Tag-Archive for » patrull «

Tuesday, January 31st, 2012 | Author:

Än en gång blir man imponerad av vad scouterna i kåren fixar. SITUATION ÅRSTA – Snårigaskäggen 2012 blev riktigt lyckat.

  • 16 lag
  • 7 stationer
  • 1 härberge med soppkök.
  • 100 nöjda deltagare

Till alla er föräldrar som har scouter i kåren (äventyrare och utmanare) skall veta att era scouter är helt fantastiska. Folk är mycket imponerade. Vi är imponerade. De som skall arrangera nästa år har fått en ny nivå att nå upp till.

Tack alla!

Terminsstart

Inte bestämt än, men nu kan vi börja planera i och med att arrangemanget är förbi och nästan allt redan är bortstädat.

 

Friday, November 25th, 2011 | Author:

Det här en uppföljning till Patrullerna i höst och till Fungerande patruller är inte så enkelt.

Det har inte gått så bra med de nya patrullmedlemmarna i höst. Vi har tappat lite väl många och så det är dags för lite reflektion över varför.

Nu i torsdags hade vi Amandas Muffinsmöte och det kändes som det gick rätt bra. I köket var i stort sett alla scouter som tillkommit avdelningen och den andra delen av avdelningen (grovt räknat, inte riktigt sant) satt som rådspatrullen och planerade kommande möte. Det är det här med matchning av mognadsgrad som kommer igen. De som hängt med på bloggen en tid vet att vi förra hösten provade ett för avdelningen nytt grepp genom att låta alla nyuppkomna scouter till avdelningen vara i en patrull. Det fungerade förvånansvärt bra.

Den här hösten gick vi tillbaks till det gamla sättet med alla åldrar i patrullerna, dvs. spridd mognadsgrad, och då har de nya inte känt sig hemma i patrullerna. Sen blir saken inte bättre av att andra och tredje års scouterna har en liten intern mätning sinsemellan, brouppgiften sköts på framtiden hela våren tills den inte blev av, vi har inte kunnat göra söljor på avdelningen till följd av oredan i hantverksrummet och slutligen så blev invigningen inte av på Två Pumpar (jag tror den sköts på framtiden på samma sätt som brouppgiften).

Så nu har vi en situation där det märks att de äldre har förtroende och kontakt med oss ledare i större utsträckning än de yngre, samtidigt kan vi inte hjälpa de yngre då vår kontakt är mycket sämre. Någonstans här finns vägen ut.

Jag skulle tro att ett bättre sätt är att låta alla nya vara i en egen patrull åtminstone de första halvåret på avdelningen och samtidigt låta ledare punktmarkera den patrullen så att man mycket snabbare bygger en kontakt med de yngre. Efter första halvåret kan man börja slussa ut de nya scouterna i befintliga patruller.

 

Sunday, October 09th, 2011 | Author:

Bilder från Scouternas Natt kommer senare.

Vi samlades alla i Scoutgården lördag morgon. Min bil packades överfull med saker. Alla scouter utom jag åkte kommunalt till IKEA Barkarby. Pendeltågsspåren vid Årstaberg/Älvsjö skulle just denna helg fixas för Citybanan så det blev en liten kommunaltrafikmässig omväg ut till IKEA. Väl därute blev det tydligen “shopping” på IKEA.

Själv tog jag den välpackade bilen, kollade det sista och körde till lägerängen på Järvafältet. Väl framme fick jag väldigt snabbt lasta av all packning och slå upp ett av våra två tentipis och sedan ta bilen i full fart till IKEA.

Vid IKEA mötte jag scouterna, de hde bandaren och lyssnande på hårdrock på hög volym i. Vi lade in överflödig packning i Volvons baklucka och så fick den stå där på parkeringen medan vi gav oss ut på dagslingan mot lägerängarna.

Vi hade hamnat i näst sista start-heatet och eftersom vi i Spejarna aldrig är specielt snabba av oss så hamnade vi snart sist bland alla tävlande enheter. Vi fick nog se mer än hälften av kontrollerna stänga ner. På surrningskontrollen stressade de oss rejält, men för att ta saker i ordning. Första kontrollen var internationellt där vi gjorde bra ifrån oss, mycket tack vare några genomtänkta val. Sen följde eldningen – den kontrollen som är viktig för oss- och när vi gick där ifrån visste vi redan att vi hade den delade förstaplatsen. Då kändes det lugnt. Efter eldningen var det en bit att gå, men utsikten från kullen som vi passerade var mycket vacker denna varma underbara höstdag. Litet minus för att jag kunde se mitt jobb från dagsslingan samt höra E18 och E20 tydligt från lägerplatsen.

Efter den vackra promenaden kom vi till woodcraftskontrollen som vi också lyckades bra med. Sedan kom surrningskontrollen och vi gorde alla surrningar utom en och alla surrningar som vi gjorde var korrekta. Jag är faktiskt impad av våra scouter. Sedan följde Årstas livlinekontroll (mer om den i ett senare inlägg här på bloggen). Den var inte så lätt för oss men vi klarade alla mål.

