På ordinarie kårstämma 2011 lade jag ett par motioner.

En motion som är grundad i frågeställningen varför Stinas ledare slutade handlar om att till verksamhetsberättelsen skall ett ledarstödsindex bifogas. Varje år. Så att vi kan se, följa och åtgärda ledarnas situation.

Till 2011 års ordinarie kårstämma så hade jag tagit fram ett första förslag till enkät för indexet samt sammanställt det.

Här finns nu hela sammanställningen av ledarstödsundersökningen för verksamhetsåret 2010. Svarsfrekvensen är inte så fantastisk direkt, men tittar man på vad vi ledare på avdelning är helt överens om i kåren så framträder ett par mindre självklara saker.

Glad partystämning – På frågan om vad vi behöver mest av allt i Årsta dominerade helt klar glad partystämning.

Glad partystämning

Material – i princip alla säger att avdelningens material fungerar bättre än kårens gemensamma material. Det syns också i material-delen av undersökningen att materiel som MÅS-gruppen köpt är illa anpassat till verksamheten och de avdelningsledarna själva köpt in är mycket väl anpassat. Jämför North-Face tälten med Tentipina.

Mer tid med ungdomarna – när man frågar hur mycket tid en avdelningsledare tillbringar med ungdomar och barn ser vi att som mest ägnar man 50% av sin tid till det. De flesta tillbringar mindre tid än så. Om man ovanpå det lägger till all tid kårfunktionärer lägger ner i kåren som hamnar vi nära 15%. Det är inte bra, för vår kärnverkamhet är att möta ungdomar. Kanske är det dags att fokusera på att eliminera massor av den tid vi inte lägger på att möta ungdomar.

Ungdomar

Ute i Årsta – det fanns en del av ledarstödsundersökningen som jämförde vilka utrymmen i våra lokaler som är mest välanpassade och vilka som är viktigast för oss. Det var inte väntat alls att utrymmet innom och runt Årsta IP skulle vara både det viktigaste utrymmet för ledarnas arbete och samtidigt det mest välanpassade. Vi borde kanske ta upp att inte bara vårda husen utan också satsa lite på vår omgivning i Årsta.

Djur i Årsta nära Scoutgården

Fotnoter:

* Att avdelningarnas material-inköp rankas så mycket högre än MÅS gruppens inköp (och andra centrala inköp) har fått oss på Spejarna att bestämma oss för att köpa vår egen utrustning till årets sommarläger istället för att lämna in en beställningslista. Det finns ingen anledning att upprepa gamla misstag.

* Sätra Scoutkår (finns bland annat beskrivet i posten Fallet Sätra Scoutkår) – hade en gång en källarlokal i Gransätra och det sammanföll rätt bra med kårens storhetstid. Sen flyttade Sätra Scoutkår till den underbara kvarngården, men det blev aldrig lika bra.

* Ett sätt att uppnå mer tid med ungdomarna är att faktiskt inte utestänga ungdomarna från arbetet med våra hus mm utan istället bjuda in dom RFR-kvarn style.

I tisdags skulle vi på Spejarna ha haft ett möte kallat Elda Per och som alla förstår är det ett möte med eld i. Per är vår elddocka. Tomas som var mötesansvarig och hade planerat allt fick problem – han hade jobb-jour och nu ringde telefonen. Det visade sig vara ett stort jobb och som det senare skulle visa sig tog det långt in på natten innan jobbet var klart.

Efter kort funderande bestämde vi andra ledare att det bästa vore att flytta Elda Per mötet och ha ett annat möte.

På en timme planerade vi ett helt nytt program baserat på vår analys om vilka problem vi har med patrullerna. Egentligen skall vi lära ut scouttekniker senare i vår, men vi tycker det är viktigare att lära ut hur man i patrullen gör en instruktion och lär ut. Så istället för att ha traditionellt scoutteknik-möte där ledarna lär ut så gjorde vi så att först lärde jag ut till första halvan av gruppen hur man gör instruktion och lär ut. De fick lära sig raksurrning och hur man lär ut den på bara 20 minuter. Sen fick de som lärt sig att jhålla en instruktion för raksurrning lära ut vad de lärt sig till den andra halvan av gruppen så under tidan jag hållit mitt instruktionspass kastat livlina. Efter halva avdelningsmötet så bytte vi och nu var det den andra grupppen som fick också lära sig att hålla i en instruktion och lära ut. Det blev  engelsk säckknop eftersom det är en av de svårare knoparna att lära u i och med att sättet man drar knopen är lika viktigt (och svårare) än att slå knopen.

