Tag Archives: patrull

scout, Stories

Kristi Paddelhajk – utvärdering

1 Comment

OBS denna post kommer att uppdateras med bilder så fort dom är klara

Updatering 2011-06-18

Nu är det klart att alla delatagare skall få tillbaka 200kr av hajkavgiften.

Dag -6

Tomas och jag tar en biltur en söndag kväll till Olandsån och börjar spana in efter iläggs- och upptagnings- ställen. Vi letar så långt uppströms vi kan och allt dokumentaras i Kristi Paddelhajk – rekognocering.

Dag 1

Vi samlades klockan 8 på morgonen i Scoutgården. Det tog ca 1.5 timme att packa bilarna – tre stycken – och sen gav vi oss av mot Olandsån i närheten av Knutby. På vägen hämtade jag kanotsläpet med kanoterna vi hyrt av Hässelby Villastads Scoutkår, vi skulle paddla i. Väl framme på gräsmattan ute i ingenstans i Uppland så lastade vi av bilarna och åt lunch.

Paddelgruppsindelningen enligt “rådspatrullen” blev bra.

  • Arthur o Filippa
  • Gustav o Joar
  • Sack o William
  • Julia o Albin
  • Tomas o Martin

En förälders bil (Nissan) startade inte så jag fick bogsera ut den till närmaste väg för uppplockning av bärgningsbil.

Efter lunchen började avdelningen tillsammans med Julia att paddla mot nattlägret. Tomas och jag tog våra bilar och åkte till Gimo där vi parkerade min bil med släpet. Sen åkte vi till startplatsen igen och Tomas började paddla efter avdelningen. Själv åkte jag hem för privata ärenden…

Dag 2

Jag tog bilen hemifrån norrut mot Gimo. I Gimo parkerade jag bilen och tog ur bakluckan fram min hopfällbara Dahon och sen cyklade jag ca två mil för att möta de paddlande. Vi möttes vid ett hinder, ett slags betong-trappsteg där vi fick lyfta över kanoterna. Docks fanns inga bra lunchställen så vi fick paddla på ett bra tag. Vi kom till ett sönderfallande bruk och strax därefter kom vi till en kohage där vi kunde slå läger och äta lunch/middag.

Jag och Gustav passade på att ta kanoterna och paddla och fylla på våra tomma vattendunkar. Vi fick lära oss att det är mycket mer vatten i ån på våren (1.5meter i höjd) och att det finns björn i området. Dock kan man konstatera att övernattning i kohage är tillräckligt spännande.

Efter middag vilade vi ett tag inför nattens nattpaddling. Att paddla natt i Olandsån är ingen superhöjdare, för Olandsån är ett dike, om än stort dike, i ett åkerlandskap. Man ser inte så mycket. Vi kom till ett till trappsteg och Tomas röjde en väg för oss att ta oss vidare. När solen lyste på talltopparna så hittade vi oss en äng att ha som nattställe och alla somnade genast. En annan sak jag upptäckt är att när man paddlar sjö så andas man doften av sjö och det är något speciellt. Olandsån doftar ladugård 🙂

Dag 3

Vi sov länge, gick upp, åt frukost och förberedde oss så sakta för att paddla vidare. Tomas (gröt)+ägg+bacon frukostar är rätt massiva. Vi paddlade ca 7km in till Gimo och precis på slutet när vi kom in i Gimo kom kylan och en ihållande blåst.  En karta blåste iväg och sjönk… “Rådspatrullen” tyckte det räckte med å-paddling och hade en egen idé som de genomförde. Vid Gimo gick en å mot Gimo damm. De rekognocerade och kom fram till att vi med vår enda cykelkärra skulle lyfta alla kanoter till Gimo dam. Det gick långsamt så vi tog tillslut hjälp av släpet men till sena kvällen var vi klara och hade hittat oss ett nattläger vid stranden av Gimo dam.

Dag 4

Vi sov ut, paddlade till badet i dammen och lekte med kanoterna. Dvs. vi sänkte dom:) En paddel försvann i leken. Samtidigt passade Martin på att ha lite genomgång av hur man får upp eld utan tändstickor, hur man gör char-cloth och grunderna i splitsning.

Vi lastade alla kanoter på släpet och begav oss hemmåt.

Lite slutnoter

En kommentar vi ofta fått höra genom åren:

– Paddlar ni här?, det har ladrig någon gjort tidigare.

Vi skippade många luncher för det var ont om tid och framförallt ont om ställen man kunde äta lunch på. Paddling genom odlingslandskap är en intressant idé men lunchställen är ett av problemen. Vi har funderat på att framöver göra lunchapket på morgonen så att vi alltid kan äta lunch i kanoterna oavsett om det finns bra landstigningsställen eller inte. Kanske en termos med varm soppa också.