Efter dagslingan så kom vi rätt sent tillbaka till lägret, speciellt jag som fick ta cykeln jag hade med och cykla tillbaka till IKEA, sätta mig i bilen och köra till lägret. Bommen till lägerängen var stängd och jag fick leta eftr ett trafiktillstånd (fanns ingen att få tag på) men med tur så fick jag hjälp av vänner att bära all packning från P-platsen ner till lägret. Våra socuter har undertiden satt igång med att färdigställa nattlägre och värma/laga maten. Det blev rätt sent innan vi kunde sätta oss till dukat bord med kandelabrar.

Vi får en relativt sen start-tid på nattslingan, så vi fortsätter trenden att vara sena till allt. Först kommer kims-spel kontrollen, följd av chiffer-kontrollen och knop-kontrollen. Näst sist kom personliga mått och sen passerade vi lägret. Vi hämtade snabbt vår orienteringsutrustning och gav oss iväg mot starten av nattorienteringen. Denna gång utan bandaren.

Nattorienteringen gick ok, vi tog kontrollerna baklänges och fick störst problem med kontroll 2. Personligen tycker jag modellen med två banor som fanns på Scouternas natt 2009 är roligare än som den här orienteringen, en bana för hela gruppen.Mer om orienteringen kommer i en uppföljning till detta inlägg.

Vi var bland de sista att gå i mål men vi tog oss ändå till duscharna och bastun och lite kak-kalas. Först klockan kvart över två var vi tillbaka i lägret för att nattsudda och fika med andra lag. De flesta andra hade gått och lagt sig så det kändes lite som att vi verkligen var de som tagit det här med natt på allvar. Scouterna drog sig snart tillbaka in i tentipin och började elda i kaminen. Runt tre smög en viss scout igång bandaren med hårdrock allt högre och högre tills omgivningen blev klart irriterade :) Runt tre halvfyra gav vi sista nattsuddare upp och gick och lade oss. Jag satte klockan på 09:00.

Det blev inte så mycket av café som jag tänkt prova i år men det var en bra start. Erfarenheten från förra året består, det är bättre att dela in lägerängen i en lugn och en livad del.

Söndag morgon var man piggare än väntat och inte bara jag, när jag kom ut ur tältet så var redan några scouter uppe och hade satt igång med frukosten. Impad. Det blev gröt, mackor och stekt ägg. Dock var vi sena som vanligt och fick avbryta frukosten för en först-i-mål tävlingen. Om först-i-mål har jag ett par saker att säga:

  • Starta inte först i mål om inte alla bankontrollanter säger att alla lag är redo.
  • Det tar två tre minuter extra att koka vatten på spritkök än på gaskök.
  • Kan vi inte sluta med chiffer i scouterna?

Efter först-i-mål så gick vi tillbaka och avslutade vår frukost och började riva lägret. Under morgonen passade vi också på att dela ut första inbjudan/pr för SITUATION ÅRSTA – Snårigaskäggen 2012.

Som vanligt tog vi oss alla hem till Scoutgården efter allt var slut och så hade vi materialvård. Rätt enkelt för det mesta gick i diskmaskinen.

Länk till planering inför Scouternas Natt 2011

Noter till mig själv

  • Tentipin vi lånade är sönderbränd lite i hatten och måste fixas till.
  • Bra först-i-mål prylar: två livlinor, kundkorg, gasolkök och chiffernyckel.

Tips till de som gör kontroller

  • Blanda inte t-röd och gasolkök.
  • Dela ut instruktion i förväg medan folk väntar på kontroller.


Stort tack till alla kontrollanter och baskontrollanter, tävlingsledningen och Stubben!

 

 

Wednesday, September 21st, 2011 | Author:

Historien om hajken Två Pumpar börjar för länge sedan, längre tillbaka än jag kan minnas. Det går tillbaka och förbi den tid då 3:e klass färden var ett av alla tester som man gjorde som patrullscout. Tredje klass färden försvan till stor del – dess historia är en annan historia – men i Sätra Scoutkår återföddes den i slutet av 80-talet i modernare tappning som hajken Vandraren.

Vandraren var en hajk och ett slutprov för 3:e års patrullscouter. Vi skulle planera och genomföra en hel hajk parvis. Längs hajken fanns stationer. Praktisk problemlösning och psykologi var viktiga inslag i prov-delen av hajken. Jag säger “vi” för vi som startade Två Pumpar var två av de fyra första vandrarna.

Vandraren genomförs fortfarande ibland och den tionde vandrarhajken genomfördes för några år sedan. Numera är vi ledare på hajken. Genom åren har vi velat utveckla hajken men vi har ofta (och numera allt oftare) råkat ut för att enkel patrull- och frilufts- teknik inte är självklar baskunskap. Så vi bestämde att starta en ny hajk för att kunna höja nivån på Vandraren.

