Category Archives: scout

Sämä Wiiter

Vi fick gå upp lite extra tidigt och halvspringa i morgonkylan till spårvagnen. Det är februari, himlen är gråvit, fåglarna är inte piggare än vi och vi tror det kanske kan bli lite sol om vi har tur. Småsömniga kliver vi av spårvagnen för att leta efter tåget mot Uster. I Uster möts vi av de andra scouterna, med pappmuggs-kaffe-latte i handen och en påse Gippfelli med frukost till alla.

Jag är inkallad som fotograf och klippare. Vi skall göra en roadmovie i miniformat som PR för DSK (Deautch Sprachige Konferenz),  en konferens som ni förmodligen inte har hört talas om.

Filmutrustningen har lånats ihop, den består av kamera och stativ samt alldeles för lite batteri. En snabb kaffe och så sätter vi igång. De första scenerna filmas vid tågstationen i Uster, sedan åker vi till scouthuset/scouthusen i Uster där DSK skall hållas 2018. Man blir imponerad av scout stället som en kår har byggt. De har skrapat ihop hur mycket bidrag som helst på något år för att bygga dessa hus, vi snackar belopp i mångmiljonklassen.

Efter det imponerande scoutstället i Uster åker vi till flygplatsen i Zurich för att filma flygplan som landar och scouter som kommer med flyget. Det finns en utsiktsplats där vi får tillstånd att filma. För att komma till utkiksplatsen måste man betala 50 kr i entre och sedan är det samma säkerhetskontroll som om man flyger. Kirk lyckas övertala de som står i kassan att de tre av oss som skall filma får gå in gratis. De undrar hur fattiga vi scouter egentligen är 🙂

Vi fick till riktigt härliga telefoto sekvenser med flyg som landar och stora Swiss-air logotyper. Det Schweiziska syns tydligt. Efter att flygplans filmningen så går vi ner i underjorden för att filma tågscener, därefter så tar vi själva tåget till Zurich Hautbanhof. I Hauptbahnhof så filmar vi lite, sedan tar vi oss ner till vattnet via slutet av Bahnhofstrasse, ett ställe där turister och måsar tävlar om vem som är flest. Sedan tillbaka till Hauptbahnhof igen för de sista scenerna i en spårvagn och sedan hem efter en lång dag. Nånstans i allt detta han vid med att fika också. Nämde jag att manusiden var en roadmovie.

Veckan som följer på filmningen har jag fullt upp med att klippa allt film material, spela in ljud av allt möjligt och skriva soundtracket.Vi hade inte tid eller möjlighet att spela in tal när vi filmade och det fanns inte heller tid att dubba, så jag fick snabbt skriva någon form av road-movie musik. Jag tänkte en del på vad för slags musik man lyssnar på när man reser.

Det tog två kvällar att skriva soundtracket vilket får ses som rekord. Jag hade inte ens monitorer eller MIDI-klaviatur att tillgå eftersom jag precis flyttat. Melodierna och skrivna på qwerty-tangentbordet på lap-topen. Gitarren är fejkad.

Slutord

Zämä Wiiter är DSKs slogan, det betyder tillsammans kommer vi längre.

Utvärderingspunkter inför framtiden

  • En hel dags filmande ger en massa klipp, gör man scriptet som en road movie så blir det oändligt mycket enklare att klippa eftersom man vet att alla scener kommer i ordning.
  • Baksidan av roadmovie konceptet är att det är rätt mycket som skall klippas för att få ner det till sju minuter och sju minuter är fortfarande ett par minuter för mycket.
  • Alla skådespelare skall ha kläder som är scoutiga och står ut. Klara färggranna jackor är bra för de flesta runt om i staden har grå-brun-gröna kläder eller ofta svarta kläder.
  • Ett riktigt grymt stativ till kameran är jätteviktigt. Det stativ som vi fick låna var väldigt ostadigt.
  • Telefoto gör sig riktigt bra på film, vilket gör att ett bra teleobjektiv är nödvändigt.
  • Canons kamera kan inte autofokusera bra i live view. Olympuskameran hade varit bättre, men det behövs ett video tele objektiv.
  • Canon kameran klarar inte att det händer mycket i videon på en och samma gång. Det är därför man ibland behöver en extern inspelare.
  • I Schweiz är det så mycket oljud att alla röster måste spelas in med liten lapel mic eller dubbas i efterhand. Dubbning i efterhand finns  det inte tid till, så det återstår att göra en musikvideo.
  • Inget slår ett bra script.
  • Att göra en roadmovie är ingen ide som är unik för oss. Hitta på mer unik ide nästa gång.
  • Den handhållna stilen ger tempo och action, musikvideo stil, men jag tro man måste använda den med måtta. I längden behöver man en bra gimbal.
  • Batterierna tog slut för ett batteri var jättedåligt.