Olandsån är ett bra fiskevatten så tag med fiskegrejor.

Tidigt på våren är nog ån roligast att paddla ån, för då är det mer vatten. I maj-juni går det att paddla men det blir en dikespaddling av det. Ett annat problem är att en bra paddelhajk har minst ett bra badställe per dag. Olandsån har knappt något bra badställe.

Godis och läskförbud en bra idé och vit formfranska en dum idé. Däremot skall vi kanske satsa på att alla har med en powerbar per dag som består av ungefär nedanstående:

  • Mörk choklad
  • Jordnötter / Mandel
  • Kokosfett
  • Branflakes

 

En paddelhajk avslutas bäst med en kort sträcka sista dagen följt av lek med kanoterna och eventuella övriga programpunkter. Det är roligare så och man får flexibilitet i avslutnoingen av hajken. Har man mycket tid kan man leka mycket ,har man lite tid leker man mindre.

Ta med cykelpump som stämmer med däcksventiler på kanotvagnen nästa gång 🙂

Bra att ha med:

  • extra slangklämma och 7mm insexnyckel som brukar passa på slangklämmor.
  • 12V konverter så man kan ladda sin mobiltelefon i bilen.
  • Dahon hopfällbar cykel i kanoten.
  • Eld-prylar och sjömaningslådan.
  • Inplastade kartor.
  • Munspel, sångbok, ukelele, gitarr.

I matplaneringen skall matlagnings- och disk- schema ingå för alla måltider.

Koordinater

Kommer så fort jag fått ordning på kml filen.

  • Fågeltornet vid Kärven; 59.914898,18.154213
  • Iläggsplatsen och där Lisas bil gick sönder; 59.90173,18.189147
  • Första hindret och där jag hoppade på. 60.023467,18.228629

 

Improving our ways of Working, Non-Formal Education, scout

Fungerande patruller är inte så enkelt

Patrullsystemet är en av sju delar av scoutmetoden och något som vi ledare verkligen försöker få till, men att få fungerande patruller på avdelningen är inte så lätt. Vi är just nu långt ifrån fungerande patruller. Det är lite märkligt, för vi kan få det mesta att fungera på avdelningen men just patrullsystemet har vi haft stora problem med. Vi har haft framgång med att tillämpa delar av patrullsystemet, men helheten vill inte fungera.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Jag har hållit på det här inlägget för det är rätt tungt, men här följer nu nedan en lång lista på problem vi stött på med att få fungerande patruller. Kom gärna med egna punkter och illustrationer av på vilket sätt patrullerna inte fungerar. Nästa steg blir att applicera SLIP (se Maeda’s The Laws of Simplicity) på alla punkter.

Iaktagelser om patrullerna

Det är tänkt att man lär sig leva i patrullen i patrullen – men om en avdelning aldrig haft fungerande patruller så kan man inte bli inlärd i en.

Det finns få som vill vara patrulledare – centralt för patrullens funktion är att det finns en fungerande ledare. De bästa ledare jag sett är lugna, bra på att organisera. De sätts alltid på att ta hand om klassens struliga ungar och är trött på att vara “ordningsmän” så de tycker det är jätteskönt att slippa vara patrulledare (kanske är det det mindre antalet utåtagerande “struliga” ungar som är de välbärgade villaförorternas övertag i Scoutsverige ).

Dåligt med respekt – (förr hette det självdisciplin och uppförande tror jag). Man låter inte folk prata klart utan avbryter varandra. Det finns många varianter. Problemet förvärras av högt sockerintag och extremt låg rörelsenivå i skolan.

En fungerande patrull är ett diffustmål – i patrullscoutåldern (äventyraråldern) är tydliga mål rätt viktigt. Vårt eget märkessystem under utveckling är ett exempel på tydliga mål och utmaningar. En fungerande patrull däremot är ett väldigt diffust mål just nu.

Vi har frilufts/scouttekniska märken och därmed övning men inga patrullmässiga märken.

Ledarpatrullen klara själv inte av att vara ett föredömme som patrull

Ingen orkar ta ansvar för avdelningsrådet – vi är för få ledare som kan och är beredda att dra det lasset.

Patrullsystemet kommer från en tid med relativt många ungdomar – Med få vuxna relativt antalet ungar i en viktoriansk eller för den delen skandinavisk industrination utan p-piller. Unga föräldrar och få föräldrar jämfört med ungdomarna så det måste ha funnit ett helt annat behov av trygghet och gemenskap i den lilla grupen. Nuförtiden är det vuxen-kontakten som saknas av andra skäl och det gör att ungdomar helre vill vara med vixna än i patrullen.