Resultatet? Det blev ett bra möte och alla scouter klarade faktiskt av att lära ut något det knappt kunnart innan och alla lärde sig. Det är rätt imponerande om man tänker efter.

Amatörer och nybörjare bryter mot regler utan att förstå och det blir oftast fel. Erfarna och proffs lär sig reglerna och håller sig till dom och resultatet blir stabilt bra. Men sen finns det de fåtalet som har gått hela vägen och lite till, de som medvetet bryter mot reglerna och uppnår framgång. Mirsolav Tichy exempelvis.

På ett personligt sätt som jag inte kan berätta om har jag nu nått nivån där man bryter mot regler och når framgång.

Tack till alla som varit med på resan hitills.

Det här föredraget av Dr. Robert Lustig är långt och ibland akademiskt omständigt men det är mycket viktigt. Om vi skall leva upp till löftet om att skapa en lite bättre värld måste vi nog ta tag i fruktos-problemet. Men vi kan inte göra det utan involvering av alla scoutfamiljer, så hjälpt till att sprida videon så kan vi diskutera möjligheter framöver.

DN rapporterar: rekordmånga barn vill ha hjälp av Bris

Storyn i korthet. Vissa barn och ungdomar far illa. Vuxna är frånvarande. Fattigdomen i Sverige drabbar inte alla, men bara vissa.

Nästa gång du hör oss i scouterna säga ledarbrist så är det egentligen vårt sätt att säga att ungdomar har vi gott om. Det är de frånvarande vuxna som vi ropar efter.

Svensk statsfinnansierad radio är bara SÅ bra.

• Barnaministeriet i SR
• Knattetimmen i P4 (finns tyvärr inte som podradio)

Sen har vi Utbildningsradion som bland annat har webb-tv om sex och relationer.

Det sägs också att RFSU och utbildningsradion tillsammans kommer med en ny filmserie.

Utbildningsradion har även en sektion om pedagogik som är värd ett besök: Metod och inspiration och speciellt då utbildningsmaterial som berör utepedagogik.

Lyssna på vad Carin Jämtin har att säga i slutet.



Och

Tyesö satsar på idrotten

Jag ville posta snabbt, återkommer med analys i närtid.

Scouting, politik och ledarskap. The Girl Scouts are right: Today, to be a leader is to be a liar

via Naked Capitalism

Updatering: nu med bilder.

Tomas och jag har aldrig varit kända för att snåla med packningen, så inför årets upplaga av Scouternas Natt och Silverugglan så lånade vi ett stort släp till våra bilar. Ett stort släp till tre ledare och fyra scouter. Sedan våra första steg som patrullscouter har jag och Tomas fått i oss att det viktigaste är att alla mår bra och att vi har roligt tillsammans, så med mycket lastkapacitet har man förutsättningar.

Vi fyllde bilarna och släpet på lördagsmorgonen och begav oss av mot Påta och Dommarudden i Åkersberga. Väl framme så var vi rätt sena (Tomas och jag har alltid varit sena, ända sedan patrullscoutåldern), men hos oss på Spejarna är det ingen större kris för våra Scouter vet redan hur man bygger läger på gen hand.

Scouterna fixar lägret

Medan Tomas gick iväg som kontrollant och jag var med på PL-samlingen för alla tävlande lag, då byggde våra scouter hela baslägret på en halvtimme och det inkluderar uppsättning av tentipi med kamin, flytta av alla bord och stolar samt uppsättning av kök och lunchlagning. Man blir både stolt och imponerad. Det var bara att sätta sig vid dukat bord, för vi hade till och med tagit med oss duk till bordet. Pappersduk på rulle vilket skulle visa sig mycket vist gjort.