Musiken som skrevs på två dagar.

  • Bygg ett stötte bibliotek av sound
  • Konstruera beats till ett groove template, lägg inte till Groove template i efterhand.
  • Baskaggen kan behöva diskret reverb i bakgrunden om den är ensam.

Det som förenar oss

En fredagkväll i november, allhelgona för att vara mer precis, då världen är sådär fuktig och mörk som den bara är på senhösten, då hänger jag på mig stora ryggsäcken och ger mig av mot centralstationen i Zurich. Billjettsystemet här i Zurich är oftast enkelt, men på just sträckan till Baden finns sju alternativ att välja på.

Från Zurich går regionaltåget mot Baden, det tar bar 30 minuter så är man där. I bröstfickan har jag en skiss av hur jag skall gå för att komma till scouthuset. En inte alltför precis skiss. Jag tänker att om jag går rätt de första tre korsningarna från stationen så bör jag hamna rätt. Rätt snart inser jag att den där snirkliga vägen på kartan, det är den där långa backen upp för berget. Det är bara att gå. Jag känner mig som patrullscout på haj igen, ut från staden, i okänd terräng, ut i mörkret. Jag följer kartan. Hittar till en badmintonhall, nu är jag nära. Studerar noga kartan och den stora pilen. Jag skall lite längre in i skogen, så jag lämnar de sista gatlyktorna och går ut i mörkret. Där finns ingenting. Pilen var inte så exakt ritad. Jag får gå tillbaka till badmintonhallen, och bakom den hittar jag till slut scouthuset.

Jag skall vara köksassistent och hjälpa Schweiziska scouternas internationella kommitee att få en bra helg.

Kökstjänst i en liten scout stuga

När du ger dig ut på resa i Europa och Världen, när du möter andra scouter med helt annan bakgrund, då kommer frågan vad det är som förenar scouter över hela världen. Jag tror det är viktigt att ge sig ut och resa, möta och fundera, det blir som en stor spegel man ser sitt eget engagemang och tankar genom.

Jag har efter det jag sett och varit med om kommit fram till att det som förenar oss scouter världen över är lagen, löftet, viljan att för bättra världen och scoutmetoden.

Den spegel som jag har tittat i säger att är den svaga punkten i scouting på hemplan var att vi kanske aldrig var riktigt överens om att i scouterna så går scoutmetoden först. Det kan tyckas självklart, men den ledartid jag ser tillbaka på, där var vi alldeles för pigga på att påpeka hur scouterna skall följa lagen och väldigt oengagerade i att påpeka att det vi ledare skall följa scoutmetoden. Tänk bara på hur många scoutlagar som vi tillverkat och hängt upp (jag med) och hur många metod-plankor vi tillverkat och hängt upp (ingen för min del).

Om det som förenar oss i världen är lagen, löftet, viljan att förbättra världen och scoutmetoden, då borde den kanske förena oss på hemmaplan också.

A Thousand Rivers

Tio minuter till mötesstart och mötet är långt ifrån klart. Föräldrar börja komma med anmälningslappar, två scouter är sjuka, en annan har med en kompis. En tredje har frågor om utrustning. Prio ett är att få till ett fungerande möte med en ledare för lite. På ungefär samma prio nivå är att själv överleva, få scouterna att trivas och nästa möte planerat.

Det är lätt att man drunknar i aktivitets tänkandet. Att allt man behöver är en till bra aktivitet. Eller att man i värsta fall kan återvinna en från tidigare möten. Jag minns att vi själva lutade oss mycket tungt mot hantverk som aktivitet för att få ihop våra möten.

När man slutat vara aktiv ledare och fått lite tid till reflektion så framträder ett annat fokus kring vad man borde ha gjort eller kanske skulle vilja göra. Scouting är inte summan av ett gäng aktiviteter eller program. Det är så det blir men inte så det skall vara. Så jag har gått tillbaka till grunden. Till scouting som en ide som rör sig kring hur människan utvecklas och lär sig. Tillbaks till scouting där informell bildning står i fokus.

Därför är en av årets viktigaste essäer för mig och förhoppningsvis för fler scouter än jag; för oss som är djupt intresserade av människor, ungdom och lärande Carol Blacks: A Thousand Rivers – What the Modern Man has Forgotten About Children and Learning.

