Tag Archives: årsta

Vad lär man sig av att den som redan kan det gör det en gång till?

kampenarsta_frontlogo

Vi behövde kanske 30 skokartonger, så vi tog våra cyklar, satte på scoutskjortan och cyklade den 15 minuter kalla sträckan från scouthuset till skoaffären vid Skärholmens torg. Vi förklarade att vi behövde en massa skokartonger till en scoutkontroll. Vi vinglade hem på cykel med två välfyllda svarta sopsäckar var, fyllda till bredden med skokartonger.

Vi var kanske 16-17 år gamla, Tomas och jag, och vi hade fått i ansvar att göra en kontroll till Snårigaskäggen som Fruängen gått och vunnit. Kontrollen skulle handla om Scandinavia Star, båten som brann (jag tror fortfarande efterspelet pågår) och vi hade konverterat det hela till en eldningskontroll, så vi tillbringade ett gäng kvällar med att tillverka båtar av skokartonger i scouthuset. Att hålla i en Snårigaskäggen kontroll är otroligt lärorikt, fast man tänker inte på det när man gör det, men när man är klar så upptäcker man att man faktiskt lyckades göra en riktig kontroll för en massa lag och hantera allt från förberedelse till poängräkning och avslut. Det som kallas Learning by Doing.

Snårigaskäggen är en tävling där vinnarna arrangerar nästa års tävling. Det tog inte många år innan det var dags igen. Sätra scoutkår hade ställt upp med två lag i Snårigaskäggen, och även om  vårt seniorlag gick hårt ut för sista platsen i tävlingen och fick den så fick vi arrangera, för ledarna i kåren gick hårt ut för första platsen och vann. Det är inte ofta en kår vinner Snårigaskäggen oavsett om man håller prislistan upp och ner eller inte.

Tävlingen fick denna gång temat “president val”. Tomas och jag fick ansvara för en egen kontroll, vi valde att göra en kontroll där man skulle göra ett monument till minne av “siste presidenten”. Snårigaskäggen inträffar per definition på årets kallaste dag – sista dagen i Januari, så vi sattsade på att det skulle finnas mycket snö. Vår kontroll handlade i princip om att göra enastående snögubbar. Inte märkte vi att det gick jätte lätt för oss att organisera kontrollen, vi bara gjorde.

Snårigaskäggen planering
Snårigaskäggen planering

Snårigaskäggen är en tävling med glimten i ögat, en tävling som driver med andra tävlingar. Man skall ha kul och träffa kompisar. Det är ledarvård. Det är lek i guds (fria) natur. Det är också en av de bästa ledarutbildningarna sett från learning by doing metoden,  för när arrangemang är för seriösa, när förväntningarna är för höga, då satsar man bara på de som har bevisat att de kan arrangera en kontroll (långa bollar på Bengt).

Vad lär man sig av att den som redan kan det gör det en gång till?

På Snårigaskäggen så får ungdomarna prova eftersom vi inte längre är rädda att det blir fel – för det gör inget, för nästan ingen vill vinna och alla vet att det är så Snårigaskäggen arrangeras. Det finns ett fint ord för det här och det är informellt lärande.

Planen för kontrollerna
Planen för kontrollerna

När vi satsade på att vinna Snårigaskäggen 2011 så var tanken att våra scouter behövde utmaningen att arrangera. Det hela kom att bli den legendariska Situation Årsta.

Situation Årsta 2012 arrangerades av ungdomarna i Årsta (vi är nämligen en djupt splittrad kår) och det vackra i det är att vi tog in äventyrarna att hålla i egna kontroller.

Rekognosering av plats för kontroll
Rekognosering av plats för kontroll

Man kan reflektera över att Situation Årsta blev en sådan framgång och det med kontroller arrangerade av utmanare och äventyrare. Jag tror äventyrarnas “heminredning för hemlösa” var en av de bästa kontrollerna. Jag vill tro att när man som äventyrare klarat av en sådan sak, då växer man.