Patrulluppgifterna från 80-talet är borta – nån som hört talas om gula tråden?

Falken har inte uppdaterats på länge – det är ingen som berättar historier längre och lägereldarna blir allt färre.

Med så många fritidsintressen håller patrullerna ändå inte – så fort vi skall ut på hajk utan då är det nya tillfälliga konstellationer. Det som vi kallar för Team.

Det finns för få riktiga utmaningar där det verkligen spelar roll att man är en riktig patrull och inte bara ett tillfälligt sammansat team. Eller solo för den delen. Vad är poängen med en patrull om den inte levererar mer än summan av delarna?

Vuxna ledre i kåren organiserar sig aldrig som patruller när stora och viktiga problem skall lösas. Ungefär som att scouting inte är på allvar. Det är svårt läge när ledarna inte föregår med gott föredömme.

Idag finns så många fler särintressen – så det är svårare att hitta ett gemensamt intresse patrullen är samlad kring.

Scouting nyttjas som en aktivitet – få lever den som en livsstil. I längden är det få som vill vara underbetalda lekledare på fritiden.

Idag kommer scouterna från olika skolor med olika bakgrund – vi är i grunden mycket olikare i vår bakgrund och det gör det så mycket svårare att få till patruller där man är tillräckligt lika för att växa och utvecklas tillsammans. Att få till patruller som är väldigt spretiga i sin sammansättning är inget svårt, men det blir erfarenhetsmässigt inte till patruller utan bara en samling individer på rakt led en vardagkväll.

Man lär inte ut i patrullen – märkessystemet börjar fungera och man lär och lär ut men inte innom ramet för märkesystemet.

Scouter och ledare vet inte hur man håller i en instruktion – då faller hela idén att man lever och lär i patrullen.

En patrull förklaras ofta som en organisation – men det är inget naturligt. Organisation har rötter i 1850 talet (se Clay Shirkey – Here comes Everybody). I fungerade verksamhet är det informella ledarskapet större och det är kommunikation som betonas inte organissation, så en viktigt fråga vi glömt att ställa är hur man utvecklar kommunikationen i gruppen.

Improving our ways of Working, scout

Från instruktion till inspiration

Det så lätt att rita. Oftast behövs ingen komplicerade mästerverk. Ändå ser många intruktioner i scouterna ut som sidor ur Svensk grundlag, så jag har gjort en liten guide i fyra steg för hur man kan gå från instruktion till inspiration.

Från instruktion till motivation illustration

Vi börjar med en vanligt förekommande instruktion som bara består av text (1) och ger ett lätt oinspirerat intryck. Börja med att rita enkla figurer som visar. Ska en trefot surras, rita en trefot (2).

När du ändå håller på och ritar, lägg till en glad streck-gubbe (3) så ser det genast mycket roligare ut att genomföra uppgiften. När du nu fått upp farten, rita dit några granar (4) och beskriver nu en glad scout som gör en kul uppgift i skogen.

Ladda gärna ner, skriv ut och sätt upp.

scout, Stories

Spejarnas verksamhetsberättelse 2010

I helgen blev det panik att skriva verksamhetsberättelsen för avdelningen. Här är den nu:

Verksamhetsberättelse för Spejarna verksamhetsåret 2010

VT 2010

Vårterminen 2010 hade spejarna relativt många 3:e års äventyrscouter på avdelningen. Vårens planerade patrullhajker och vandraren fick ställas in pga för få deltagare. Däremot hade vi en riktigt bra vildmarkshajk i samband med Scouternas Dag där vi deltog med en patrull och en tuff träsk-paddelhajk i Sörmland.

Populära möte under terminen var: friluftmatlagning i patrullen, organisationstävlingar och scoutteknik. Vi hade även märkestagning som gick hyffsat och brouppgift inför höstens hajk Två Pumpar.

I början på sommaren deltog avdelningen på försommarlägret Å-va-Kul.

Terminen var tung som vanligt för ledarteamet då det nya förrådet av typ vindsförråd com byggts borta vid patrullyorna har visat sig vara både logistikt klumpigt och tidvis kollidera med patrullernas liv i lyorna. En sak som dock var väĺdigt positivt var att avdelningen fick tre nya assistenter till ledarteamet.

HT 2010

Höstterminen började med att medlemmarna på avdelningen ändrades mycket då en ny stor kull 1:a års äventyrsscoutscout tillkom.

Terminen rivstartade med förberedelse inför hajken Två Pumpar och sedan hajken på Vässarö där de nya scouterna visade att de redan nu kunde planera och genomföra en hajk till stor del på egen hand. I slutet på september deltog rådspatrullen loppan på avdelningen Spejarna på Scouterns Natt ”Silverugglan”.

