Omvärdera programutvärderingen

“A well-trained man knows how to answer questions; an educated man knows what questions are worth asking.”

E. Digby Baltzell (1955) via Kevin Kelly – Found Quotes, 2

Det här året har varit rätt intensivt när det gäller programdiskussioner. I samband med att vi delade ut utvärderingsformuläret för Vässarös program i somras så uppstod funderingar kring vad det är vi borde utvärdera. Vad kännetecknar ett bra program?

Vår Ö-chef Knochen brukar säga att själva funktionärsjobben i sig är bland det bästa program vi har på ön. Mycket talar för att det är så.

Här lär vi oss hantera en Albin brandpump
Här lär vi oss hantera en Albin brandpump

Det finns något som heter färdighet. Att man lärt sig något som man sedan kan använda livet ut. Som att last-surra eller backa med traktor. Måla fönster. Restauranghygien. Det är knappast för mycket begärt att man skall få lära sig nya färdigheter och öva på dessa när man är funktionär (och speciellt när man är ung funktionär på väg ut i livet). Borde inte allt detta även gälla vårt program som vi erbjuder alla våra deltagare och besökare också?

Vilket leder till en av grundpunkterna vi just nu inte frågar efter:

vad lärde sig scouterna/ungdomarna/deltagarna för färdigheter av programmet?

Menybokning av program

På riktigt lyxiga resturanger har man ett fåtal menyer att välja på, men sen kan man göra tillägg och lämna specialönskemål till dessa menyer.

Tänk om man bokade läger på samma sätt. Tänk om Vässarö hade fyra standard teman för ett läger. Istället för att lämna en detaljerad lista om vad man vill göra och när, en lista vi ändå kommer att bli tvungna att ändra i, i stället säger man bara att man vill boka ett av dessa (exempelvis) teman:

  • Segling och hav
  • Utepedagogik och vildmarksliv aka klassisk scouting
  • Hantverk och skaparglädje (tänk Händer möter Fötter möter Sång och musik)
  • Miljö, natur och biologi

Till sitt menyval gör man tillägg och specialönskningar.

En intressant egenskap tror jag är att det blir enklare för inte-så-vässarö-vana att boka läger eftersom vi lite mer erfarna program- och läger- planerare kan få in vår erfarenhet i det program vi föreslår våra lägergrupper.

Utvärdering Frilufts- och Seglar- läger 2010

I år (2010) var undertecknad inte bara programledare. Första veckan på period II var jag istället ledare för det som kallas FS (Frilufts- och Seglar-) läger.

Det här är lite av mina erfarenheter blandade med saker vi diskuterat i FS-läger ledar teamet. Målet för den här bloggen är programutveckling på Vässsarö, så därför hamnade utvärderingen här.

paddling
paddling

Intro

Årets FS-läger var lite speciellt för det bestod av två samtidiga FS-läger, ett för lite yngre och ett för lite äldre barnen/ungdomarna. Båda lägren hade samma grundläggande agenttema, men vi bodde på olika ängar och hade olika ledarteam. Jag ingick i ledarteamet för FS-lägret med det lite äldre barnen. I mitt ledarteam var det i princip bara jag som var scoutledare.

En sak till, lägret blev bra. Vi har redan fått in anmälningar till nästa års läger (2011) och vi jobbar på att få ihop nästa års ledarteam.

Lokaler och ängar

Fårt FS-läger bode på Skrakviksängen längst ner mot bastun. Vi kom i tid på att boka Eko-huset för allt programmaterial. Det var toppen. Det håller allt viktigt tort och det är ett bra ombytesrum när man skall byta om till agent. Skrakviksängen var rätt bra för vårt FS-läger, men vi kan nog vinna på att lägga båda FS-lägren på samma äng så att vi kan dela ledare mer. För att utveckla tanken mer så har man det ena FS-lägret i ena änden av ängen och det andra FS-lägret i andra änden av ängen. I mitten av ängen har man en stor så kallad lägerkyra (ett stort bord med tak) som rymmer alla. Detta bord blir lägrenas samlingspunkt. Vi kommer också kunna flytta ut kvällsfikan till vår lägerkyrka.

Utrustning

  • Kommaradio för alla ledare underlättar. Det skall vi göra om.
  • FS-lägret bör ha en egen sjukvårdslåda. En idé är att kopiera ledarpatrullen på Spejarnas sjukvårdslåda.
  • Den röda lampan vi hade på ledartältet som hade jour var en strålande idé.
  • Transporter under läger fungerart sisådär. Är man 35 till 50 pers räcker sällan cykelkärra. Skaffa egen fyrhjuling.
  • Skaffa cykel.