Den nya hajken skulle vara en enkel hajk i klassisk stil där patrullen – hela patrullen- får en hel helg och under denna helg bor man i vindsdkydd byggd av pressening och slanor. Man lagar mat på öppen eld. Mat och patrullutrustning planerar patrullen helt själv liksom inköp av maten. Vår idé var att de äldre scouterna i patrullen praktiskt taget överför sin kunskap till de yngre och att man annars alltid kan gå till ledarna och se på hur de gör, för de hajkar på samma sätt. Learning by doing och utepedagogik i all enkelhet.

För att kunna genomföra hajken Två Pumpar som hajken kom att heta valde vi Vässarö som hajkområde. Vässarö har ett par stora fördelar. För det första är det ett ställe där vi faktiskt får ta slanor i obegränsad mängd. De gånger vi exempelvis undersökt gamla militära övningsfält så kostar varje slana man tar 1000kr. Våra stadsnära nationalparker och reservat är vackra, men där kan vi varken leta egen torr ved eller ta slanor. Tillgången till mark för ett aktivt friluftsliv i Sörmlandstrakten men omgivningar är helt enkelt starkt begränsad idag.

Vässarö har lite andra fördelar också. Vi tänkte Två Pumpar som en hajk där fokus är på att patrullen främst skall må bra. Vi ger patrullerna all tid de behöver för att bygga sitt läger, laga sin mat, sköta sina cermonier mm. Den tid som blir över har vi program redo för och då är Vässarö så praktiskt för där finns redan program man kan ta till på ett enkelt sätt utan att man behöver släpa med sig tonnvis med saker man kanske aldrig använder.

Att hajken heter Två Pumpar har att göra med att första hajken hade vi två patruller och vi trodde i naivitet och tidsoptimism att vi skulle hinna med att bygga två risflottar som del av programmet, och då kanske två pumpar hade behövts.

Schemat för hela hajken i översikt

Fredag 16:50 samling Tekniska Högskolan för avfärd mot Vässarö. Man kommer fram till Ellans kiosk vid åtta snåret efter ett bussbyte. Ledarna har minst en bil redo att ta hand om scouter som missar bussen eller andra bekymmer.

Fredag runt 19:30 är scouterna vid Ellans kiosk. Därifrån får de gå till båten. Runt 20.00 är det båt ut i mörkret mot Vässarö. När man kommer fram är det tyst och mörkt på ett sätt som är väldigt olik en stad. Från Djuphamn går vi till matsalen.

Fredag runt 21 så är vi i matsalen och nu är det kvällsfika. Vi har räknat ut att det är bra att se till att scouterna är varma och mätta innan vi skickar ut dom i mörkret på fredagkvällen, för det gör att vad som än går fel så klarar de sig rätt bra ändå. De får en karta av oss och på kartan har vi ritat in det fasta vindskydd de skall sova vid. Vi tycker inte det är så vettigt att börja med att bygga vindskydd mitt i natten om man är ny på avdelningen så första natten är utmaningen att ta sig ut i höstnatten och hitta till sitt fasta vindskydd. I instruktionen ingår också att patrullerna skall laga sin frukost vid vindskyddet och sedan ta sig till norra ängarna.

Fredag runt midnatt vågar vi ledare lämna matsalen. Vi går upp till norra ängarna och slår läger under stjärnorna. Kanske under en tarp. Vi har som bärande idé att man leder främst genom att vara en förebild, så allt vi ber scouterna göra, det gör vi själva också. Vi lagar också vår mat på öppen eld osv. Vi säger faktiskt öppet att man får alltid komma och titta på hur ledarna gör och rakt av kopiera. Vi berättar gärna hur man gör. Däremot måste de göra själva.

Rätt tidigt på lördagen brukar patrullerna dyka upp på norra ängarna. I skogarna runt ängen får de nu själva välja sin lägerplats. Vid sitt läger skall de bygga en eldstad och ett klassiskt vindskydd. Eller snarare, de skall leva bekvämt med enkla medel och alla skall ha det bra. Exakt hur det löses är upp till patrullen.

Resten av lördagen brukar gå åt till detta. Ibland har vi hunnit med ett klätterpass i Magasinet och lägerbål med framträdande på kvällen. På natten har vi också en cermoni då de nya Spejarna får sitt spejarmärke.

Söndag morgon går vi upp ruskigt tidigt för båten hem går 14:30 och innan dess skall vi ha hunnit laga frukost och lunch och riva allt. Det brukar alltid bli bråttom så numera ingår det i matplaneringen att lördag lunch skall vara ett matpaket som förbereds vid frukosten. När patrullen är klar och har rivit allt går de med packningen till djuphamn och sedan kör vi aktiviteter tills båten går hem. Hinderbana och fiske har visat sig populärt, men även vildmarksspåret och att klyva en stor stock men en väldigt liten yxa.

Lite erfarenheter genom åren

Våra killar erkänner aldrig ett misstag. Har de missat sågen i planeringen så hugger de hellre träd med liten yxa en hel helg en medger misstag.