Any wildlife biologist knows that an animal in a zoo will not develop normally if the environment is incompatible with the evolved social needs of its species. But we no longer know this about ourselves. We have radically altered our own evolved species behavior by segregating children artificially in same-age peer groups instead of mixed-age communities, by compelling them to be indoors and sedentary for most of the day, by asking them to learn from text-based artificial materials instead of contextualized real-world activities, by dictating arbitrary timetables for learning rather than following the unfolding of a child’s developmental readiness. Common sense should tell us that all of this will have complex and unpredictable results.

 

Bunker Strategy

Är ledarbristen tilltagande, intäkterna för låga, bidragen för krångliga, helgerna för få, vädret för dåligt, ungdomarna för intresserade av spel och datorer? Kåren är kanske bara skuggan av sin forna storhet. Skinnen med alla minne är lite väl torra och anmälan till 150-års jubileet drog för få, för att inte nämna all ny teknik man måste lära sig hela tiden. Någonstans finns en tärande känsla att folk inte är lika intresserade att engagera sig i föreningsbestyr som förr.

Man skulle kunna sikta in sig på att överleva tio, tjugo år som kår tills det vänder. Ducka för tidsandan, ta sig igenom allt elände som vore man belägrad i sin egen scoutstuga av den nya tiden i hopp om en ny tid likt den gamla en dag dyker upp och räddar oss alla.

Enda nackdelen är möjligtvis att “Bunker Down” inte är en strategi värdig en scout.

http://www.dslrbodies.com/newsviews/bunker-strategy.html

De Sju Pelarna

Innan du läser vidare,

1: försök komma på själv vilka de är. När jag satt och skrev det här inlägget kom jag på 6 stycken och sedan tog det stopp…

2: Vilka två av de sju pelarna är viktigast för dig och hur kom du fram till det? (ibland kallas det för de sju elementen i scoutmetoden)

3: På vilket sätt jobbade du med de två pelarna på ert senaste möte/arrangemang/hajk?

4: Vilka pelare är svagast i er grupp? Hur kan det komma sig och vad skulle man kanske eventuellt göra åt saken?


Här är mina svar:

  1. Pelarna:
  • Lag och Löfte
  • Viljan att förbättra världen
  • Learning by Doing
  • Lyssnande och stödjande ledarskap
  • Känsla för naturen/woodcraft/vårt hem
  • Internationellt
  • Cermonier
  • Patrullsystemet

2: Learning-by-doing och Lyssnande och stödjande ledarskap
3: Hängde med scouterna i köket och lyssnade på deras inställning till huvudvärkspiller
4: Cermonier och Viljan att förbättra världen.


Facit hittar du här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Scoutmetoden

Nu tänker du säkert att jag listade åtta punkter och att de inte stämmer med Wikipedia. Eller någon annan källa du slagit upp i.

Alla år i scouterna har lärt mig att vi måste diskutera vad som är poängen och kärnan med verksamheten. Det är inte den exakta formuleringen som är det viktiga så länge vi i det dagliga arbetet inte jobbar med metoden överallt och hela tiden.

De svarta tavlorna

Tre scouter står vid en av de svarta tavlorna. En scout pekar på en bild och en annan scout berättar någon historia och vad de varit med om med stort engagemang för en scout som inte var med. Någon pekar på ett fotografi medans berättandet fortgår, ett av många fotografier som sitter uppsatta på en av de svarta tavlorna.

Iden till de svarta tavlorna fick vi efter en av alla våra julmarknader, julmarknader i scouterna kan lätt bli hel-foksuerade på pengarna och totalt glömma bort allt vad scouting är. Vi byggde de svarta tavlorna för att visa upp för alla andra vad vi i scouterna gör, hur kul vi har och vad scouter klarar av. Det blev ett sätt för scouterna att få berätta sin historia, för när man sätter upp massor med bilder på scouterna och vad de gör, då berättar de mer än gärna för sina scoutkompisar och kompisar när de samlas kring tavlorna. Historierna sprids och så kommer det plötsligt fler kompisar till scouterna.