Program

  • Vässarövandring borde vi ha första dagen för de som inte varit på Vässarö förr. Många FS-deltagare har varit på ön en och två gånger, så det är lätt för nykomlingarna att hamna lite ‘ö-utanför’ i början.
  • Ungefär alla frågade efter backklättringen, så den kan vi återinföra.
  • Vi skulle egentligen inte ha trapper men så satte vi in ett frivillig trapper efter mycket efterfrågan och det blev riktigt bra får en inbiten trapperguide som jag medge.
  • Mer drop-in program borde vi prova på att ha. Kanske skall vi ha alla kvällar fria med drop-in program för de som vill följt av gemensam kvällsfika i byn.
  • Vi planerade efter insikten att det är den andra dagen som knäcker folk och det blev bra.
  • Den stora heldagsseglingen kunde gott ha legat senare i programmet och organisationstävlingen kunde ha legat tidigare. Organisationstävlingen var inte planerad från början, men vi satte in den i stället för överlevnadsövningen som vi planerat eftersom det gick upp för oss hur mycket mer våra deltagare behövde öva på sammarbete. Organisationövningar och sammarbetsövningar borde vi göra fler av nästa år och de bör komma tidigare i lägret.
  • Seglingspassen i Fladan höll för låg kvalité. Det är faltiskt sorgligt att se Fladans ambitionsnivå från ett deltagarperspektiv. Vi tycker verkligen om de som jobbar i Fladan, de är kanon på sitt eget sätt, men på ett FS-läger bör det ju finnas nån slags ambition att lära ut segling, inte bara trycka ner ungarna i båtarna så många det får plats och sedan skjutsa runt dom i Fladan och Garpenkorridoren. Inte så konstigt att ungarna tröttnade väldigt fort på seglingspassen. Vi får leka vidare med tanken att boka hela Fladan samt ta med egna seglingsinsturktörer. Vi bör också se till att bara vara tre och tre i storbåtarna. Vi skall också komma ihåg att leka, skurkpartybåten blev en succee även om den skulle ha dykt upp lite tidigare.
  • Showen i Ladan andra dagen hellre än första dagen och lekar första dagen. Charaderna gick hem bra.
  • Boka Belgarna till nästa år i Fladan 🙂
  • Periskopen var roliga att göra liksom tröjmålning och tavelförfalskningen. Mer färg och kartonghantverk.
  • Avsätt tid för tvagningstvång
  • Vi var tidiga till matsalen första dagen, ett reservprogram skulle ha varit bra att ha och samma sak gäller sista timmen på sista dagen innan hemfärd.

Information

  • All information som går ut till föräldrarna bör kopieras och även skickas till FS-ledarna.
  • Skicka med förtryckta namnbrickor med prylar, fem st, per anmäld deltagare.
  • Berätta för funken att vi har två FS-läger samtidigt. Det var många som missade detta.
  • Berätta för föräldrarna att vi kommer ta kniven från barnen om de inte sköter sig.
  • Tänk på att informera föräldrarna om att det är två samtida FS-läger så att inte två kompisar hamnar i varsitt läger av misstag.

Övrigt

  • Pass-foton på alla ungar så man har en chans att lära sig namnen
  • Ledar-underlägg i matsalen och se till att FS-lägret aldrig behöver byta bord. Strunta i matsalskulturen om bordslöpare, det fungerade bättre att ha en lista med fem namn per måltid som ansvarade för samtliga bord.
  • Vi skall kanske inte blanda ihop FS-lägren på trappan framför matsalen utan ha separata samlingsplatser.
  • Mindre FS-läger deltagar team, jag tro på en storlek runt fem. Våra stora team passiviserade vissa och gjorde att andra kunde gömma sig i teamet.
  • Gör diplom och adresslistor i tid.

Foto

FS-läger med agenttema
FS-läger med agenttema

Mer bilder från FS-lägret finns vid civilisationens utkanter.

Downloads

Webben är till för att dela med sig, inte sant?

Adresslapp till lägerpackning

Snart börjar årets storläger Mareld 2010. På Vässarö går all materialtransport med båt och är det sommarläger är det fullproppade båtar som gäller. Er packning kommer att fraktas tillsammans med andra kårers packning. Det är lätt hänt att packning blandas ihop. Väldigt lätt.

Här är en enkel lösning:

  1. Skaffa fram Kraftkabelplast eller ljus plastbanderoll.
  2. Skär ut lappar ca 5 x 12 cm.
  3. Gör ett hål i lapparna med håltång.
  4. Skriv adressinfo på adresslappen, adressinfo bör minimum innehålla ett kårnamn och ett mobilnummer som kan nås under lägerperioden.
  5. Sätt fast en adresslapp på varje kolli ni har i er packning. Förslagsvis med buntband.
Märk lägerpackningen
Märk lägerpackningen, exempelvis med plastlappar och buntband

Adresslappar gjorda med kabelplast brukar hålla ca tre år.

Bonustips:

Till era tält gör ni större lappar så kan ni skriva vad det är för tält i påsen.

