1719 blev ett riktigt roligt läger och stämningen på ön var på topp. Det finns såklart en massa ‘men’ och så är det alltid. Jag tänkte försöka nedteckna några ‘men’ här som vi kan mata in i nästa storläger-planering.
Grenvisa ledarträffar
Det var många som såg fram emot de utlovade grenvisa ledarträffarna. Det är synd att de uteblev. Det är också synd att ingen lägerdeltagare fick chansen att ta tag i det när lägerkommitén (läko) inte kunde.
Överlag har vi en situation på stora läger att det finns scouter och ledare som vill och kan hjälpa till om de får chansen, men om de inte får en överblick över hela lägrets planering och progress är det svårt att säga ‘jag fixar det’. Att läko har all planering i en dator i ett word-dokument eller att ha ett enda språkrör kommunicerar ut info främjar inte kommunikation så mycket som man kan hoppas.
Programschemaläggning
Det har varit bra att program har haft med en lyssnande representant i läko. Själva schemaläggandet av alla programpass behövdes inte göras om alls den här gången. Många kårer hade verkligen önskat mer info om program i förväg. Kanske att de övergripande schemana kunde ha skickats ut i februari och i de pass man inte vetat om vad det skulle bli kunde man ha lagt in ett kodnamn.
Det har varit svårt att få reda på hur många grupperna är i respektive åldersgrupp, så det systemet behöver vi verkligen förbättra.
1719 schemalade enligt Vässarös system med hjälp av programbokningssystemet Hollyrosa och det gick jättebra. Hollyrosa har stöd för alla de aktiviteter som ni har på ert läger.
Avslutning av lägret
Att avsluta lägret med en stor (eller två) explosion och teaterframträdande ger verkligen en punkt för lägret.
Det man kan fundera kring – och det är inte en enkel fråga – är om man som 1719 skall ha med spårarna från dag 1 och så får de åka hem dag 4 och känna hur lägret laddar upp medan de missar avslutningen, eller om spårarna kommer ut på slutet och då kan man i stället inte ha en stor avslutningsfest till 01.00.
Funk
De som planerar programpass bör kanske ha en B-plan för hur man gör om det inte finns tillräckligt med funk.
Godis och markan
Dagen innan scouter åker hem konsumerar de sin sista lägerpeng på godis eftersom de inte tror att de får behålla den pengen till godis om de kommer hem och pengarna finns kvar. Förmodligen har de rätt, men det leder till löjligt långa marka-köer och överdriven sockerkonsumtion.
Kanske är det bättre om kårer och föräldrar gör en deal att scouterna får köpa godis för den överblivna lägerpengen när de väl kommer hem.
Lägerbok
En tanke bara…
Hajker och mat som skall med på programpass
Att planera för mat som skall med på programpass är inte så enkelt som man kan tro och väldigt slitsamt för intendenturen. Diskutera och planera i tid med intendenturen (dvs. i november) och fundera på om det kan lösas genom en baslåda för hajk oavsett dag.
Allmänt om ledare och programpass
Varför inte ta fram en standard för hur många ledare som skall följa med avdelningen/gruppen på samtliga programpass och aktiviteter inklusive disco. Ledare skall alltid finnas med, för visst kan det bli semmelkrig i Kapellet vid disco. Ledarna kanske inte gör mer än fikar och det bör man förbereda ledarna på, men de skall finnas till hands och alltid lika många, annars blir det rörigt för kårerna.
Utrustning till programpass
Om det är så att utrustning behövs till programpass så bör det kommuniceras ut i april. Spånga scoutkår började bygga om sin scoutgård i början på juni och i den situationen kan man exempelvis inte vänta på fullständig packlista som kommer i juli.
Avslutningsdisco sista dagen vs. näst sista dagen
Sista riktiga dagen på ett läger börjar kårerna fundera på att packa ihop. Ledare och scouter vill lägga sig tidigt. I alla fall de flesta. Om alla åker hem på en söndag är risken att funken också vill lägga sig tidigt. Då blir det inte fullt drag på discot. Man kan fundera på om inte näst sista dagen är en bättre dag för stora festligheter.