Vätskebrist är ett problem så vi tar med saft (om inte patrullen har det) och bjuder på det för att inte patrullen skall få problem för något så enkelt som vätskebrist hos PL. Numera är våra äldre scouter indoktrinerade i detta så de sköter detta själva, men i början var det inte så.

Alla tror att de kan göra eld tills de kommer ut på Två Pumpar. Vi har haft patruller som fått upp eld först klockan fem på lördagseftermiddagen och då med hjälp från andra patrullen. De medlemmarna har inga problem att göra upp eld idag, idag hjälper de andra som har problem.

Det kan gå åt eoner av tid i patrullerna att diskutera vem som skall laga mat eller diska, så numera kräver vi en bemanningsplan för det i förväg.

Om en patrull har med sig för lite mat, då har vi alltid extra bröd med oss. Eller så går vi till Sannah uppe på inten och ber om bröd :)

Vi har infört godis- och läsk- förbud. Det är för lätt idag att köpa med sig 2 kg godis och i lathet skippa måltiderna. Problemet är att en timme senare har kroppen bränt upp all snabb energi.

Man leder främst genom att vara en förebild så vi bygger alltid ett exemplariskt ledarpatrullläger scouterna kan kopiera. Vi oss själva också. I år tände vi bara eld med eldstål hela helgen och bakade bröd i lägerugn.

Nytt för 2011 är att om en patrull har glömt tändstickor får de låna eldstål. Nästa år kommer vi lägga till att vill man låna en såg får man bara ett sågblad och så får man bygga sig en egen såg.

Hajken slutar på söndag i scoutgården efter att vi materialvårdat. Vi har gjort till kultur att alltid städa på en gång. Sortering och materialvård är en del av aktiviteten hos oss för ingen ser fram emot ett möte då man måste börja städa, sortera och materialvårda.

Patrullen planerar alltid mat och utustning själva men ledarna skall ha kopia på all planering i förväg. Vi tittar på denna planering och i de fall patrullen har glömt något så vet vi det i förväg och kan ha en plan för det. Oftast klarar det sig bra oavsett.

I slutet av hajken eller på utvärderiungen upprepar vi hur grymmt duktiga scouterna är. Vi understryker att de nu faktiskt har levt en hel helg och mått bra med enbart kniv, yxa en press och ett eldstål som hjälpmedel. Att de själva löst problemen och klart sig utan all modern bling-utrustning alla andra verkar behöva. Att de är riktigt duktiga i jämförelse med folk på TV som är helt hjälplösa på en tropisk strand med allt man kan önska sig runtomkring.

 

 

Creative Commons License
Denna artikel (sida) inklusive bilder, video och ljud är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Dela Lika 2.5 Sverige Licens.

Innehållet i artikeln (sidan) inklusive bilder, video och ljud är Copyright (c) Martin Eliasson 2010.

För copyright av källkod bakom WordPress, pluggins och tema, se botten av sidan.

Sunday, September 11th, 2011 | Author:

Första mötet för terminen satte vi oss ner alla scouter och diskuterade lite hur patrullerna har fungerat och hur vi vill gå vidare. Vi tog upp bra och dåliga saker och idéer om hur vi skulle göra i höst.

Vi kom fram till att patruller som är blandade åldersmässigt är bättre i höst även om den andra modellen var bättre förra året.

Vi kom fram till att i för stora patruller blir folk inaktiva men att fyra i en patrull är i minsta laget.

Vi frågade vem som vill vara PL och vPL i höst, så nu har vi tre patruller med ca fem scouter i varje. PL-uppdraget har Albin, Joar och Arthur antagit.

Lycka till i höst.

Category: scout  | Tags: ,  | Leave a Comment
Monday, June 13th, 2011 | Author:

OBS denna post kommer att uppdateras med bilder så fort dom är klara

Updatering 2011-06-18

Nu är det klart att alla delatagare skall få tillbaka 200kr av hajkavgiften.

Dag -6

Tomas och jag tar en biltur en söndag kväll till Olandsån och börjar spana in efter iläggs- och upptagnings- ställen. Vi letar så långt uppströms vi kan och allt dokumentaras i Kristi Paddelhajk – rekognocering.

Dag 1

Vi samlades klockan 8 på morgonen i Scoutgården. Det tog ca 1.5 timme att packa bilarna – tre stycken – och sen gav vi oss av mot Olandsån i närheten av Knutby. På vägen hämtade jag kanotsläpet med kanoterna vi hyrt av Hässelby Villastads Scoutkår, vi skulle paddla i. Väl framme på gräsmattan ute i ingenstans i Uppland så lastade vi av bilarna och åt lunch.

Paddelgruppsindelningen enligt “rådspatrullen” blev bra.

  • Arthur o Filippa
  • Gustav o Joar
  • Sack o William
  • Julia o Albin
  • Tomas o Martin

En förälders bil (Nissan) startade inte så jag fick bogsera ut den till närmaste väg för uppplockning av bärgningsbil.

