ett väldukat bord som snabbt blev riktigt grisigt, som Sebbe konstaterade att ett kännetecken för vårt bordsskick verkade vara att vi dukar som kungar men äter som grisar. Det går nog inte att säga bättre.
Det stod i utrustningslistan som kom ut inför tävlingen att vi skulle ha med oss en FM-radio och som vi lärt oss genom åren, det är roligare om man tar i lite, så vi tog med Tomas gamla bergsprängare som varit med om hela vår seniortid, Jiingijamborii mm. Scouterna förstod. Scouterna ställde bums in 107.5 och drog upp volymen tills det distade ordentligt. Party!
Vårt läger hade vi gjort nere vid stranden vid Påta och det var tur, för där nere kunde vi ha musiken på hela helgen. Vid båthuset bredvid oss satt seniorer och nattsuddade nätterna igenom och våra scouter och vi var uppe och fikade vid vårt lyxbord fram till på småtimmarna. Lite färgade lampor på snöre hade gjort susen. Vi får för oss att provocera Talking Tom på våra mobiler lite, så vi tar två smartphones och startar Talking Tom på båda och får dom att prata med varandra. Hysteriskt roligt.
Sen värmde vi upp tältet med kaminen och fortsatte nattsuddandet i tältet. Det blev inte mycket sova. Jag tror söndagen var den första dagen i mitt liv jag såg Tomas dricka kaffe om det säger nått.
Förra året gick det mycket bra för oss, men viljan att vinna kändes inte så stark i år. Att gå omkring en vacker höstdag i gott sällskap med härlig musik, det är inte direkt inspirerande för tävlingsmomenten. Själva dagen gav så mycket mer än kontrollerna. Scouterna är också väldigt kreativa och det är inte alltid det tas tillvara på kontrollerna. Att vi är bra på kontroller där man fick tid att organisera sig och använda kreativiteten tyder på det. Vi missade grovt på kontroll D6 eftersom vi inte tog den tillräckligt på allvar. Efter dagslingan när vi kommit tillbaka till lägret vidtog genast allehanda lek stoj och upptåg, att vi hade tre kontroller kvar som vi missat var det ingen som riktigt oroades av.
Vi hade helt enkelt för kul och inför nattslingan var det tur, för det blev vänta, vänta, vänta. Dessutom hade vi med sex stycken komradios, så vi hade fullt upp med att förpesta pmr-kanal 1.
Kontroller som eldningen gynnar inte Årstas sätt att arbeta eftersom vi trycker så hårt på att patrullen först skall organisera sig och att alla skall ha en riktigt uppgift innan vi utför, men på eldningen som egentligen bara handlade om att få upp eld snabbt, där förlorade vi på att vi envisades med vår metod. På personliga mått gick det bra för där fick vi tid att organisera oss.
Nattorientringen var för enkel, se gärna mina åsikter från föregående års utvärdering.
Hur det gick?
En femte plats (det hade blivit fjärdeplatsen om vi haft kontrollanter så det räckte).
Ängen vid Påta var bra, men tänk om man redan från början sagt att den här delen av ängen är den tysta delen, och nere vid vattnet är det lite livligare. Då hade fler utmanare (och äventyrare) kunnat sitta nere vid vattnet och umgåts natten igenom. Vi kan stå för styereon och folkparkslamporna
Alla i gruppen ville inte duscha, och vi ville inte splittra gruppen. Om man först gått till baslägret och sen till duscharna hade lite fler, men inte alla, duschat.
Stort tack till tävlingsledningen, alla baskontrollanter och alla trevliga kontrollanter. Det var mycket god stämning i år också, så vi ser fram emot att komma tillbaka nästa år igen.
Tack till alla Spejare som följde med, man trivs alltid i ert sällskap!
A fatal disease which is caused by giving up on your ambitions.
Med allt färre ungdomsgårdar blir det allt färre ungdomsdiscon nuförtiden. Tur att vi har Vässarö och midsommar med allt från ringdans till disco i Kapellet.

Lite off-topic kanske: Klubbar för barn och föräldrar i Stockholm
Framtiden är säkrad.
“Having goals is a pain in the neck, the people who get things done, who lead, who grow and who make an impact… those people have goals.”
Så i stället för nyårslöften, här är mina mål för 2009
Hur skall jag få tid till allt det här?
Steg 2: är att ägna mindre tid åt kårgemensamma arbetet.
Steg 1: är att sortera alla gamla scoutpapper och saker, och det är snart gjort.