Eldningskontrollen
Eldningskontrollen

Det är nu 2016 och kåren är fortfarande splittrad. På ledarsamlingn efter jul fanns inget intresse att ens höra vad Snårigaskäggen är om man bortser från äventyrare, utmanare och de som alltid hänger med på Snårigaskäggen i kåren och så en ledare till. Bra tänkte jag, för det betyder att nu får ungdomarna växa igen. När alla utmanare och (jag tror) alla äventyrare tar tag i Snårigaskäggen, då blir det bra och alla lär sig massor. Tänk dig själv de äventyrare som i år hållit i egna kontroller från start till slut, och så har det har gått hur bra som helst. Jag önskar att alla fick se den glädjen, den stoltheten någon gång i livet. Stämningen efter Snårigaskäggen 2016 var på topp.

Kaffekontrollen
Kaffekontrollen

Huvud organissationen av Snårigaskäggen 2016 sköttes mestadels av 17-18 åringar. Om man kan arrangera en hel tävling med sina kompisar när man är 17-18 med en enda eldsjäl till scoutledare som driver på i början, då kan man gå hur långt som helst tror jag. De som var med som äventyrare och höll i kontroll 2012, de satt i tävlingsledningen 2016 och det är i dag centrala ledare på avdelningarna.

Samling i kassernen inför prisutdelningen
Samling i kassernen inför prisutdelningen

Det går inte att överskatta Snårigaskäggens potential som ledarutveckling för arrangerande kår och hur man kan använda Snårigaakäggen för att lyfta sin kår. Därför har jag alltid satsat på Snårigaskäggen och därför så ville jag inte sitta i tävlingsledningen i år, för det finns andra som måste få prova på det. Jag tror jag måste hitta mina egna nya utmaningar för att det skall vara learning-by-doing för mig också.

Poängräkning
Poängräkning

Alla som var med och arrangerade Snårigaskäggen 2016 – Kampen om Årsta – kan verkligen sträcka på ryggen. Mycket bra gjort och ett stort grattis till Vällingby som får arrangera 2017.

Vinnarna från Vällingby
Vinnarna från Vällingby
Festen är slut
Festen är slut

Ledarstödsundersökning 2012

Varje år genomför Årsta scoutkår en ledarstöds undersökning som sammanställs till kårstämman och bifogas verksamhetsberättelsen i enlighet med de motioner om ledarstöds-index och rekrytering-index som kårstämman beslutat om.

Klurigt nog så är det samma undersökning varje år vilket gör att vi kan följa kårens utveckling när det gäller ledarstöd. Nu är det dags att fylla i ledarstödsundersökningen för verksamhetsåret 2012. Välkommen med ditt bidrag. Email mig eller någon i styrelsen för att få tillgång till formuläret man fyller i.

After After-Mäss

Det är lika bra att säga et direkt. Det sket sig med UV-ljuset. Armaturerna hamnade i skroten, men vi hade i alla fall en lampa kvar. Fast det är lite synd, det hade gjort After-Mäss epic.

Lördag fm ägnade vi åt att sätta upp fotoutställningen. Fotohörnan var förminskad i år och det fanns lite sämre med uppsättningsmöjligheter nere i mörka hörnan, men vi kom i alla fall på de brilljanta idén att använda högtalarstativ som fotoramshållare. Not till mig själv: Det var grymt bra att ha med Makitan och LS-10:an.

Så fort Scoutgården var tömd på lördagen och Mässan hade satt fart så satte vi igång med städning och riggning av After-Mäss. Det var tredje gången så nu är det tradition men det betyder också att nu är det dags att ta en stor funderare på hur vi vill gå vidare. Vi skulle kunna  bli mer officiella och involvera avdelningsledarna. Vi skulle kunna bli en större tackfest för alla scouter i Stockholm. Vi skulle behöva berätta tydligare vad som händer på kvällen och vilka tider som gäller för de olika åldersgrupperna och vilka som får övernatta.