Populära möten under hösten har varit hantverk, scoutteknik och bild-org. Avdelningen gjorde en stor och engagerad insats på Mårtensmässan och arrangerade dessutom både After-Mäss och JOTI. Rådspatrullen höll även i ett möte under hösten. En övernattning kallad Å-va-Jul bland elaka tomtar han vi också med. Höstens populära lek var helt klart får-med-hår.

Patrullerna har fungerat relativt väl under hösten med rekordmånga assasitenter, vid årsskiftet blev en medlem i ledarteamet utmanarledare vilket glädjer oss.

Internationelt, scout

Camp-in-Camp – nya villkor

Kåren har bestämt att den skall åka på Camp-in-Camp på Sjöröd.Bakom beslutet stod analysen att vi är kritiskt få ledare i kåren och att kåren inte skulle klara av att en del av kåren åkte på Jamboreen och sedan arrangera ett annat läger för de som inte får åka. Jamboreens nedre ålder 14 år skär rakt in i Spejarnas åldersspan 12 – 15 år. Vi valde Sjöröd för att kunna komma nära Jamboreen, få ta del av den internationella närvaron men på en lägeranläggning med full service.  När beslutet togs antogs att Sjöröd stod för huvuddelen av Camp-in-Camp arrangemangen. På Sjöröds hemsida stod den 7:e decemper bland annat:

2011 kommer Sjöröd öppna sina ängar för tre Camp in Camps om maximalt 200 deltagare. Ytterligare Camp in Camps kan komma att organiseras på intilliggande marker. Som scoutkår tecknar man ett avtal om värdskap med världsscoutjamboreeorganisationen. I avtalet finns ett antal krav som måste uppfyllas på lägerplats och innehåll. Väljer man att förlägga sitt Camp in Camp-läger på Sjöröd ser vi till att ni kan uppfylla era krav med råge. På Sjöröd lever vi efter devisen att det skall vara enkelt att arrangera läger. Och det gäller givetvis i högsta grad även 2011.

Jag tror inte man i kåren kollade efter exakt vad “Som scoutkår tecknar man ett avtal om värdskap med världsscoutjamboreeorganisationen” betyder. Nu har i alla fall Sjöröd förtydligat detta: http://www.sjorod.se/index.php?page=cic-pa-sjoeroed

Den kår som väljer att förlägga sitt läger på Sjöröd är jämtemot World Scout Jamboree ändå själv ansvariga för sitt läger. Sjöröd blir leverantör av lägerservice, inte arrangör av färdigt läger. Värdscoutkåren tecknar avtal med World Scout Jamboree och förbinder sig därigenom att genomföra lägret på ett bra sätt. I gengäld betalar World Scout Jamboree ut en ersättning till scoutkåren som tack för sina insatser.

Hmm

Om man läser närmare på Jamboreens sida ang Camp-in-Camp om vad som gäller så står bland annat att: “Jamboree scouterna kommer ut till ert läger i tre omgångar, från lunch till lunch. Som arrangörer står ni för sovplats, matlagningsmöjligheter och programaktiviteter.”

Oops. Vi skall alltså fixa program, sovplats och matlagningsutrustning till alla Camp-in-Camp deltagare. Vidare står att “De kommer ut i grupper om 50.”

Dubbel Oops. Hur skall vi kunna hantera 50 gäster med vår ledarbrist?

Det fortsätter: “Gör ett trevligt program för era gäster. Ni kan utforma programmet fritt, så länge det är baserat på följande teman: naturupplevelse, svensk kultur och möten mellan människor och kulturer. Camp in Camp Department kommer att ta fram programförslag som ni kan använda om ni vill. Ett hett tips – paddling!” Vi skall alltså ionte bara stå för program för våra egna scouter utan för mängder av andra scouter.

Jamboreen erbjuder ett färdigt programförslag för Camp-in-Camp så jag passade på att se vad vi kan få för stöd där: programuplägg.pdf . Bland annat står att vi skall blanda patrullerna:

Så gott som alla de konkreta programförslag som finns listade i idébanken förutsätter att de internationella scouterna vid ankomsten delas in i nya patruller där hälften av patrullmedlemmarna utgörs av värdkårens/värdkårernas egna scouter.