Efter lunchen började avdelningen tillsammans med Julia att paddla mot nattlägret. Tomas och jag tog våra bilar och åkte till Gimo där vi parkerade min bil med släpet. Sen åkte vi till startplatsen igen och Tomas började paddla efter avdelningen. Själv åkte jag hem för privata ärenden…

Dag 2

Jag tog bilen hemifrån norrut mot Gimo. I Gimo parkerade jag bilen och tog ur bakluckan fram min hopfällbara Dahon och sen cyklade jag ca två mil för att möta de paddlande. Vi möttes vid ett hinder, ett slags betong-trappsteg där vi fick lyfta över kanoterna. Docks fanns inga bra lunchställen så vi fick paddla på ett bra tag. Vi kom till ett sönderfallande bruk och strax därefter kom vi till en kohage där vi kunde slå läger och äta lunch/middag.

Jag och Gustav passade på att ta kanoterna och paddla och fylla på våra tomma vattendunkar. Vi fick lära oss att det är mycket mer vatten i ån på våren (1.5meter i höjd) och att det finns björn i området. Dock kan man konstatera att övernattning i kohage är tillräckligt spännande.

Efter middag vilade vi ett tag inför nattens nattpaddling. Att paddla natt i Olandsån är ingen superhöjdare, för Olandsån är ett dike, om än stort dike, i ett åkerlandskap. Man ser inte så mycket. Vi kom till ett till trappsteg och Tomas röjde en väg för oss att ta oss vidare. När solen lyste på talltopparna så hittade vi oss en äng att ha som nattställe och alla somnade genast. En annan sak jag upptäckt är att när man paddlar sjö så andas man doften av sjö och det är något speciellt. Olandsån doftar ladugård :)

Dag 3

Vi sov länge, gick upp, åt frukost och förberedde oss så sakta för att paddla vidare. Tomas (gröt)+ägg+bacon frukostar är rätt massiva. Vi paddlade ca 7km in till Gimo och precis på slutet när vi kom in i Gimo kom kylan och en ihållande blåst.  En karta blåste iväg och sjönk… “Rådspatrullen” tyckte det räckte med å-paddling och hade en egen idé som de genomförde. Vid Gimo gick en å mot Gimo damm. De rekognocerade och kom fram till att vi med vår enda cykelkärra skulle lyfta alla kanoter till Gimo dam. Det gick långsamt så vi tog tillslut hjälp av släpet men till sena kvällen var vi klara och hade hittat oss ett nattläger vid stranden av Gimo dam.

Dag 4

Vi sov ut, paddlade till badet i dammen och lekte med kanoterna. Dvs. vi sänkte dom:) En paddel försvann i leken. Samtidigt passade Martin på att ha lite genomgång av hur man får upp eld utan tändstickor, hur man gör char-cloth och grunderna i splitsning.

Vi lastade alla kanoter på släpet och begav oss hemmåt.

Lite slutnoter

En kommentar vi ofta fått höra genom åren:

- Paddlar ni här?, det har ladrig någon gjort tidigare.

Vi skippade många luncher för det var ont om tid och framförallt ont om ställen man kunde äta lunch på. Paddling genom odlingslandskap är en intressant idé men lunchställen är ett av problemen. Vi har funderat på att framöver göra lunchapket på morgonen så att vi alltid kan äta lunch i kanoterna oavsett om det finns bra landstigningsställen eller inte. Kanske en termos med varm soppa också.

Olandsån är ett bra fiskevatten så tag med fiskegrejor.

Tidigt på våren är nog ån roligast att paddla ån, för då är det mer vatten. I maj-juni går det att paddla men det blir en dikespaddling av det. Ett annat problem är att en bra paddelhajk har minst ett bra badställe per dag. Olandsån har knappt något bra badställe.

Godis och läskförbud en bra idé och vit formfranska en dum idé. Däremot skall vi kanske satsa på att alla har med en powerbar per dag som består av ungefär nedanstående:

  • Mörk choklad
  • Jordnötter / Mandel
  • Kokosfett
  • Branflakes

 

En paddelhajk avslutas bäst med en kort sträcka sista dagen följt av lek med kanoterna och eventuella övriga programpunkter. Det är roligare så och man får flexibilitet i avslutnoingen av hajken. Har man mycket tid kan man leka mycket ,har man lite tid leker man mindre.

Ta med cykelpump som stämmer med däcksventiler på kanotvagnen nästa gång :)

Bra att ha med:

  • extra slangklämma och 7mm insexnyckel som brukar passa på slangklämmor.
  • 12V konverter så man kan ladda sin mobiltelefon i bilen.
  • Dahon hopfällbar cykel i kanoten.
  • Eld-prylar och sjömaningslådan.
  • Inplastade kartor.
  • Munspel, sångbok, ukelele, gitarr.

I matplaneringen skall matlagnings- och disk- schema ingå för alla måltider.