En till not till mig själv: Glöm inte att stänga av rökdetektorerna när rökmaskinen körs…

I köket hade Tomas hand om bullbaket, som alltid grymt gott och väldigt populärt. En riktig bullfest.

Övriga små spridda utvärderingspunkter:

  • Bygg två nya rullplattor
  • Köp fyra spännremmar
  • DJ-spel lista mot kaos. Kanske DJ-tävling.
  • Delningsfiltret mår inte riktigt bra
  • Mer UV-lina från K-Rauta
  • Du Hast 200%

 

 

Epic Hardcore Ben n Len Paddelhajk 2012

Uptdatering 2012-10-20 – nu med foton

Redan nu kan jag säga att det massiva bildmatrialet får vänta tills efter sommaren. Nu till saken. Våren 2012 hade vi på Spejarna en paddelhajk och den här gången blev det inte gamla kända paddelvatten utan vi drog mot nya hajkmarker. Nittälven i närheten av Kopparberg. Veckan innan vi skulle iväg och satt och funderade på saken så dyker det upp ett inlägg på Utsidan om problemet med att paddla Nittälven denna vår. Vi såg det mer som en utmaning än en varning.  En utvarning.

Lite kort om hajken i kronologisk ordning.

Dag 0

Handla kanske inte på Mathem. Ingen vikt anges på hemsidan så mängdning är knepigare än att gå till stormarknaden och alla ingredienser fanns inte så det blev ändå en tur till stormarknaden.

På kvällen hade vi det sedvanliga elände med att plocka ihop utrustning i lokalen. Vi ledare blev lite imponerade av kabelskalarna som använt sina intjänade pengar till att bland annat köpa en egen kökslåda att ha på hajken. Imponerad.

Dag 1

Samling vid lokalen, men problem med vårt släp. En ledare  hoppade av och en av scouterna hade en liten hälso-issue som gjorde att den inte kunde komma. Vi blev 7+7 scouter och inget släp så vi fick precis plats i bilarna med all utrustning. Trångt var det.

Packning av hajkmaterial
Packning av hajkmaterial

Det blev en lång färd mot Uvbergsbron, vi kom fram i gråväder och moln och kyla (vilket skulle visa sig vara lika bra väder som följande juni månad). Vid Uvbergsbron var redan SMU scouter på plats.

Vi kom såklart iväg senare än alla andra men vad gör väl det. Vi tog oss nerför Nittälven och övernattade i Dansarbacken. Lätt regn. Iskallt bad. Ett coolt hus med slaget gräs i. Två små kanadagäss-ungar dök upp och de fick snart namnen Ben och Len. De verkade sakna föräldrar och letade efter ett varm hem. Det råde en viss panik i ena patrullens läger så tillslut fick en ledare rycka ut och bygga ett provisoriskt hem av en kofta till Ben och Len. Sen kunde alla sova.

Nittälven uppströms vår startplats
Nittälven uppströms vår startplats

Kanadagåsungarna Ben & Len
Kanadagåsungarna Ben & Len

Dag 2

Den andra dagen är tyngst. Dagen började med regn och vi hade bestämt att inte ta det för hårt. Vi lunchade vid en stor betongbro och fick lite break i regnet. SMU-scouterna passerade och paddlingen i forsen under bron såg rätt enkel ut. I alla fall från ovansidan.

Älven hade precis så högt vattenstånd att man klarade forsarna så här i mitten på maj. Vi började paddla där björkarna inte ens slagit ut och slutade där de slagit ut i full blom. Nittälven är bra att börja forspaddla i för ingen fors är större (i alla fall i år) än att man kan vada i den. Kör man fel, eller kör man fast eller välter man så är det bara att hoppa ur kanoten och rätta till problemet. Forspaddlingen blir till learning by doing. Det var f.ö. n kanot som utmärkte sig denna paddling med att hela tiden köra fast, så de som paddlade den badade mest hela paddlingen.