PA-släp även på stora läger
Wireless kindmikrofon fungerar bra (6st JTS) men mikrofon på scen är inte ett så stort problem som man kan tro. Rundgång i småhögtalare är ett större problem.
Elité-anläggning med högt flugna toppar är bättre än JBL som vi har, men man behöver programmare som kan hantera systemet.
Förmodligen hade vi kunnat köra med Elité alla kvällar om vi haft det lastat på en täckt släpkärra.
Det var inte helt optimalt att instruktion om PA kom med så kort framförhållning varje kväll.
Olika åldersgrenar
Jag gillar grenvis planering. Precis som Mysteriet så ger det programstegring. Spårare och upptäckare planerades av samma team och vissa kårer tyckte att upptäckarprogrammet var för enkelt. Vissa äventyrare hade velat veta mer om lek- och dans- passet så de kunde ha valt bort det och gått och bada / lekt med vatten istället.
Grundprogrammet för 1719 var gjort enligt synen att det finns fler spårare än upptäckare och fler upptäckare än äventyrare. Så blev det inte och det bör man ha koll på redan i maj för en jämnare arbetsbelastning.
Grundprogrammet lades med separerade åldersgrupper men så glömde vi bort att det finns småkårer som vill köra exempelvis spårare och upptäckare tillsammans. Planera för detta.
När börjar passen och tid för mat
Det kanske inte alltid är den bästa idén att slaviskt köra Vässarö mat- och program- tider. Kårer som lagar mat på öppen vedspis och kör riktig patrullscouting får det svårt att hänga med. En tanke är att göra FM och EM lika långa, skippa kvällspasset och förlänga lunchen en aning.
Trapper schemaläggs med detaljtider, men få andra pass. Det är dumt när ett programpass börjar klockan 09:00 men de på passet bara kan ta hand om 15 pers åt gången. Då stressar folk från måltiderna i onödan. Varför inte ge ut olika starttider även för passen om man vet att man inte hinner ge instruktion åt 70 personer på ett bräde.
De populära sjöpassen
Se till att ha ett tydligt system för hur man avbokar.
Fladan bör ha ett trapperschema så de vet ifall grupper blir sena pga. trapper på förmiddagen.
Kårer som vill ha extra sjöpass bör förlänga sitt läger med en dag eller två. Då finns det tider.
Boomerang
Man kan fundera på den där veckan som låg mellan distriktslägret och Boomerang. Den gjorde att kårerna kunde inte ha utmanarna som ledare och ge Boomerang-rabatt i kompensation i och med att det låg en vecka emellan. Många kårer behöver utmanarna som ledare och det är bättre från kårens perspektiv att utmanarprogrammet inträffar efter huvudlägret.
Besöksdag
Viken dag är det besöksdag
Marknadsdag
Alltid lika populärt, men säg till kårerna i tid att det blir en marknadsdag så att de hinner planera i tid.
Externa grupper på ön
Det kommer att finnas fler än storlägergrupperna på ön under lägret. Glöm inte att utländska grupper, konf mfl. gärna hakar på marknadsdagar, discon mm. Gör en liten folder i förväg, berätta om lägrets tema, nyckelhändelser och hur man hakar på. Det är roligare för alla på det sättet.
Lägertidning
Lägertidning är extremt uppskattat och behövs verkligen för att knyta ihop ett storläger med tema. Lägertidningen blir den röda tråden i temat och ger en känsla av att mycket händer.
Trapperspårsbiljer
Man skulle kunna dela ut trapperbiljetter till alla kårer, grenvisa, exempelvis 18 spårarbiljetter med 4 spårarledarbiljketter och så kollar vi biljetterna vid starten. Så kan folk inte lasta på för många per spår.
Trapperguider bör ha med sig hela dagsens körschema i fickan.
Avdankade gamla släp
Fler täckta gamla ‘avdankade’ släpvagnar. Vi skulle kunna ha utemöbler i ett släp och feta tälten i ett annat släp.
Vö program och tema
Ju fler som är inblandade i lägrets tema ju roligare. på 1719 så byggde program om trapper till Jonas Alströmmers potatisspår, på lägret Eldorado så byggdes trapper om till Inkaleden.