Koordinater

Kommer så fort jag fått ordning på kml filen.

  • Fågeltornet vid Kärven; 59.914898,18.154213
  • Iläggsplatsen och där Lisas bil gick sönder; 59.90173,18.189147
  • Första hindret och där jag hoppade på. 60.023467,18.228629

 

Monday, May 23rd, 2011 | Author:

Patrullsystemet är en av sju delar av scoutmetoden och något som vi ledare verkligen försöker få till, men att få fungerande patruller på avdelningen är inte så lätt. Vi är just nu långt ifrån fungerande patruller. Det är lite märkligt, för vi kan få det mesta att fungera på avdelningen men just patrullsystemet har vi haft stora problem med. Vi har haft framgång med att tillämpa delar av patrullsystemet, men helheten vill inte fungera.

Jag har hållit på det här inlägget för det är rätt tungt, men här följer nu nedan en lång lista på problem vi stött på med att få fungerande patruller. Kom gärna med egna punkter och illustrationer av på vilket sätt patrullerna inte fungerar. Nästa steg blir att applicera SLIP (se Maeda’s The Laws of Simplicity) på alla punkter.

Iaktagelser om patrullerna

Det är tänkt att man lär sig leva i patrullen i patrullen – men om en avdelning aldrig haft fungerande patruller så kan man inte bli inlärd i en.

Det finns få som vill vara patrulledare – centralt för patrullens funktion är att det finns en fungerande ledare. De bästa ledare jag sett är lugna, bra på att organisera. De sätts alltid på att ta hand om klassens struliga ungar och är trött på att vara “ordningsmän” så de tycker det är jätteskönt att slippa vara patrulledare (kanske är det det mindre antalet utåtagerande “struliga” ungar som är de välbärgade villaförorternas övertag i Scoutsverige ).

Dåligt med respekt – (förr hette det självdisciplin och uppförande tror jag). Man låter inte folk prata klart utan avbryter varandra. Det finns många varianter. Problemet förvärras av högt sockerintag och extremt låg rörelsenivå i skolan.

En fungerande patrull är ett diffustmål – i patrullscoutåldern (äventyraråldern) är tydliga mål rätt viktigt. Vårt eget märkessystem under utveckling är ett exempel på tydliga mål och utmaningar. En fungerande patrull däremot är ett väldigt diffust mål just nu.

Vi har frilufts/scouttekniska märken och därmed övning men inga patrullmässiga märken.

Ledarpatrullen klara själv inte av att vara ett föredömme som patrull

Ingen orkar ta ansvar för avdelningsrådet – vi är för få ledare som kan och är beredda att dra det lasset.

Patrullsystemet kommer från en tid med relativt många ungdomar – Med få vuxna relativt antalet ungar i en viktoriansk eller för den delen skandinavisk industrination utan p-piller. Unga föräldrar och få föräldrar jämfört med ungdomarna så det måste ha funnit ett helt annat behov av trygghet och gemenskap i den lilla grupen. Nuförtiden är det vuxen-kontakten som saknas av andra skäl och det gör att ungdomar helre vill vara med vixna än i patrullen.

Patrulluppgifterna från 80-talet är borta – nån som hört talas om gula tråden?

Falken har inte uppdaterats på länge – det är ingen som berättar historier längre och lägereldarna blir allt färre.

Med så många fritidsintressen håller patrullerna ändå inte – så fort vi skall ut på hajk utan då är det nya tillfälliga konstellationer. Det som vi kallar för Team.

Det finns för få riktiga utmaningar där det verkligen spelar roll att man är en riktig patrull och inte bara ett tillfälligt sammansat team. Eller solo för den delen. Vad är poängen med en patrull om den inte levererar mer än summan av delarna?

Vuxna ledre i kåren organiserar sig aldrig som patruller när stora och viktiga problem skall lösas. Ungefär som att scouting inte är på allvar. Det är svårt läge när ledarna inte föregår med gott föredömme.

Idag finns så många fler särintressen – så det är svårare att hitta ett gemensamt intresse patrullen är samlad kring.

Scouting nyttjas som en aktivitet - få lever den som en livsstil. I längden är det få som vill vara underbetalda lekledare på fritiden.

Idag kommer scouterna från olika skolor med olika bakgrund – vi är i grunden mycket olikare i vår bakgrund och det gör det så mycket svårare att få till patruller där man är tillräckligt lika för att växa och utvecklas tillsammans. Att få till patruller som är väldigt spretiga i sin sammansättning är inget svårt, men det blir erfarenhetsmässigt inte till patruller utan bara en samling individer på rakt led en vardagkväll.

Man lär inte ut i patrullen – märkessystemet börjar fungera och man lär och lär ut men inte innom ramet för märkesystemet.

Scouter och ledare vet inte hur man håller i en instruktion – då faller hela idén att man lever och lär i patrullen.