Första nattplattsen
Första nattplattsen

Efter andra dagens lunch så klarnade det upp lite och vi drog vidare till nattplatsen vid ???? Nattplatserna var överlag trevliga, där fanns trevliga toaletter, ved, eldstäder och fasta vindskydd. Väldigt välskött.

Paddling
Paddling

Andra nattplattsen
Andra nattplattsen

Dag 3

Som vanligt så kom vi iväg sent, men vid det här laget hade vi börjat att dra ifrån SMU-scouterna (som alltid valde att övernatta där vi inte var) så vi han först till Nittbo för lunch och vila inför nattpaddlingen. Det här med matplanering är intressant. Om man skall göra klumpoahr och väljer att elda (ooops) upp all sin matolja och göra slut på sin sylt, då blir det lite väl lite mat med klumpoahr.

Nittbo
Nittbo

Efter vila, chokladbanan och sockerkaka så drog vi vidare för lite nattpaddling. Vi drog över sjö i motvind. Humöret på topp. Det här med PMR-radio när man nattpadlar över öppen sjö är riktigt trevligt. I alla fall när scouterna sprider sig som en hagelsvärm över sjön och väljer den hårdaste vägen mitt på sjön i full motvind och inte längs kanterna enligt principen ‘vi har kört hardcore rakt på alla hinder hitills och det tänker vi inte sluta med’.

Sista nattplattsen
Sista nattplattsen

Vi kom fram till badplatsen som var vår slutdestination i så mycket mörker det kan bli i maj. Vi slog upp våra tält (njae, scouterna sov i det fasta vindskyddet) men det fanns ingen ved. Det löste sig. Vi gjorde sockerkaka under tarpen vi spänt över bordet vi hittat och fikade oss till sömns.

Vi gjorde rätt som valde att inte alls paddla sista dagen. Man kör nattpaddling , packar ur och leker på morpogonen samtidigt som man rengör kanoterna.

Dag 4

Lång bilfärd hem. Så skönt att vara hema och sova igen.

Slutnoter

Vi hyrde kanoter av Bergslagens kanotcenter (tror jag). De var väldigt bra att ha att göra med.

Vi på Spejarna försöker lära för livet och kommunikationsteknik hör definitivt dit. Den här paddlingen hade många av ledarna med sig små PMR-radios. Relativt billiga PMR-radios är riktigt trevligt att ha. I Nittälven är rimligt avstånd mellan första och sista kanoten i en större grupp inte större än PMR-radionas räckvidd.

Visst kan man använda mobil, men:

  1. Alla hör inte varandra.
  2. Det är billigare att vattenskada en PMR-radio än en mobil.
  3. PMR-radios har ofta bättre batteritid om man släpar med sig ett extrabatteri. (ok, den här punkten kan debateras…)
  4. Om man stoppar in sin PM-radio i en plastpåse med klämma och använder en monofon kan man vattenskydda sin kommunikation effektivt. Dock råkade Tomas ut för att ha doppade sin monofon i vattnet och då kortslöt monofonen PTT-knappen och radion gick in i TX-läge tills en var rätt varm och batteriet var slut.
  5. Det är roligare.
  6. Mobilteckning är inget problem.
  7. Radiokunskap är att lära för livet.
  8. Praktisk kommunikation är också bra att leka in.

 

Lunch vid sjöns ände
Lunch vid sjöns ände

Uthyraren skickade inte med tvättsvamp, till nästa gång skall vi definitivt ha med en extra hink, tvättsvamp och öskar. Det blir mycket vatten i kanoten när det ösregnar och man kall ta sig över en fors.

Till sist. En av de häftigaste paddlingarna någonsin.