Midsommar 2011 – Beach Beats

Utvärderingen av Midsommar 2010 på Vässarö har redan börjat. Det kommer inte ske någon direkt utvärdering på Guldkant, däremot har det talats om utvärdering medelst Facebook.

Årets musikevent i Kapellet blev bättre än förra året (enligt undertecknad) men nästa gång skall vi gör det djärva greppet att flytta ut andra dagen i linje med framgångarna för Skogs-röjet sommaren 2009. Tillsammans med hattkåtan så skapar vi något med arbetsnamnet Beach Beats i närheten av volleybollplan och börjar redan klockan tre på eftermiddagen så att vi får mer liv på ön. Planen är också att spela mer blöjdisco för konfen första kvällen precis som vi gjorde i år och sen gå över och köra mer klubb-stuket på Beach Beats för funk och andra med spelschema och mer profilerade musikstilar. Allt från house till trance och hardstyle.

Hattkåtan

2010 års hattkåta blev också bra och alla var glada att slippa karaoken. Hängmattorna var ett plus liksom placeringen intill Kapellet, det extra som man kan göra är att lägga till lite lek och spel vid hattkåtan. Exempelvis bugg-catch. Enligt de som jobbade var det bästa hattkåtan på flera år.

2010 års hattkåta
2010 års hattkåta, midsommar 2010.

Get-to-know

Till 2011 års midsommar hoppas jag vi kan få till lite get-to-know aktiviteter för de av öns midsommargäster som inte är med i de inarbetade grupperna som konf och funk, annars är det lätt att man blir lite utanför. Idéer mottages tacksamt.

Soptippen / Lilla Tippen på Tunet blir Vildmarkscafé

Det hette Soptippen på Boomerang, Lilla Tippen på Tunet var ett tag arbetsnamnet på konceptet på den här bloggen och till nästa år blir det Vildmarkscafét på Tunet med klättring och hantverk. All fika tillagas över öppen eld inklusive kokkaffe.

Lilla tippen på Tunet aka Soptippen
Lilla tippen på Tunet aka Soptippen

Finnlandsvindskydd

För den som vill ha det riktigt bekvämt i ett vindskydd, tänkte vi här beskriva hur man sätter upp ett vindskydd i Finnlands-stil. Detta är ett klassiskt sätt att sätta upp vindskydd som moderna metall-pinne konstruktioner försöker härma. Finnlandsvindskyddet är dock lättare att få rätt och det står emot regn och vind mycket bättre.

Idén bakom vindskyddet är mycket enkel: man har ett kryss gjort av två långa slanor som man spänner duken över. Är du sjöscout: tänk dig ett segel spänt med två spribommar. Genom att duken fästes direkt mot slanorna så är man inte beroende av tältspikar som kan lossna ur marken när det blåser och genom att duken vilar ovanpå slanorna så blir högsta punkten i mitten – därför rinner regnvattnet av duken i stället för att det samlas i den “skål” som bildas i mitten av vindskyddet om man bara spänner upp vindskyddet med stänger i hörnen.

Nu till vår visuella instruktion:

Detta behöver du

  • En vindskyddsduk
  • Rep
  • En såg, en yxa och en kniv så att du kan såga dig:
  • Två långa slanor
  • Tre korta pinnar

Steg 1 – res en liten trefot

Först av allt reser du en liten trefot, ungefär 120 cm hög eller så hög du vill att framkanten ska bli.

Steg 2 – lägg upp de långa slanorna i ett kryss.

Den tyngre av slanorna skall vara underst och de tjocka ändarna skall vara mot marken. Gör man på detta sätt kan den övre slanan vila på den nedre slanan – därför klarar vi oss med en trefot. Ute i naturen kan man ha tur och kanske ersätta trefoten med en stor sten.

Steg 3 – lägg på duken

Duken spänns sedan över de två långa slanorna och fästs ordentligt i varje hörn.

Så här fäster du duken i slanorna:

Slanorna vi använt är rätt långa, detta för att de skall sticka ut långt i bakkanten av vindskyddet för att på det sättet få höjd på vindskyddet även i bakkant.

Så här ser vindskyddet ut när vi nu är klara med det. Återstår bara att ta det granris vi fick när vi fällde slanorna och lägga på golvet i vindskyddet. Tricket är att sticka ner granriset i marken med grenens avsågade ände ner i marken. Det ger luft. Sen kan man lägga sina liggunderlag ovanpå. Har man en eld framför vindskyddet skall man tänka sig för hur man lägger granriset.

Den erfarne hajkaren inser direkt att trefoten används till att organisera patrullens utrustning. På den hänger man sågen, yxan och lyktan så är de ur vägen. Det går även bra att luta ryggsäcken och vandringsstaven mot trefoten.

Ett par slutord:

Se till att ni i patrullen har det bra på hajken. Med rätt teknik och inställning så kan man göra det mycket bekvämt för sig i naturen. Vindskyddet blir exempelvis ännu bättre om man har en liten eld framför.