Sen står en del om att vi skall göra det vi alltid gör. Paddla, elda, surra…

Sen kommer förslaget på äventyrsrundan (!). Kom ihåg att det här är för 14-18 åringar:

  • station 1: spela stort luffarschack
  • station 2: bygg en kort stege
  • station 3: smörj in pinnar i olja och flytta elden
  • station 4: typ kull
  • station 5: Älvor dansar och lämnar efter sig ett chiffer

Nu vill jag påminna om att i eftersnacket efter Jiingijamborii där kåren deltog så fick programmet mycket dåligt betyg. Det hade för låg nivå. Det som upplevdes som kul var allt annat runt omkring men läser man programupplägget så ser man att just det där vi vill vara med om, det handlar inte Camp-in-Camp om. Om vi vill ha ett program som är som vi vill så måste vi göra det från grunden själva. I ett läge i kåren med allvarlig ledarbrist.

Det finns minst ett programproblem till, för anta att vi vill åka till Sjöröd men skippa Camp-in-Camp biten: http://www.sjorod.se/index.php?page=begraensat-antal-platser

Lägerledningen kommer göra allt som står i sin makt för att få lägret att upplevas som litet. Räkna därför inte med några gemensamma aktivitetstorg eller stora event. Lägermyset kommer istället att ske ute i byarna och i Sjöröds sköna natur.

Just det, inget disco eller skogsrave, ingen marknad, ingen gemensamhetsdag… men det var ju därför vi skulle åka på en lagom stor lägeranläggning med andra scouter.

Erfarenheten från Jiingijamborii säger att när grundförutsättningarna ändras på det här sättet mot vad som sagts från början (och jag vet inte var det blivit fel, kanske i vår kår) då blir det ännu värre om man fullföljer. Men allt är inte kört. Om det inte blir Sjöröd så finns det forfarande en B-plan. Ett lagom stort läger med internationellt inslag så man får uppleva internationell scouting i den Svenska naturen MED disco, gemensamma aktiviteter, turneringar för alla på lägret mm: 60 degrees north.

Jag skriver det här för jag hoppas att fler än bara ett fåtal ledare är med i diskussionerna om hur vi skall göra i sommar. Alla vill ju ha ett topp-läger så vi har inte råd att slarva och jag tycker den här informationen måste ut. Välkomna att lämna kommentarer eller kontakta exempelvis mig nedan.

På temat man skall leva som man lär så bör jag nog också nämna att miniorledartjejerna som slutade som avdelningsledare i våras sitter med i programgruppen för 60 degrees north lägret och det gör undertecknad också. Av mer än en orsak.

Updatering 2011-01-10

Kåren beslutade på kårplaneringen 2011-01-10 att överge planen på Camp-in-Camp i sommar och i stället satsa på 60 degrees north perioden 30:e juli till 6e augusti 2011. Spåraravdelningen kommer att vara på lägret en något kortare tid (tre nätter endast).

ledarskap, Musik, scout, Stories

Vi dukar som kungar men äter som grisar

1 Comment

Updatering: nu med bilder.

Tomas och jag har aldrig varit kända för att snåla med packningen, så inför årets upplaga av Scouternas Natt och Silverugglan så lånade vi ett stort släp till våra bilar. Ett stort släp till tre ledare och fyra scouter. Sedan våra första steg som patrullscouter har jag och Tomas fått i oss att det viktigaste är att alla mår bra och att vi har roligt tillsammans, så med mycket lastkapacitet har man förutsättningar.

Vi fyllde bilarna och släpet på lördagsmorgonen och begav oss av mot Påta och Dommarudden i Åkersberga. Väl framme så var vi rätt sena (Tomas och jag har alltid varit sena, ända sedan patrullscoutåldern), men hos oss på Spejarna är det ingen större kris för våra Scouter vet redan hur man bygger läger på gen hand.

Scouterna fixar lägret

Medan Tomas gick iväg som kontrollant och jag var med på PL-samlingen för alla tävlande lag, då byggde våra scouter hela baslägret på en halvtimme och det inkluderar uppsättning av tentipi med kamin, flytta av alla bord och stolar samt uppsättning av kök och lunchlagning. Man blir både stolt och imponerad. Det var bara att sätta sig vid dukat bord, för vi hade till och med tagit med oss duk till bordet. Pappersduk på rulle vilket skulle visa sig mycket vist gjort.

Tomas hade köpt och lagat maten och vi är lite konservativa med matsedeln. En chili som räcker hela helgen och lingongrova med honung. Gröt till frukost. Jag vill minnas att det var till middagen första dagen, då vi satt oss till ett väldukat bord som snabbt blev riktigt grisigt, som Sebbe konstaterade att ett kännetecken för vårt bordsskick verkade vara att vi dukar som kungar men äter som grisar. Det går nog inte att säga bättre.

Musik

Det stod i utrustningslistan som kom ut inför tävlingen att vi skulle ha med oss en FM-radio och som vi lärt oss genom åren, det är roligare om man tar i lite, så vi tog med Tomas gamla bergsprängare som varit med om hela vår seniortid, Jiingijamborii mm. Scouterna förstod. Scouterna ställde bums in 107.5 och drog upp volymen tills det distade ordentligt. Party!