En svart tavla är asfaltboard som man limmat på en träram. Träramen mäter 120×110 cm vilket råkar vara måttanpassat för bakluckan på en Volvo 945. Det svåra är att bygga träramen. Vi fick hjälp av en snickare, för det man behöver är de rätta verktygen. En “Dominofräs” närmare bestämt. Träramen består av träplank, hyvlad på ena sidan som sågats med 45 graders hörn. En tavelram helt enkelt. Man behöver en bra gersåg för att få till hörnen. Nästa problem är att limma ihop ramen. Vi hade tur och fick hjälp med en “Dominofräs” av snickaren, men en sådan kostar massor med pengar. Har man ingen dominofräs så kan man pröva en av två vägar. Ett är en så kallad Kreg Jig https://www.byggahus.se/forum/mobelsnickeri/164697-platsbyggda-bokhyllor.html , det andra alterntivet är att skippa träramen och limma asfaltboarden på en OSB skiva. Det blir bra mycket tyngre men det kan göras med bara en bra cirkelsåg (fast sänksåg gör livet mycket enklare).

Asfaltboarden skärs till med mattkniv.

Att limma fast asfaltboarden i ramen görs enklast genom att lägga asfaltboarden på golvet med framsidan neråt. Lägg gärna papper under för att ta hand om limrester. Limma nu ramen “ovanpå” asfaltboarden och slutligen så ställde vi möbler, tyngder mm ovanpå ramen så den var under press medan allt torkade ihop.

Två Pumpar 2016 – Eftersnack

Vi har passerat vårdagjämningen och mörkret lägger sig allt tidigare över stad och land. Det regnar inte mycket men nog för att fylla sista biten väg upp mot Vässarö med grodor och paddor. Bakom varje kurva och snår kan en älg gömma sig. Vi kommer fram till bryggan i Ellan utan att ha sett annat än grodor.

Generationer av scouter har grillat blöta strumpor vid elden.
Generationer av scouter har grillat blöta strumpor vid elden.

Efter att ha åkt båt genom tid och rum till Vässarö så tar vi oss upp till matsalen, det luktar skärgårdsskog. Kvällens stilla regn lägger sig till ro. I matsalen på ön bjuds det på förstärkt kvällsfika. Man känner att det är spänning i luften. Några lägerskolebarn som är på ön fotar scouterna. De har aldrig sett scouter förr. I natt skall många av de nya scouterna på avdelningen sova utan vuxnas närvaro för första gången i sitt liv. I ett fast vindskydd tillsammans med sina nya patrullkamrater, långt ut i skärgårdsmörkret tills solen väcker ön till liv igen.

På mitt skrivbord hemma i lägenheten ligger John Taylor Gattos bok Dumbing Us Down – The hidden curriculumn of compulsory schooling. Från boken tar jag med mig iakttagelsen att det för människan är naturligt att lära i grupper med blandade åldrar. Vår inlärning är designad för att lära av våra kamrater.

Det var mycket svårare de första tre åren av Två Pumpar. Numera är hajken relativt självgående. De äldre i patrullen lär de yngre, vilket ju var omöjligt i början. Jag satt i matsalen och hörde hur en scout som var ny på avdelningen frågade om hajken och jag hörde hur en tredje års scout svara detaljerat och engagerat, livligt och ingående. Jag hörde att han kunde hajken utantill. När en sådan scout leder patrullen så blir allt naturlig självgående. Vi har flera sådana scouter.

Ledarna leker med cykelkärrorna
Ledarna leker med cykelkärrorna

Jag tror ibland vi “ledare” ställer oss i vägen för lärande. Jag gör numera väldigt lite och det går bättre än någonsin tidigare. Jag brukar ställa frågan: vad är det som de inte kan lära av sina patrullkamrater eller av YouTube University? Jag ägnar mig åt att ständigt tänka hur jag borde bete mig som en trolig förebild.

Viskleken. Leken går till så att alla står i ring. Sedan låter man en person viska en fras i örat på den som står direkt till vänster om honom. Sedan viskar den personen vidare till nästa person osv. Till slut har frasen gått varvet runt. Det är jättekul att höra vad det blev.

Hajken Två Pumpar har nu gått i arv till nästa generations ledare. Det är också en slags visklek. Jag ville se vad som hänt.

Patrull vid lägerplats
Patrull vid lägerplats

Vi har varit på upptäcktsfärd länge nu. Vi har börjat hitta vägen fram. De första åren som ledare på avdelningen var inte våra bästa år. I efterhand har jag insett vikten av att blogga, att utvärdera, att skriva ner, att planera.Det är inte så att någon är skyldig att följa oss, men jag kan tycka att det tog på tok för lång tid att hitta fram. Om de ledare som kommer efter oss skall gå samma väg som vi, då kommer det att ta tid.

På väg hem
På väg hem

Vi måste skriva ett mycket bättre Två Pumpar häfte.