En patrull förklaras ofta som en organisation – men det är inget naturligt. Organisation har rötter i 1850 talet (se Clay Shirkey – Here comes Everybody). I fungerade verksamhet är det informella ledarskapet större och det är kommunikation som betonas inte organissation, så en viktigt fråga vi glömt att ställa är hur man utvecklar kommunikationen i gruppen.

Tuesday, February 15th, 2011 | Author:

Det så lätt att rita. Oftast behövs ingen komplicerade mästerverk. Ändå ser många intruktioner i scouterna ut som sidor ur Svensk grundlag, så jag har gjort en liten guide i fyra steg för hur man kan gå från instruktion till inspiration.

Från instruktion till motivation illustration

Vi börjar med en vanligt förekommande instruktion som bara består av text (1) och ger ett lätt oinspirerat intryck. Börja med att rita enkla figurer som visar. Ska en trefot surras, rita en trefot (2).

När du ändå håller på och ritar, lägg till en glad streck-gubbe (3) så ser det genast mycket roligare ut att genomföra uppgiften. När du nu fått upp farten, rita dit några granar (4) och beskriver nu en glad scout som gör en kul uppgift i skogen.

Ladda gärna ner, skriv ut och sätt upp.

Thursday, February 03rd, 2011 | Author:

I helgen blev det panik att skriva verksamhetsberättelsen för avdelningen. Här är den nu:

Verksamhetsberättelse för Spejarna verksamhetsåret 2010

VT 2010

Vårterminen 2010 hade spejarna relativt många 3:e års äventyrscouter på avdelningen. Vårens planerade patrullhajker och vandraren fick ställas in pga för få deltagare. Däremot hade vi en riktigt bra vildmarkshajk i samband med Scouternas Dag där vi deltog med en patrull och en tuff träsk-paddelhajk i Sörmland.

Populära möte under terminen var: friluftmatlagning i patrullen, organisationstävlingar och scoutteknik. Vi hade även märkestagning som gick hyffsat och brouppgift inför höstens hajk Två Pumpar.

I början på sommaren deltog avdelningen på försommarlägret Å-va-Kul.

Terminen var tung som vanligt för ledarteamet då det nya förrådet av typ vindsförråd com byggts borta vid patrullyorna har visat sig vara både logistikt klumpigt och tidvis kollidera med patrullernas liv i lyorna. En sak som dock var väĺdigt positivt var att avdelningen fick tre nya assistenter till ledarteamet.

HT 2010

Höstterminen började med att medlemmarna på avdelningen ändrades mycket då en ny stor kull 1:a års äventyrsscoutscout tillkom.

Terminen rivstartade med förberedelse inför hajken Två Pumpar och sedan hajken på Vässarö där de nya scouterna visade att de redan nu kunde planera och genomföra en hajk till stor del på egen hand. I slutet på september deltog rådspatrullen loppan på avdelningen Spejarna på Scouterns Natt ”Silverugglan”.

Populära möten under hösten har varit hantverk, scoutteknik och bild-org. Avdelningen gjorde en stor och engagerad insats på Mårtensmässan och arrangerade dessutom både After-Mäss och JOTI. Rådspatrullen höll även i ett möte under hösten. En övernattning kallad Å-va-Jul bland elaka tomtar han vi också med. Höstens populära lek var helt klart får-med-hår.

Patrullerna har fungerat relativt väl under hösten med rekordmånga assasitenter, vid årsskiftet blev en medlem i ledarteamet utmanarledare vilket glädjer oss.

Thursday, January 06th, 2011 | Author:

Kåren har bestämt att den skall åka på Camp-in-Camp på Sjöröd.Bakom beslutet stod analysen att vi är kritiskt få ledare i kåren och att kåren inte skulle klara av att en del av kåren åkte på Jamboreen och sedan arrangera ett annat läger för de som inte får åka. Jamboreens nedre ålder 14 år skär rakt in i Spejarnas åldersspan 12 – 15 år. Vi valde Sjöröd för att kunna komma nära Jamboreen, få ta del av den internationella närvaron men på en lägeranläggning med full service.  När beslutet togs antogs att Sjöröd stod för huvuddelen av Camp-in-Camp arrangemangen. På Sjöröds hemsida stod den 7:e decemper bland annat:

2011 kommer Sjöröd öppna sina ängar för tre Camp in Camps om maximalt 200 deltagare. Ytterligare Camp in Camps kan komma att organiseras på intilliggande marker. Som scoutkår tecknar man ett avtal om värdskap med världsscoutjamboreeorganisationen. I avtalet finns ett antal krav som måste uppfyllas på lägerplats och innehåll. Väljer man att förlägga sitt Camp in Camp-läger på Sjöröd ser vi till att ni kan uppfylla era krav med råge. På Sjöröd lever vi efter devisen att det skall vara enkelt att arrangera läger. Och det gäller givetvis i högsta grad även 2011.