Tomas hade köpt och lagat maten och vi är lite konservativa med matsedeln. En chili som räcker hela helgen och lingongrova med honung. Gröt till frukost. Jag vill minnas att det var till middagen första dagen, då vi satt oss till ett väldukat bord som snabbt blev riktigt grisigt, som Sebbe konstaterade att ett kännetecken för vårt bordsskick verkade vara att vi dukar som kungar men äter som grisar. Det går nog inte att säga bättre.

Musik

Det stod i utrustningslistan som kom ut inför tävlingen att vi skulle ha med oss en FM-radio och som vi lärt oss genom åren, det är roligare om man tar i lite, så vi tog med Tomas gamla bergsprängare som varit med om hela vår seniortid, Jiingijamborii mm. Scouterna förstod. Scouterna ställde bums in 107.5 och drog upp volymen tills det distade ordentligt. Party!

Alltid redo med bergsprängaren

Vårt läger hade vi gjort nere vid stranden vid Påta och det var tur, för där nere kunde vi ha musiken på hela helgen. Vid båthuset bredvid oss satt seniorer och nattsuddade nätterna igenom och våra scouter och vi var uppe och fikade vid vårt lyxbord fram till på småtimmarna. Lite färgade lampor på snöre hade gjort susen.  Vi får för oss att provocera Talking Tom på våra mobiler lite, så vi tar två smartphones och startar Talking Tom på båda och får dom att prata med varandra. Hysteriskt roligt.

Sen värmde vi upp tältet med kaminen och fortsatte nattsuddandet i tältet. Det blev inte mycket sova. Jag tror söndagen var den första dagen i mitt liv jag såg Tomas dricka kaffe om det säger nått.

Tävlingen

Förra året gick det mycket bra för oss, men viljan att vinna kändes inte så stark i år. Att gå omkring en vacker höstdag i gott sällskap med härlig musik, det är inte direkt inspirerande för tävlingsmomenten. Själva dagen gav så mycket mer än kontrollerna. Scouterna är också väldigt kreativa och det är inte alltid det tas tillvara på kontrollerna. Att vi är bra på kontroller där man fick tid att organisera sig och använda kreativiteten tyder på det. Vi missade grovt på kontroll D6 eftersom vi inte tog den tillräckligt på allvar. Efter dagslingan när vi kommit tillbaka till lägret vidtog genast allehanda lek stoj och upptåg, att vi hade tre kontroller kvar som vi missat var det ingen som riktigt oroades av.

Vi hade helt enkelt för kul och inför nattslingan var det tur, för det blev vänta, vänta, vänta. Dessutom hade vi med sex stycken komradios, så vi hade fullt upp med att förpesta pmr-kanal 1.

Patrull loppan på kontroll

Kontroller som eldningen gynnar inte Årstas sätt att arbeta eftersom vi trycker så hårt på att patrullen först skall organisera sig och att alla skall ha en riktigt uppgift innan vi utför, men på eldningen som egentligen bara handlade om att få upp eld snabbt, där förlorade vi på att vi envisades med vår metod. På personliga mått gick det bra för där fick vi tid att organisera oss.

Nattorientringen var för enkel, se gärna mina åsikter från föregående års utvärdering.

Hur det gick?

En femte plats (det hade blivit fjärdeplatsen om vi haft kontrollanter så det räckte).

Till nästa år / utvärdering

Ängen vid Påta var bra, men tänk om man redan från början sagt att den här delen av ängen är den tysta delen, och nere vid vattnet är det lite livligare. Då hade fler utmanare (och äventyrare) kunnat sitta nere vid vattnet och umgåts natten igenom. Vi kan stå för styereon och folkparkslamporna

Alla i gruppen ville inte duscha, och vi ville inte splittra gruppen. Om man först gått till baslägret och sen till duscharna hade lite fler, men inte alla, duschat.

Tack

Stort tack till tävlingsledningen, alla baskontrollanter och alla trevliga kontrollanter. Det var mycket god stämning i år också, så vi ser  fram emot att komma tillbaka nästa år igen.

Tack till alla Spejare som följde med, man trivs alltid i ert sällskap!

Den obligatoriska saftdunksbilden

Den framtid vi skall förbereda våra scouter på kan vara både ljus och mörk. Vill det sig illa kan det bli många tuffa år framöver.

För den ekonomiskt intresserade och för dom som kanske borde vara lite mer ekonomiskt intresserade: Steve Keen – Deleveraging with a Twist