Än finns det tid.

Än brinner lägereldarna.

 

Fotnot:

Det är som det alltid har varit med materialet. Som ledare går det utmärkt att bränna två timmar i kåken och ändå inte få ihop ledarpatrullens patrullutrustning. Är det den förebild vi vill vara?

Ledarnas matplanering inför Två Pumpar 2016

Indiansommar heter det jag och min vän Jens brukar kalla för den 5:e årstiden. I år är det ovanligt varmt för att vara så här mörkt, 2016 är året som oroväckande sätter alla rekord.

2016 är också året då Två Pumpar går av stapeln sista helgen i september vilket också innebär att det inte blir något Scouternas Natt för Årsta i år.

Lägerelden
Lägerelden

Nuförtiden är jag bara extraledare, så jag skriver bara om mina egna erfarenheter, inget annat, men det jag kan säga är att jag fortsätter traditionen att öppet redovisa “ledarnas” hajk planering eftersom att en av hörnstenarna i Två Pumpar är att alltid föregå med gott exempel, och det är lite svårt att visa sin planering om man inte skriver ner den. Så här är nu min, Arthur och Joars planering av mat och utrustning (det är två ledarpatruller i år eftersom vi har så svårt att komma överens om menyn…).

Processen är ungefär så här när man planerar för ledarpatrullen:

Först så planerar man menyn, från menyn så gör man inköpslistan med mängdning. Från inköpslistan med mängdning så gör man patrullutrustningslistan så man får med det man behöver för matlagning.

Onsdag kväll innan hajk så samlas vi hemma hos mig i köket. Vi försöker hitta på en seriös meny med lite nivå för att som sagt föregå med exempel. Vår meny centrerar sig kring tre rätters upplägg vid varje måltid. När vi funderade kring menyn så tog vi en titt på vädret. Prognosen är runt 10 grader hela helgen och då kan sallader, hamburgare  och grillat vara lite kylslaget – det innehåller inte så mycket volym som är värmande.

Meny Ledarpatrull “Tre Rätters” Två Pumpar 2016

Fredag Middag

Äts på vägen ut i bil. Mackor eller kanske värdshuset den gyllene måsen. Väl ute på ön så brukar det bli förstärkt kvällsfika i matsalen.

Lördag: Kamouflage Frukost

  • Förätt: Autumn Smoothie.
  • Huvudrätt: National Gröt med färskpressad ko. Ägg, bacon & Holoumi.
  • Efterätt: Croisant Circular

Lördag Lunch:

  • Förätt: Tveksamma Mozarella snittar med inslag av naturen
  • Huvudrätt: Korvstroganoff du Chef
  • Efterätt: Farmors inkokade äpplen

Lördag Middag: En smak av Norrsken

  • Förätt: Laxtoast möter djupaste skogen
  • Huvudrätt: Gustavs Räv-skav
  • Efterätt: Chaos – Churros

Söndag: Kamouflage Frukost

Söndag Lunch:

  • Mackor

Söndag middag:

  • RFR i möte med Gulasch

Mängdning

[    ] 14 st ägg
[    ]  2 pack bacon
[    ] 4 pack holoumi
[    ] 1 burk croisant
[    ] 1 liter blåbärsoppa
[    ] 5st spray grädde
[    ] 2 pack vindruvor
[    ] 2 pack Mozarella
[    ] 1 pack fantastica tomater
[ X ] 1 kg basmati eller jasminris (habib)
[    ] Korvar: lamkorv, kabanoss, choritzo
[    ] 2 burkar krossade tomater
[    ] Äggplanta
[    ] Buljong tärningar
[    ] 400g Champinjoner
[    ] 3 lökar
[    ] 4 st äpplen, svenska
[    ] 1 kg socker
[    ] kanel
[    ] 1 paket kallskuren lax
[    ] renskav, 2oog
[    ] 5dl vispgrädde
[    ] 200g gröna ärtor
[    ] 1st lingongrova
[    ] 1 formfranska att rosta
[    ] 1 pkt smör
[    ] 1 pack mjölk, helst Åsens
[    ] 1 pack köttbullar, ej frysta
[    ] 2 liter frityrolja
[    ] Brie ost
[ M ] Salt & Peppar
[ M ] Te och kaffe med kvarn

Utrustningslista Gemensam

Notera att med åren har det blivit så att många ledare i ledarpatrullen nästan uteslutande kör på egen utrustning. Det är lite synd för då är ledarpatrullen inte ett föredöme i att ha en materialförvaltare och ordning på sin utrustning osv. Jag kan bara beklaga att vi tyvärr inte kommit längre i kåren med detta.

