Seth Godin har något viktigt att säga dig. En historia att berätta. The Icarus Deception. Om hur Icarus (Ikaros) myten förändrades för att få oss att inte utveckla oss själva, utan välja att sitta stilla i båten.
Se Podcasts, live events and more… Podcastarna som länkas till är rätt bra, givetvis med lite upprepning eftersom Seth vet vad han vill få fram.
Jag har alltid trott på att som scoutledare så leder man främst genom att vara en förebild. Som många vet så har jag varit patrull/äventyrar ledare i många år och kännt att det går för mycket på rutin. Som ledare tar man sig inte an lika stora utmaningar som scouterna, och det känns inte rätt.
Så jag har skaffat mig en ny utmaning för 2013 och frammåt, jag är numera koordinator för Goose Network, så därför kallas jag Papa-Goose.
Goose Network är ett sammarbete mellan scoutcenter i Europa. Ni som känner mig lite bättre vet att det internationella i scouting ligger mig varmt om hjärtat, så det är en rätt bra utmaning.
Hitills har jag varit på fyra av scoutcentrena. Vässarö, Kopparbo, Our Chalet (Schweiz) och Kandersteg (Schweiz). I vår skall jag till Luxemburg och G&S Centre Neihaischen hela två gånger, dels som medlem i planning team för Goose Network Staff Seminar 2013 och dels som medlem i planning team för Center Managers Conference 2013.
Några dagar innan jul, som avslutning på terminen inför vinteruppehållet, har utmanarna i kåren börjat bjuda in till intern-fika med utmanarna. I år fick vi dessutom börja dagen med en kort stadsorientering med små uppgifter längs vägen för att ta oss till fiket. Vi hade riktigt kul så vi ser redan fram emot nästa julavslutning. Tack!
God Jul och Gott Nytt År!
Vattnet forsar plötsligt in från ett hål i botten av den rätt stora rodbåten. Patrullen tar förhoppningsvis snabbt tag i en av kilarna ur hinken med kilar och en trähammare, sen pluggar de igen hålet. Det tar inte lång tid innan instruktören längst bak i båten öppnar nästa ventil och än mer vatten läcker in genom nya läckor.
Övningen slutar som oftast med blöta lyckliga scouter i en båt som kanske sjönk. Vattnet pumpas ur och nästa patrull får prova.
Förhoppningsvis har patrullen också lärt sig grundprincipen för att rädda ett sjunkande skepp. Laga hålen först, innan man ställer sig och öser ur vattnet. Lös roten till problemet först, sen symptomen.
Om man inte lyckas lösa roten till problemet, det som gör att båten sjunker, så är inte rätt lösning att övertyga alla ombordvarande att allt är ok och att man hursomhelst kan stanna i båten. Då vidtar istället en säker och ordnad evakuering.
Tre vanliga fel.
Överkurs: kombinera ovanstående tre i en ungdomsrörelse.
Du vet vad som är viktigt, eller hur? Det som verkligen spelar roll när röken lagt sig?
Inte ?
Om du direkt kan säga vad de tre viktiga sakerna i Scouting är, skriv ner dom. Skicka till mig. Eller lägg in en kommentar nedan.
Mitt svar gällande scouting:
1. (Vuxen)-närvaro
2. Kreativitet
3. Sammarbete
4. Personlig utveckling
Det måste erkännas på en gång att jag har rätt höga ambitioner med den tid jag lägger på scouterna. Jag har verkligen inte lust att bara syssla med barnpassning och tidsfördriv. Koncist uttryckt:
Jag är scoutledare, inte reseledare.
Skolan är en referenspunkt. Gör vi samma sak som skolan, då behövs vi inte. Vår rörelse startade som en idé om en mycket bättre form av inlärning och släpper vi det målet så behövs vi inte längre.
