Monument of the Battle of Nations – Völkerschlachtdenkmal, Leipzig. Lite tillspetsat kan man säga att monumentets innebörd är att den som jäklas för mycket med andra (Napoleon) åker till sist på stryk (i det här fallet slaget om Leipzig 1813).
Mer om stämman följer de närmaste dagarna.
Det här är nästa del i serien om vad man bör tänka på i kåren de olika tiderna på året. Första delen jag skrev handlade om våren-sommaren, enkelt sgat april-augusti och det inlägget heter planen vt2009 men är ändå rätt allmän. Den här delen berör januri – mars 2010.
Januari är en mycket viktig månad för kårens och avdelningens planering. De flesta månader på året är ledarna fullt upptagna med den dagliga verksamheten och akuta problem att lösa. Våren och speciellt april – maj är fullpackad: hajker, tävlingar, båten skall kanske i vattnet och landstället skall vår fixas. En del ledare åker på arbetshelger på Vässarö. Sommarmånaderna är det semester och läger som tar all uppmärksamhet. I början på hösten är det rekrytering och intensiv hajksäsong. Oktober behöver ledarna vila ut och i november är det julbazar. December är julstressen och terminsutmattningens tid.
Den allra bästa månaden för att ha en kårplaneringshelg är januari. Den allra bästa månaden för att detaljplanera hela året på avdelningen är januari. Januari är den bästa månaden för programutveckling. Januari är den bästa månaden, för sen blir det inte av.
I januari är det bra om man tippsar avdelningrna om att skriva sina verksamhetsberättelser för den gångna hösten samt fylla i eventuella bidragspapper.
Avdelningarna bör sent i december eller tidigt i januari skicka ut terminsstart information.
En annan bra sak att ta tag i i början på året är att se till att lägerkommitén skickar ut information om tider för årets läger, detta för att många vuxna planerar sin semester i början av året och finns inte tider för lägret klara då så kommer alla inte kunna åka med.
Planering av eventuellt happening kring World Thinking Day samt informera kåren om detta.
Sista söndagen i januari är det Snåriga skäggen.
Den 14:e februari är alla hjärtans dag.
Den 15 februari skall alla bidragspapper vara inne, så första två veckorna bör fokusera på detta. Det har varit den 15:e februari de senaste tjugo åren.
Den 16:e februari är det fettisdagen med semlor.
Den 22:a februari är det World Thinking Day.
I februari måste kårens också göra klart sitt bokslut mm eftersom revisorerna måste få tid inför stämman att granska kårens verksamhet under det gångna verksamhetsåret.
I slutet av mars eller eventuellt början av april håller kåren sin årliga kårstämma. Eftersom första veckan i mars brukar vara sportlov, så bör arbetet med kårstämman påbörjas redan direkt efter den 15:e februari.
Det första man gör är att man bestämmer ett datum för kårstämman. Har man datum, plats och tid så kan man skicka ut kallelse och föredragningslista. Här finns en mall för Årsta Scoutkårs kallelse med föredragningslista, bara att ladda ner och återanvända. Regler för stämman finns beskrivna i kårens stadgar.
Det till hör god sed att upplysa medlemmar om att motioner skall vara styrelsen tillhanda senast en vecka innan stämman. Kårstyrelsen bör planera in ett styrelsemöte strax innan stämman så eventuella motioner kan diskuteras i styrelsen innan stämman. I samband med kårstämmoutskicket är det klurigt om det går ut en preliminäranmälan till årets sommarläger.
Sista veckan i mars ungefär bör tid, datum och plats bestämmas för höstens rekrytering. En kontaktperson för rekryteringen behövs också. Detta för att den som skall göra rekryteringspapprena bör få två veckor på sig att göra förlagor och sen bör man ha två veckors marginal för tryck. Sen är det nämligen början på maj och då behöver man två veckor på sig att få ut informationen. Dessutom, i Maj har ingen tid för pappersarbet längre, så är det inte gjort då har man en liten kris.