Alltid redo med bergsprängaren

Vårt läger hade vi gjort nere vid stranden vid Påta och det var tur, för där nere kunde vi ha musiken på hela helgen. Vid båthuset bredvid oss satt seniorer och nattsuddade nätterna igenom och våra scouter och vi var uppe och fikade vid vårt lyxbord fram till på småtimmarna. Lite färgade lampor på snöre hade gjort susen.  Vi får för oss att provocera Talking Tom på våra mobiler lite, så vi tar två smartphones och startar Talking Tom på båda och får dom att prata med varandra. Hysteriskt roligt.

Sen värmde vi upp tältet med kaminen och fortsatte nattsuddandet i tältet. Det blev inte mycket sova. Jag tror söndagen var den första dagen i mitt liv jag såg Tomas dricka kaffe om det säger nått.

Tävlingen

Förra året gick det mycket bra för oss, men viljan att vinna kändes inte så stark i år. Att gå omkring en vacker höstdag i gott sällskap med härlig musik, det är inte direkt inspirerande för tävlingsmomenten. Själva dagen gav så mycket mer än kontrollerna. Scouterna är också väldigt kreativa och det är inte alltid det tas tillvara på kontrollerna. Att vi är bra på kontroller där man fick tid att organisera sig och använda kreativiteten tyder på det. Vi missade grovt på kontroll D6 eftersom vi inte tog den tillräckligt på allvar. Efter dagslingan när vi kommit tillbaka till lägret vidtog genast allehanda lek stoj och upptåg, att vi hade tre kontroller kvar som vi missat var det ingen som riktigt oroades av.

Vi hade helt enkelt för kul och inför nattslingan var det tur, för det blev vänta, vänta, vänta. Dessutom hade vi med sex stycken komradios, så vi hade fullt upp med att förpesta pmr-kanal 1.

Patrull loppan på kontroll

Kontroller som eldningen gynnar inte Årstas sätt att arbeta eftersom vi trycker så hårt på att patrullen först skall organisera sig och att alla skall ha en riktigt uppgift innan vi utför, men på eldningen som egentligen bara handlade om att få upp eld snabbt, där förlorade vi på att vi envisades med vår metod. På personliga mått gick det bra för där fick vi tid att organisera oss.

Nattorientringen var för enkel, se gärna mina åsikter från föregående års utvärdering.

Hur det gick?

En femte plats (det hade blivit fjärdeplatsen om vi haft kontrollanter så det räckte).

Till nästa år / utvärdering

Ängen vid Påta var bra, men tänk om man redan från början sagt att den här delen av ängen är den tysta delen, och nere vid vattnet är det lite livligare. Då hade fler utmanare (och äventyrare) kunnat sitta nere vid vattnet och umgåts natten igenom. Vi kan stå för styereon och folkparkslamporna 🙂

Alla i gruppen ville inte duscha, och vi ville inte splittra gruppen. Om man först gått till baslägret och sen till duscharna hade lite fler, men inte alla, duschat.

Tack

Stort tack till tävlingsledningen, alla baskontrollanter och alla trevliga kontrollanter. Det var mycket god stämning i år också, så vi ser  fram emot att komma tillbaka nästa år igen.

Tack till alla Spejare som följde med, man trivs alltid i ert sällskap!

Den obligatoriska saftdunksbilden

ledarskap, Plans and Evaluations, scout, Stories

Två Pumpar 2010 – logg och utvärdering

1 Comment

Hajken Två Pumpar 2010 verkade börja så lugnt. Jag och Tomas skulle ta var sin bil och Kevin och Julia skulle åka buss med scouterna ut till Vässarö. Precis innan jag kommer till Norrtäljeså ringer Kevin och berättar att de inte fick plats på bussen från Norrtälje till Ellan (ändhållplatsen på vägen till Vässrö). Reservplanen blir snabbt att Tomas och jag kör upp så många scouter som vi kan i våra bilar till Ellan och sedan vänder tillbaka med bilarna till Älmsta för att hämta upp resten av scouterna som nu som väntar där. Alla är vid gott mod och på bra humör. Patrullen som vi kan kalla för Hermelinen har dock krossat sin burk med äppelmos och på köpet fått glassplitter i påläggs-skinkan.

På vägen från Älmsta busstation till Ellan förvandlar jag min Volvo 945a till värsta fullpackade Techno-bilen och spelar Carbon Based och Pain on Creation fån FINrg på hög volym. Scouterna gillar tilltaget och är rätt så speedade när vi kommer fram till båtkajen där båten som skall ta oss ut till Vässarö väntar. De sista scouterna anländer till ön en och en halv timme försenade. Då är det skönt att fika väntar i matsalen.

