Det här är en uppföljning om BFÅ – strykningen (eller mer tema-anknutet: vräkningen) av den enda hela Snårigaskäggen arbetshelgen.
Poängen med Scouting i Bolivia
Internationell scouting är en del av scouting jag verkligen trivs med. En gång mötte jag ett gäng scoutledare från Bolivia på besök. De hade en presentation på kvällen och berättade om vad de gjorde och om hur viktigt deras scoutcenter var för dom. Framförallt hade de en tydlig idé om varför scouting var viktigt just för dom. Scouterna är med och utvecklar framtidens ledare och utan mycket bättre ledare i samhället så kommer det aldrig gå bra för Bolivia. Ledarutveckling för att ha en chans till en bättre värld.
Varför jag stressar till scouterna vardagkvällar och lägger en massa helger på scouterna är för att mitt mål är ett rikare liv. Med ett rikare liv menar jag inte pengar. Jag menar gemenskap, utveckling och genuin glädje. I scouting finns en tro att man kan gör världen till en bättre plats och samtidigt ha roligt.
Arbetsmetoden är enkel. Vi hjälper ungdomar att utveckla sig själva genom den miljö vi bygger. Vuxennärvaron och att man tar sig tid och lyssant är kanske de viktigaste verktygen om du frågar mig.
I scouterna måste man få försöka och misslyckas, annars kan man aldrig utvecklas. Därför måste man ha högt i tak för misstag. Jag brukar påpeka att företag är som en maskin som omvandlar erfarenhet till pengar. Vi i scouterna gör tvärt om, vi omvandlar pengar till erfarenheter. Vi skall gå back ekonomiskt.
När jag tittar i kårens medlemsregister iså ser jag många vuxna, men få ledare. Vuxna som undviker att bli kompisar med ungdomar och behandla dom som jämlika.
I fallet med Snårigaskäggen så har vi ett gäng vuxna som varit med när en eller flera vuxna tagit sig den helt egna friheten att stryka ungdomarnas bokning utan att involvera ungdomarna i diskussionen alls. Det finns de som aktivt medverkat till strykningen både i roll av vuxen och/eller i roll av kårfunktionär. Det som retar mig är att där var så många vuxna som kanske inte var direkt skyldiga på det sättet att de var ytterst bokningsansvarig, men som vuxen och medlem i kåren kanske inte så enkelt borde frånsäga sitt vuxenansvar och vända bort blicken. Det finns en tystnad från styrelsens sida som säger mycket.
Man kan fråga sig varför de som nu har fest frågade tre gånger för att verkligen försäkra sig om att det gick bra. Jag tror vi behöver reda ut hur man kom fram till att det gick bra. Vad jag förstått är de som håller i festen inte helt lyckliga över den uppkomna situationen, som jag tidigare skrev är det nu klart att jubilaren själv kommer att hålla i en station.
Utan ungdomarna hade vi inte klarat oss
Äventyrarna installerar en RFR kvarn
För att förstå hela bilden så är det så här: äventyrar och utmanar avdelningarna i kåren hade inte funnits om inte ungdomarna drivit dom. Vi har i ett par år haft fantastisk hjälp på äventyrsavdelningen Spejarna av det som ofta anses vara underåriga utmanare. Hos oss har dom verkligen gjort ett bra jobb (ok, det finns undantag, men det har gått förvånansvärt bra). Man måste repsektera de som jobbar och speciellt lyfta fram ungdomar för det är kärnan. När man inte längre pushar sig själv, när man slutat utvecklas, då skall man sluta i scouterna.
Snårigaskäggen är en av de bästa ledarutvecklingsverktygen vi har för det är både ett stort arrangemang som utmanar kombinerat med lekfullheten och just anspråkslösheten. På Snårigaskäggen är det inte allvar hela vägen, så man kan göra fel. Därmed vågar man prova mycket mer än annars. Därför har vi nu nästan alla kårens ungdomar med i arrangörsgruppen och det är kanske en av de roligaste händelserna i Årsta Scoutkår.
Slutnoter
“when two great warrior tribes go to war”
— Two Tribes, Frankie Goes to Hollywood.