Kårstämman är sig rätt lik år från år, så jag har lagt upp en version av den dagordning vi brukar hapå kårstämman för nerladdning. Det är bara att klippa att klistra så passar den nog de flesta kårer.
Denna artikel (sida) inklusive bilder, video och ljud är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Dela Lika 2.5 Sverige Licens.
Innehållet i artikeln (sidan) inklusive bilder, video och ljud är Copyright (c) Martin Eliasson 2010.
För copyright av källkod bakom WordPress, pluggins och tema, se botten av sidan.
Det var ett tag sen, men debatten fortsätter. Dags att läsa på.
Föreningsfostran och tävlingsfostran – En utvärdering av statens stöd till idrotten
Utredaren föreslår bland annat att:
- målen för statens stöd till idrotten kompletteras med ett barnperspektiv
- idrottsrörelsens nuvarande vinstdelningssystem med AB Svenska Spel ersätts med ett behovsprövat och i förväg fastställt spelbidrag
- en bred och förbundsövergripande talangsatsning med syfte att stärka svenska idrotters internationella konkurrenskraft
På Madeleine Sjösteds blogg dök nyligen följande inlägg upp:
Det finns tre rattar för styrelsen att vrida på:
Det är inte alltid styrelsen kan vrida som den vill på rattarna. Att vi är där vi är med kåren idag beror på att förra styrelsen trodde att de kunde vrida upp antalet ledare, vrida upp ambitionen och vrida ner resureserna till ledarna. Jag uppfattar resultatet som tragiskt. För det blev inte fler ledare. Någonstans, tvärt om är vi färre ledare med sämre resurser. Alltså kraftigt minskad ambition vilket bland annat ses på vår egen avdelning som inte längre kan hålla ett möte i månaden.
Nyligen hade jag ett samtal med vår nuvarande vice kårordförande. Vi påtalade ånyo den akuta ledarbristen. Fler ledare blir vi inte, förklarade hon, så vi som är kvar får dela på jobbet. Detta var min uppfattning innan den gamla styrelsen vred på fel vred.
Så nu är vi där vi stod för två år sedan och som förra styrelsen byggde hela sin vision på: fler ledare blir vi inte.
Så då är vi tillbaka på de tre rattarna:
Vrider vi ner antalet ledare kan vi bara öka ambitionen genom att ge kraftigt ökade resurser till avdelningarna, bland annat i form av pengar, utrymme och ording och reda.
Som första steg vill styrelsen veta vad vi nu behöver.
Det första vi faktiskt behöver veta är om styrelsen kan och vill vrida på den andra ratten.
Twitter klienter kan nu skiva till wordpress bloggar.
Uppföljning till WordPress som ny hemsida till scoutkåren
Nyligen kom uppgifter fram om att bara en procent av sveriges ungdommar (definierat som åldersspannet 15 – 25 år) inte använder internet. De flesta kårer har förstått att de behöver en hemsida, men sen gäller det att få ut något av hemsidan.
För många kårer är det svårt nog att hitta någon som kan driva hemsidan. Någon med teknisk kunskap, men ännu svårare verkar kårerna ha att förstå vad webbben är.
Webben är konversation, inte information.
Den första hemsidan Årsta Scoukår hade bestod enkelt sagt av en gästbok och en kårkalender. Information och nog så viktig.
Den andra hemsidan var en enda statisk sida som undertecknad tog fram.
Den tredje hemsidan blev en tung lösning baserad på Plone och det är den vi fortfarande kör. Av den hemsidan har massvis med lärdommar dragits. En central lärdom är att Content Management System – cms system – är bra för att organisera information. Plone är ett kanonverktyg. Men de är inte bra för att berätta historier och ha en konversation. I alla fall har inte vi lyckats än.
Eftersom jag redan driver ett par bloggar och behövde en snabb och enkel lösning till Sätra Scooutkår så kände jag att det var dags att experimentera med en scouthemsida som var mindre information och mer konversation. Så nu har jag gjort iordning en hemsida åt Sätra scoutkår baserad på WordPress. Jag har ingen aning om hur det kommer att gå. Det får Google Analytics svara på i längden.