[ X ] Sisal
[ M ] En extra såg utöver att både Arthur och Martin kommer med privata sågar och yxor.

[ X ]  en extra yxa
[ /  ] vattendunkar
[ X/M ] pressening. Helst tarp för ledarpatrullen tillbringar fredagnatt med att gå runt och kolla hur alla patruller har det så vi brukar komma till vårt basläger runt 01:00 och då är det skönt att ha en tarp att bara spänna upp…

[ X  ] 2 vindskydd. Ett för ledarpatrullen (6st ledare) och ett för vår packning
[ X ] Stekspade
[ X ] Potatisskalare
[ X ] Kniv för matlagning
[ X ] Skärbräda
[ X ] Fet slev
[ X] Stekpanna
[ M ] 2 st kastruller. En för grytan, en för riset. En för vatten och en för efterätten.
[ M1   ] 2st diskbaljor
[ X ] Diskborste
[ X ] Diskmedel
[ X ] Aluminium folie
[    ] Svampkorg
[ M ] Tork pappersrulle med fodral

[ X ] Scoutlagen
[    ] Scouting for Boys
[ X ] Spejarskylten
[    ] Spejarmärken till invignings-cermonin
[    ] lyktor till invignings-cermonin
[ X ] sjukvårdslådan
[    ] sångbok
[ X ] instrument

[ X ] Eldningshinkar

[ / ] Vässarö karta med nattplattser inmärkta

När får man bära kniv på stan?

HD dom i Dagens Juridik som angår oss alla scouter och friluftsmänniskor som kan tänkas ha med kniven på tunnelbanan, i bussar osv.:

HD friar kvinna med fällkniv i väskan – och skapar lista för när kniv får bäras

Måste man ha på sig scoutskjorta för att få bära kniv på allmän plats?

I artikeln står det i princip “tänk själv”:

“Högsta domstolen understryker att det vid knivinnehav måste göras en helhetsbedömning av omständigheterna för att kunna avgöra om innehavet är rimligt och naturligt, eller ”befogat”, som det kallas i lagtexten. I denna bedömning ska bland annat knivtypen, förvaringen och anledningen till innehavet vägas in”

HD räknar i domen även upp flera typfall där knivinnehav på allmän plats får anses befogat. HD skriver:

“I lagmotiven finns ett antal exempel som syftar till att klargöra hur långt knivförbudet sträcker sig. Det är en uppgift för domstolarna att, med ledning av exemplen och med beaktande av de krav som legalitetsprincipen ställer, konkretisera lagstiftningens innebörd.”

  • Att jägare och annat friluftsfolk har med sig kniv ska godtas om knivinnehavet framstår som naturligt. När kniv ingår i scouters utrustning har de rätt att ha med sig denna på sådana sammankomster där de brukar ha scoututrustning. Självfallet ska även innehav av en kniv i samband med slöjdundervisning på en skola godtas.

Det står alltså inte direkt ut, utan det blir en bedömningsfråga för domstolarna men för mig är scoutuniform oftast en del av utrustningen liksom kniven, så om du inte behöver uniformen, varför behöver du kniven? Risken är ju att det inte längre kan anses motiverat att kniven ingår i den utrustning man behöver för sammankomsten.

Jag skulle även tro att det blir lite surt läge om man väljer att i onödan bära kniven offentligt när den lika gärna kan vara nerpackad, till exempel i tunnelbanan på väg hem från hajk.

Snårigaskäggen 2016 – Resultat

kampenarsta_frontlogo

Här hittar ni resultatet som pdf: Resultat Kampen om Årsta – Snåriga Skäggen 2016

Team Kår Deciliter Ärtsoppa
Galadriel 1 Vällingby 35
Gränslösa Gränslösa scoutkår 21.5
Horsan Angels Västerhaninge/Dalarö sjöscoutkår 18
Oppositionen Morå 13
Cherokee Sankta maria scoutkår 11.5
Gafflarna Solna Scoutkår 11.5
Johan Är För Smek Träkvista sjöscoutkår 10
Svartfötterna Södermalm 9
Valparna Örnsberg 7
Real töntar Huddinge 7
Rejsersnigeln Täby Kyrkby Scoutkår 6
Anders Vårbärg-Skärholmen 4.5
Nidhögg Scoutkåren Vikingarna 1.5
Galadriel 2 Vällingby 0
Yutang Nockeby