Jag tror inte man i kåren kollade efter exakt vad “Som scoutkår tecknar man ett avtal om värdskap med världsscoutjamboreeorganisationen” betyder. Nu har i alla fall Sjöröd förtydligat detta: http://www.sjorod.se/index.php?page=cic-pa-sjoeroed

Den kår som väljer att förlägga sitt läger på Sjöröd är jämtemot World Scout Jamboree ändå själv ansvariga för sitt läger. Sjöröd blir leverantör av lägerservice, inte arrangör av färdigt läger. Värdscoutkåren tecknar avtal med World Scout Jamboree och förbinder sig därigenom att genomföra lägret på ett bra sätt. I gengäld betalar World Scout Jamboree ut en ersättning till scoutkåren som tack för sina insatser.

Hmm

Om man läser närmare på Jamboreens sida ang Camp-in-Camp om vad som gäller så står bland annat att: “Jamboree scouterna kommer ut till ert läger i tre omgångar, från lunch till lunch. Som arrangörer står ni för sovplats, matlagningsmöjligheter och programaktiviteter.”

Oops. Vi skall alltså fixa program, sovplats och matlagningsutrustning till alla Camp-in-Camp deltagare. Vidare står att “De kommer ut i grupper om 50.”

Dubbel Oops. Hur skall vi kunna hantera 50 gäster med vår ledarbrist?

Det fortsätter: “Gör ett trevligt program för era gäster. Ni kan utforma programmet fritt, så länge det är baserat på följande teman: naturupplevelse, svensk kultur och möten mellan människor och kulturer. Camp in Camp Department kommer att ta fram programförslag som ni kan använda om ni vill. Ett hett tips – paddling!” Vi skall alltså ionte bara stå för program för våra egna scouter utan för mängder av andra scouter.

Jamboreen erbjuder ett färdigt programförslag för Camp-in-Camp så jag passade på att se vad vi kan få för stöd där: programuplägg.pdf . Bland annat står att vi skall blanda patrullerna:

Så gott som alla de konkreta programförslag som finns listade i idébanken förutsätter att de internationella scouterna vid ankomsten delas in i nya patruller där hälften av patrullmedlemmarna utgörs av värdkårens/värdkårernas egna scouter.

Sen står en del om att vi skall göra det vi alltid gör. Paddla, elda, surra…

Sen kommer förslaget på äventyrsrundan (!). Kom ihåg att det här är för 14-18 åringar:

  • station 1: spela stort luffarschack
  • station 2: bygg en kort stege
  • station 3: smörj in pinnar i olja och flytta elden
  • station 4: typ kull
  • station 5: Älvor dansar och lämnar efter sig ett chiffer

Nu vill jag påminna om att i eftersnacket efter Jiingijamborii där kåren deltog så fick programmet mycket dåligt betyg. Det hade för låg nivå. Det som upplevdes som kul var allt annat runt omkring men läser man programupplägget så ser man att just det där vi vill vara med om, det handlar inte Camp-in-Camp om. Om vi vill ha ett program som är som vi vill så måste vi göra det från grunden själva. I ett läge i kåren med allvarlig ledarbrist.

Det finns minst ett programproblem till, för anta att vi vill åka till Sjöröd men skippa Camp-in-Camp biten: http://www.sjorod.se/index.php?page=begraensat-antal-platser

Lägerledningen kommer göra allt som står i sin makt för att få lägret att upplevas som litet. Räkna därför inte med några gemensamma aktivitetstorg eller stora event. Lägermyset kommer istället att ske ute i byarna och i Sjöröds sköna natur.

Just det, inget disco eller skogsrave, ingen marknad, ingen gemensamhetsdag… men det var ju därför vi skulle åka på en lagom stor lägeranläggning med andra scouter.

Erfarenheten från Jiingijamborii säger att när grundförutsättningarna ändras på det här sättet mot vad som sagts från början (och jag vet inte var det blivit fel, kanske i vår kår) då blir det ännu värre om man fullföljer. Men allt är inte kört. Om det inte blir Sjöröd så finns det forfarande en B-plan. Ett lagom stort läger med internationellt inslag så man får uppleva internationell scouting i den Svenska naturen MED disco, gemensamma aktiviteter, turneringar för alla på lägret mm: 60 degrees north.

Jag skriver det här för jag hoppas att fler än bara ett fåtal ledare är med i diskussionerna om hur vi skall göra i sommar. Alla vill ju ha ett topp-läger så vi har inte råd att slarva och jag tycker den här informationen måste ut. Välkomna att lämna kommentarer eller kontakta exempelvis mig nedan.

På temat man skall leva som man lär så bör jag nog också nämna att miniorledartjejerna som slutade som avdelningsledare i våras sitter med i programgruppen för 60 degrees north lägret och det gör undertecknad också. Av mer än en orsak.

Updatering 2011-01-10

Kåren beslutade på kårplaneringen 2011-01-10 att överge planen på Camp-in-Camp i sommar och i stället satsa på 60 degrees north perioden 30:e juli till 6e augusti 2011. Spåraravdelningen kommer att vara på lägret en något kortare tid (tre nätter endast).