Efter en snabb fika i matsalen så får alla tre patrullerna sina nattpositioner utsatta på var sin karta och nu återstår för dom att ta sig ut i septembernatten och hitta sina fasta vindskydd. Eldoradopatrullen tappar såklart bort sin karta men situationen löser sig så småningom. Kassler har ställt sin packning en meter från vindskyddet utan att se det men när han skall hämta sin packning så ser han vindskyddet i ficklampans sken. De gör en liten eld innan de går och lägger sig.

Hermelinen som består av fyra nya scouter på avdelningen, scouter som aldrig har varit med oss ut förr, de lyckas efter många äventyr och vandringar i skogen hitta till norra vindskyddet. Mården har större problem och går rätt fel men även de hittar rätt tillslut med lite hjälp från Julia.

Under tiden scouterna söker sina nattplatser så drar vi oss ledare med vår jättepackning till norra ängarna och lägger oss att sova under min och Julias tarpar. Tarpar, en extra pressening och min cykel var för övrigt guld att ha med.

Lördag fm

Lördag förmiddag gick för de flesta patrullerna åt till att bara ta sig till norra ängarna. Runt norra ängarna är det tänkt att patrullerna skall slå läger patrullvis, bygga en eld att laga mat på och resa ett vindskydd på finländskt vis och lägga granris i botten. Eldoradopatrullen nådde norra ängarna första av alla trotts att deras nattplats låg längst ifrån.  Hermelinen kom lite senare och sist patrullen som vi kan kalla Vilse. Vilse hade också fått poblm med att de inte fått upp eld till frukost och misslyckats med att hitta vatten utan bara haft tillgång till saltvatten.

Överlag gjorde Eldorado patrullen mycket bra i från sig, de byggde ett riktigt stabilt och vackert vindskydd på rekordtid, byggde en eldstad med trefot och krok och fick snabbt tag i  torr ved. De hade till och med sig ett extratält för att hålla all sin specialutrustning såsom kommunikationsradio torr. Dessutom hävdade Eldoradopatrullen att de lyckats hålla matbudgeten till 400kr totalt för fyra medlemmar tack vare att de bara köpt Eldorado-mat.

Trotts att de var nya på avdelningen och relativt unga så lyckades Hermelinen mycket bra, de fick en del hjälp i början av Eldorado-patrullen. De hade glömt sin såg men fick låna av andra. Även Hermelinens matplaneringen imponerade.

Vi ledare upptäckte till vår glädje att vår vindskyddsstomme liksom trefoten över elden med krok-pinne stod kvar, så vi kunde lite lugnt skaffa fram granris. Tomas byggde till och med en stabil sågbock.

Eftermiddagen var lite lugn för alla utom för Villse som vid fem tiden inte hade fått upp sitt vindskydd eller lagat mat, de verkade mest diskutera vem som skulle jobba. Under tiden gick vi ledare runt och förökte få lla att få i sig vätska (saft) men alla patruller verkar ha tagit efter vår idé om att alltid ha en saftdunk med oss vilket gjorde oss ledare lite stolta.  Eldorado patrullen ryckte in igen och hjälpte Villse, men det är lite deprimerande att se PL och en till patrullmedlem stå med händerna i byxfickorna medans medlemmar från andra patruller hjälper till. Då har man problem i patrullen. På tal om problem så trivdes inte N i Villse så trotts försök fick han tillslut byta. Det funkade inte. De andra ville inte ha honom i patrullen, men sen blev det än värre, för med en aktiv medlem kort för Villse så hände allt mindre i patrullen.

Ingen patrull kom med någon av aktivitetsbiljetterna som fanns i programhäftet så vi kommer att behöva fundera igenom systemet med aktivitetsbiljetter till framtiden. Frågan är om vi skall ha hålltider – vilket är lite emot filosofin runt hajken två pumpar – eller om vi skall genomföra två pumpar som en slags organssisationstävling. En annan relaterad tanke är att ha PL-samling vid ledarvindskyddet på givna klockslag för att styra upp hajken lite.

På tal om utvärdering, patrullerna hade inte tillräckligt med tändstickor med sig utan många scouter kom till ledarnas vindskydd för att be om mer tändstickor,  så vad sägs om att ledarpatrullen tänder all sin eld med eldstål nästa år?

Lördag kväll

Lägerbål som blev sisådär. Sångstund vid ledarvindskyddet är nog en bättre ide plus att sångerna var lite okända för scouterna. Klart sämsta lägerbålet på Två Pumpar någonsin. Kanske skall vi prova med ett ljusspår nästa år tillsammans med sångstund. Gitarren behövdes i alla fall inte.