 

 

SITUATION ÅRSTA 2012 – End notes

En gång för länge sedan fanns en busshållplats vid Ringen där den nu rivna BP-macken låg. Varje dag satt de där på bänken vid busshållplatsen, alkoholisterna, för från bänken var det nära, både till bron som ledde till Eriksdalsbadet och till systembolaget i Ringen. Under bron,  som nu är riven, var det många som sov. Sen fanns de dom på bänken som inte hade råd med fina grejor, de drack T-röd rakt av. Det är inte som jag hittar på, det var det jag såg de första veckorna som sommarjobbare när jag var 15 år och skulle städa söder.

Några år senare låg Sveriges då största fabrik för anabola steroider tvärs över gatan från det hus i Årsta i vilket jag flyttade in i för några år sedan. Vera, som var min granne när jag flyttade in, hade fler historier att berätta om mina kvarter i Årsta men de lämpar sig inte riktigt i denna skrift.

För någon månad sedan, mitt i natten, väcktes jag av en pundarbil utan avgasrör som gasade vilt, det var det biljakt ute på parkvägarna vid Årstaliden. Om somrarna bor kabelskalarna i skogen så man tänker sig för var man lägger orienteringskontrollerna när man skall öva i Årstaskogen. Allt detta har hänt och mycket mer i Årsta så det var så hemlöshets och uteliggartemat till Snårigaskäggen 2012 uppstod.

Test av slangnings-kontrollen
Fest på bänken

Vi har haft väldigt roligt medan vi hittade på alla stationer och spelplansidén. Det var länge sedan vi var så många på Snårigaskäggen och jag hoppas ni alla hade kul och fick möjlighet att umgås med varandra mellan lagen, det var i alla fall målet för prylbytarövningen. Jag hoppas också att ni som deltog någon gång bortom alla skratt, spektakel och glada miner tog er en funderare på verkligheten bakom kontrollerna. Ta fem minuter och sök lite på internet ikväll efter mängden mat som slängs i Sverige. De ingredienser som ni fick på stationen gourmetmatlagning ur soptunnan fick vi från en grosshandlare ur backen med ursorterad mat som inte skulle säljas.

Test av kabelskalning

Tack till alla som kom, alla arrangörer och speciellt tack till Stockholms polisen för gott tålamod 🙂

Impad

Än en gång blir man imponerad av vad scouterna i kåren fixar. SITUATION ÅRSTA – Snårigaskäggen 2012 blev riktigt lyckat.

  • 16 lag
  • 7 stationer
  • 1 härberge med soppkök.
  • 100 nöjda deltagare

Till alla er föräldrar som har scouter i kåren (äventyrare och utmanare) skall veta att era scouter är helt fantastiska. Folk är mycket imponerade. Vi är imponerade. De som skall arrangera nästa år har fått en ny nivå att nå upp till.

Tack alla!

Terminsstart

Inte bestämt än, men nu kan vi börja planera i och med att arrangemanget är förbi och nästan allt redan är bortstädat.

 

Repetition är rekryteringens moder

I Årsta har vi just nu har vi kö till vår (tyvärr enda) spårarscoutavdelning. Det bror på att vår kårordförande Micke har valt att prioritera rekrytering.

Mickes metod är lite intressant, för den bygger på upprepning och kontinuerlig exponering av hemasnickrade A4 med tlefonnummer.  Året runt istället för stora kampanjer. Om man skulle ge metoden ett namn skulle det nog vara Aikido-metoden.

Så här ser den affish ut som Micke det senaste åren tappetserat föreningstavlorna i Årsta med. Sommar, vinter, höst. Semestertider.

Föreningsmeddelanden

Jag tycker den är ful, vilket gör det hela så intressantare. Hur kan detta fungera? Istället för proffsiga affischer något enkelt praktiskt hemmasnickrat. Istället för ett kort fokus på rekryteringskampanjen varje höst så kör vi stilla året runt.

Det tyder på att repetition inte bara är viktigt när man kör pr-kampanjer utan kanske till och med en magnitud viktigare än andra parametrar. Som en snygg affisch.