Själv hoppas jag att alla sätrabor att får upp ögonen för denna scoutkår i Sätra strax bredvid vattentornet. Lycka till Sätra.
Micke som varit med i kåren mycket längre än jag påpekade en intressant sak angående kårens utveckling. För en sisådär tio år sedan hade kåren två avdelningar. Man hade en minioravdelning och en gemensam junior-patrullavdelning. Sedan dess har många kämpat hårt i kåren för att föra den frammåt – idag har vi två minioravdelningar, en junioravdelning, en patrullscoutavdelning och ett seniorlag.
Därför kan inte vår fd. kårordförandes mail på temat att han slutar för att kåren inte har någon framtid tas på fullt allvar. Vi har varit betydlig sämre ute än vad vi är nu. Ta en titt på planen vt 2009. Gör vi en hejdundrande rekrytering kommer det gå bra för kåren, för lägret och bemanningen till hösten ser rätt bra ut.
Ps.
Jag kommeri nte publicera mailet här för tillfället.
Ds.
My dad said a fool with a plan can beat a genius with no plan.
T Boone. Pickens. (ref)
Här är ett utkast till plan för kårens kommande sex månader. Planen fungerar utan fullbesatt styrelse. Jag vet eftersom jag själv varit ordförande. Det här är prioriterat:
Om vi tror på att det vi gör är rätt, då måste vi sprida det till fler. Om vi inte tror på scouting, då kan vi lägga av. Jag tror på scouting, så här är rekryteringsdelen av planen:
1. i början av april tas rekryteringsbrev, lärarbrev och rekryteringsaffisch fram. Det mesta materialet finns redan nerskrivet, det vi behöver är beslut om:
2. I mitten på april måste allt gå till tryck. OBS. även om det är påsklov måste detta göras.
3. I början av maj kontaktas skolor (Årsta skolan, Skanskvarnsskolan och Årstadals skolan). Runt Kristihimelfärdshelgen går vi ut med utskicken och besöker eventuellt skolorna.
4. I slutet på augusti ser vi till att påminna om rekryteringsdagen med affischering i skolan, ungdomsgården och på tavlor runt om i Årsta
5. Ordentlig uppslutning på rekryteringsdagen. Föräldramöte inomhus, scoutmöte utomhus.
Sommarläger är kärnan i scouting. I år ser det tunt ut i lägerledningen och tyvärr har vi få anmälda. Mer behöver göras. I värsta fall måste ett alternativt läger snabbt improviseras ihop.
Redan nu behöver vi ha en plan för höstens ledarbesättning på avdelningarna, för i sommar är det för sent att ta tag i frågan.
Steg 1 är att kalla till AL-samling om höstens ledarbesättningar. Runt 20:e april är ett bra datum. På AL-samlingen diskuteras ENDAST ledarbesättningsfrågan.
Förhandsinfo är att vi har ledare till senior och junior. Patrull hankar sig fram. Återstår två minioravdelningar. I samband med diskussionerna måste man se till att alla ledare har en lagom utmaning och utvecklas. Man måste vara öppen för omstuvningar i ledarpatrullerna och ny ledarkonstellationer.
Hinns det med vore det bra om uppfarten till scoutgården blev asfalterad. Kontakta Lången för lite mer bakgrundsinfo.
Kårstämman 2008 presenterades en omorganisation av kårstyrelse och arbetsgrupper. Initiativtagarna fick med kåren på förslaget och alla slöt upp även om viss diskussion fanns. När vi nu kommit ett år fram kan man tycka att någon (ordförande eller någon av de andra som drev förändringen) borde ha ställt sig upp på stämman och berättat vad effekten av omorganisationen blivit, vad som har varit bra och vad som har varit mindre bra. Det är inte konstigt om allt inte gått enligt plan, men man måste kunna vara öppen nog att utvärdera det vi alla ställt upp på och föreslå att antingen avbryta eller fortsätta på inslagen väg med eventuella korrigeringar. Läser man verksamhetsberättelsen kan man leta länge efter en ordentlig beskrivning om denna stora förändring och vad den inneburit.