Jag vet inte om det är bra eller dåligt att vi fortfarande behövs och nu har jag hittat ett spår att följa som är intressant. I Cringley har kört en tre delad serie om skolgång i USA och varför enorma investeringar i IT i skola ger så lite tillbaka. Det är ett högintressant ämne, vi vill ju inte göra om skolans misstag.Det finns ett par böcker i sista delen jag måste läsa, men en tjuvtitt på resultatet bekräftar det jag lärt mig som scoutledare de senaste åren. Att vuxennärvaron är det som är det viktiga, att motivation är det centrala och att förmåga är viktigare än information. Ta exempelvis en titt på min följetong om SCENES programmet vid Mount Nemo som berättar om hur de kanadensiska scouterna tänker om sitt scoutprogram.
I Cringley tar upp forskning som visar att bäst resultat får man helt enkelt om man har en lärare per elev och att alla datorförsök mest går ut på att få samma effekt som en lärare per elev, men utan att behöva anställa så många lärare. I socuterna är det max fem socuter per ledare som gäller om man skall ha en fungerande avdelning, men det är också viktigt att vi slutar lägga tid på allt annat än vuxennärvaron.
Fotnot:
Jag tycker det är synd att man har 14 ballonger i det nya programmet stället för de fyra blocken som så bra mappade mot grundblocken i framgångsrikt scoutledarskap. Å andra sidan var det rätt länge sedan världen tappade bort Andrew Carnegie.
På ordinarie kårstämma 2011 lade jag ett par motioner.
En motion som är grundad i frågeställningen varför Stinas ledare slutade handlar om att till verksamhetsberättelsen skall ett ledarstödsindex bifogas. Varje år. Så att vi kan se, följa och åtgärda ledarnas situation.
Till 2011 års ordinarie kårstämma så hade jag tagit fram ett första förslag till enkät för indexet samt sammanställt det.
Här finns nu hela sammanställningen av ledarstödsundersökningen för verksamhetsåret 2010. Svarsfrekvensen är inte så fantastisk direkt, men tittar man på vad vi ledare på avdelning är helt överens om i kåren så framträder ett par mindre självklara saker.
Glad partystämning – På frågan om vad vi behöver mest av allt i Årsta dominerade helt klar glad partystämning.
Material – i princip alla säger att avdelningens material fungerar bättre än kårens gemensamma material. Det syns också i material-delen av undersökningen att materiel som MÅS-gruppen köpt är illa anpassat till verksamheten och de avdelningsledarna själva köpt in är mycket väl anpassat. Jämför North-Face tälten med Tentipina.
Mer tid med ungdomarna – när man frågar hur mycket tid en avdelningsledare tillbringar med ungdomar och barn ser vi att som mest ägnar man 50% av sin tid till det. De flesta tillbringar mindre tid än så. Om man ovanpå det lägger till all tid kårfunktionärer lägger ner i kåren som hamnar vi nära 15%. Det är inte bra, för vår kärnverkamhet är att möta ungdomar. Kanske är det dags att fokusera på att eliminera massor av den tid vi inte lägger på att möta ungdomar.
Ute i Årsta – det fanns en del av ledarstödsundersökningen som jämförde vilka utrymmen i våra lokaler som är mest välanpassade och vilka som är viktigast för oss. Det var inte väntat alls att utrymmet innom och runt Årsta IP skulle vara både det viktigaste utrymmet för ledarnas arbete och samtidigt det mest välanpassade. Vi borde kanske ta upp att inte bara vårda husen utan också satsa lite på vår omgivning i Årsta.
* Att avdelningarnas material-inköp rankas så mycket högre än MÅS gruppens inköp (och andra centrala inköp) har fått oss på Spejarna att bestämma oss för att köpa vår egen utrustning till årets sommarläger istället för att lämna in en beställningslista. Det finns ingen anledning att upprepa gamla misstag.
* Sätra Scoutkår (finns bland annat beskrivet i posten Fallet Sätra Scoutkår) – hade en gång en källarlokal i Gransätra och det sammanföll rätt bra med kårens storhetstid. Sen flyttade Sätra Scoutkår till den underbara kvarngården, men det blev aldrig lika bra.
* Ett sätt att uppnå mer tid med ungdomarna är att faktiskt inte utestänga ungdomarna från arbetet med våra hus mm utan istället bjuda in dom RFR-kvarn style.
En länk om ledarskap jag hittade i arkivet från DN: På chefskurs med Kafka