 

Kristi Paddelhajk – rekognocering

Vårens stora paddelhajk i maj på gränsen till sommaren blir en för oss helt ny sträcka att upptäcka.

Vi har upptäckt Olandsån i Uppland. Vi kommer å-mässigt att börja strax innan Knutby.

Här är koordinater för en paddelsträcka uppskattad till 8 mil 🙂

Här följer lite bilder från vår “Bob Marley Waggon” rekognocering

Bästa iläggsplatsen strax efter Kärven

Ån blir större allt eftersom

Grävling dyker upp från ingenstans

Olandsån ringlar fram

Ån blir allt bredare

Under en bro vid en gammal kvarn

Paddle faster...

”]”]Som det ser ut just nu blir vi åtta pers i fyra kanoter!

 

 

BTW nu på tisdag den 31:a maj så kommer vi bara att förbereda paddelhajken.

Lite länkar

Naturen i Årsta är ett viktigt ledarstöd

På ordinarie kårstämma 2011 lade jag ett par motioner.

En motion som är grundad i frågeställningen varför Stinas ledare slutade handlar om att till verksamhetsberättelsen skall ett ledarstödsindex bifogas. Varje år. Så att vi kan se, följa och åtgärda ledarnas situation.

Till 2011 års ordinarie kårstämma så hade jag tagit fram ett första förslag till enkät för indexet samt sammanställt det.

Här finns nu hela sammanställningen av ledarstödsundersökningen för verksamhetsåret 2010. Svarsfrekvensen är inte så fantastisk direkt, men tittar man på vad vi ledare på avdelning är helt överens om i kåren så framträder ett par mindre självklara saker.

Glad partystämning – På frågan om vad vi behöver mest av allt i Årsta dominerade helt klar glad partystämning.


Glad partystämning

Material – i princip alla säger att avdelningens material fungerar bättre än kårens gemensamma material. Det syns också i material-delen av undersökningen att materiel som MÅS-gruppen köpt är illa anpassat till verksamheten och de avdelningsledarna själva köpt in är mycket väl anpassat. Jämför North-Face tälten med Tentipina.

Mer tid med ungdomarna – när man frågar hur mycket tid en avdelningsledare tillbringar med ungdomar och barn ser vi att som mest ägnar man 50% av sin tid till det. De flesta tillbringar mindre tid än så. Om man ovanpå det lägger till all tid kårfunktionärer lägger ner i kåren som hamnar vi nära 15%. Det är inte bra, för vår kärnverkamhet är att möta ungdomar. Kanske är det dags att fokusera på att eliminera massor av den tid vi inte lägger på att möta ungdomar.

 

Ungdomar

Ute i Årsta – det fanns en del av ledarstödsundersökningen som jämförde vilka utrymmen i våra lokaler som är mest välanpassade och vilka som är viktigast för oss. Det var inte väntat alls att utrymmet innom och runt Årsta IP skulle vara både det viktigaste utrymmet för ledarnas arbete och samtidigt det mest välanpassade. Vi borde kanske ta upp att inte bara vårda husen utan också satsa lite på vår omgivning i Årsta.

Djur i Årsta nära Scoutgården

Fotnoter:

* Att avdelningarnas material-inköp rankas så mycket högre än MÅS gruppens inköp (och andra centrala inköp) har fått oss på Spejarna att bestämma oss för att köpa vår egen utrustning till årets sommarläger istället för att lämna in en beställningslista. Det finns ingen anledning att upprepa gamla misstag.

* Sätra Scoutkår (finns bland annat beskrivet i posten Fallet Sätra Scoutkår) – hade en gång en källarlokal i Gransätra och det sammanföll rätt bra med kårens storhetstid. Sen flyttade Sätra Scoutkår till den underbara kvarngården, men det blev aldrig lika bra.

* Ett sätt att uppnå mer tid med ungdomarna är att faktiskt inte utestänga ungdomarna från arbetet med våra hus mm utan istället bjuda in dom RFR-kvarn style.