Jag tycker initiativtagarna är skyldiga alla de som satsat på det här förslaget att få veta hur det går. Att ducka för den här frågan måste uppfattas som ett tecken på svagt ledarskap.
Som det ser ut idag saknas det lite styrelsefolk och folk i arbetsgrupperna, men inget kåren inte kommer kunna hantera. Nu saknar vi en gemensam samsyn på hur vi i kåren korrigerar och går vidare. Eller skall vi avbryta experimentet? Med tanke på att de som drev förändringen redan verkar vilja hoppa av är det kanske det de tycker. I stället för öppen diskussion har den intre kretsen satt sig ner och diskuterat igenom bemanningen (valberedningen är inte involverad i detta arbete så arbetet utförs inte av kårstämman. Ni har kanske sett brevet som Börje och Per skickat ut till kårens medlemmar. Brevet är alltså inte från valberedning eller styrelse). Hursomhelst, medlemmarna verkar inte viktiga.
Som jag förstått bakgrunden till förslaget (jag har suttit ett par år i styrelsen) så fick vi för lite gjort och arbetsbelastningen var hög i de tidigare styrelserna just för att det finns så få ideella krafter och därför att magen inte riktigt är anpassad för matsäcken om man säger så. Förhoppningen var att omorganisationen skulle lösa detta. Nu antyds att orsaken till att omorganisationen inte fungerar är för att vi är så få ideella krafter. Men det var ju precis det grundproblemet som skulle lösas.
Vad kåren behöver är att löpa linan ut och nerteckna erfarenheterna noga. Vi får inte avbryta experimentet för tidigt men ej heller missa att dra lärdom så vi upprepar misstagen senare igen. Vi har en fråga som skriker efter ett svar. Vad har vi lärt oss av det här.
Kåren har ett problem. Ungdomarna slutar och medelåldern i styrelsen är skyhög. Vad göra?
Av erfarenhet vet vi att ungdomar vill ha självbestämmande. Våra mest engagerade möten på patrull är de rådspatrullen håller i själva.
Det stora hindret är att ungdomar inte upplever styrelsearbetet som givande. Mycket handlar om vem som sätter agendan och hur diskussionen förs. Ur min egen kårs ärorika arkiv kan exempelvis nämnas att under ett år när jag var seniorscoutledar skickades aldrig kallelsen ut till seniorscoutrepresentanten.
Det finns ett motstånd i en äldre styrelse mot ungdomar som ofta bottnar i en äldre auktoritetsuppfostrad generation som inte tål en mycket yngre generation som til lsotr del saknar repsekt för hierarkier och utmärkelser. Internetgenerationen. De går helt enkelt inte så bra ihop i en och samma styrelse just nu och det är ungdomarna som slutar och drar vidare.
Varför inte skapa en andra styrelse i kåren, likt en ‘skugg regering’ eller snarare en arbetsgrupp. Jag kallar det för en ungdomsstyrelse.
Den ordinarie styrelsen bör/skall sen delegera beslut och frågor till ungdomsstyrelsen som sedan fattar beslut i frågan. På detta sätt kan vi få upp intresset för kårgemenskapen och föreningsdemokratin genom att diskutera det som berör ungdomar med ungdomar på ungdomsstyrelsemötena.
Stadgemässigt sett är det inga problem eftersom styrelsen alltid kan delegera ett beslut. Om nödvändigt kan en ungdomsordförande vara firmatecknare inom ramen för någon slags begränsning.
Som alla förstår syftar den här djävulska planen till plantskola till att få fram ungdomar till den ordinarie styrelsen och att föra tillbaks kåren till en ungdomsrörelse ledd av unga stödd av vuxna.