En pryl som vore bra att ha är den nykonstruerade islanternan så man ser när man spelar gitarr och sjunger.

Söndag

Hoppackning och som vanligt blev det panik trotts att vi startade rätt tidigt. Inga aktiviteter hans med. En av våra scouter tålde tydligen inte mygg och svullnade upp rätt rejält kring alla myggbett, så det fick bli en tur till öns sjukstuga. VId två tiden blev det hemfärd igen. En kul grej är att fter två dygn utomhus med vedhuggning och allt är de flesta av våra scouter fortfarnade fulla av energi.

Spridda utvärderingspunkter

Kanske skall vi prova på att göra hela hjken som en organissationstävling. Då skall vi också ha med att papprena skall lämnas in på slutet, för patrullerna har en tendens att tappa bort alla papper och kartor som dom får.

Vi skall ha samlingar vid ledarnas lägerplats. PL-samling, materialar- samling mm.

Tydligare arbetsuppgifter i patrullen

Följande materiel användes inte

  • Gitarr
  • All programutrustning
  • Fiskeutrustningen
  • Extra sovsäck
  • Stjärnkikare, för det var nymåne. Fast å ndra sidan var det rätt häftigt att se jupiters månar.

Material att tänk på nästa år

  • Ta med mer saker för eld utan tändstickor
leka, Plans and Evaluations, scout

Organisationstävlingen från årets FS-läger med agent-tema

Till årets FS-läger (Frilufts- och Seglar- läger) med agent-tema var det tänkt att vi skulle ha överlevnadsövning med agenterna (deltagarna)men som saker utvecklade sig så fick det bli sammarbetsövning i form av en organisationstävling istället.

Den här tävlingen är en variant på en eldningsorganisations-tävling jag gjort tidigare. Den här tävlingen är anpassad för större team (patruller) och Vässarös geografi.

Organisationstävlingen [ OpenOffice.org ] och [ pdf ]

Improving our ways of Working, ledarskap, Non-Formal Education, scout, Stories

Den andra dagen är tyngst

3 Comments

I scouterna får man göra fel, lära sig av felen och gå vidare. Ett av vårens fel är att vi ledare kört lite väl slut på våra scouter de senaste paddelhajkerna. En liten titt i erfarenhetsarkivet och ett mönster framkommer. Den andra dagen är tyngst.

Första dagen har man energi med sig hemifrån. Första och andra dagen kämpar man med att få rutin i lägersysslorna och få ordning på all sin packning. Första natten sover man sämst. Första natten fryser man mest, följande nätter kompenserar kroppen allt mer genom att öka ämnesomsättningen.

Kroppens energiförråd är slut den andra dagen (och mer så för dagens ungdomar än när vi ledare var unga, för vi rörde mer på oss). Kroppen reagerar med att öka matintaget markant, kroppen är fantasisk på denna kompensation men omställningen går inte blixtsnabbt.  Många hajk-ovana märker tydligt hur de dag tre ökat sitt matintag rejält, något som vi mer vana tar för givet.

Första dagen lever kroppen på reserver hemmifrån och tredje dagen fungerar sömn, energiintag och rutiner. Det är den andra dagen man går igenom dippen. Det är då de psykiska påfrestningarna, de som man normalt orkar, blir lite för mycket.

Därför kommer vi framöver att ändra lite på upplägget på våra hajker och läger och försöka slå nattläger lite tidigare än normal den första kvällen och planera in en sovmorgon följd av en lugn förmiddag den andra dagen så man hinner återhämta sig. Sedan ökar vi tempot igen.

Konst och kreativitet, leka, Non-Formal Education, scout

Eldningsorganisation

I tisdags hade vi en organisationstävling med eldningstema. Här är den:

Tankar bakom eldningsorganissationens upplägg

I scouterna lär ut organisationsförmågan, kreativiteten och samarbetsförmågan genom att ha kul och leka.

Den här organisationsövningen leder patrullen till att planera innan de utför genom att de får tio minuter i början av organisationen då patrullen inte får genomföra uppgifterna utan endast kan läsa och planera. Eller fika. Det viktiga är inte resultatet utan hur patrullen arbetar. Se även STOP-metoden i försvarets handbok överlevnad.

Det finns väldigt många uppgifter, tanken är att tvinga patrullen att dels resonera kring vad man skall göra och inte göra men också att man i patrullen alltid lär sig nyttja hela patrullen.

Många av uppgifterna är också tänkta att utmana kreativiteten.

Det heter eldningsorganissation, men det finns många icke-eldnings uppgifter för de som inte vill elda också vilket gör att alla kan ha kul. Passa på att notera vad scouterna väljer att göra och varför.