Patrullsystemet är en av sju delar av scoutmetoden och något som vi ledare verkligen försöker få till, men att få fungerande patruller på avdelningen är inte så lätt. Vi är just nu långt ifrån fungerande patruller. Det är lite märkligt, för vi kan få det mesta att fungera på avdelningen men just patrullsystemet har vi haft stora problem med. Vi har haft framgång med att tillämpa delar av patrullsystemet, men helheten vill inte fungera.
Jag har hållit på det här inlägget för det är rätt tungt, men här följer nu nedan en lång lista på problem vi stött på med att få fungerande patruller. Kom gärna med egna punkter och illustrationer av på vilket sätt patrullerna inte fungerar. Nästa steg blir att applicera SLIP (se Maeda’s The Laws of Simplicity) på alla punkter.
Iaktagelser om patrullerna
Det är tänkt att man lär sig leva i patrullen i patrullen – men om en avdelning aldrig haft fungerande patruller så kan man inte bli inlärd i en.
Det finns få som vill vara patrulledare – centralt för patrullens funktion är att det finns en fungerande ledare. De bästa ledare jag sett är lugna, bra på att organisera. De sätts alltid på att ta hand om klassens struliga ungar och är trött på att vara “ordningsmän” så de tycker det är jätteskönt att slippa vara patrulledare (kanske är det det mindre antalet utåtagerande “struliga” ungar som är de välbärgade villaförorternas övertag i Scoutsverige ).
Dåligt med respekt – (förr hette det självdisciplin och uppförande tror jag). Man låter inte folk prata klart utan avbryter varandra. Det finns många varianter. Problemet förvärras av högt sockerintag och extremt låg rörelsenivå i skolan.
En fungerande patrull är ett diffustmål – i patrullscoutåldern (äventyraråldern) är tydliga mål rätt viktigt. Vårt eget märkessystem under utveckling är ett exempel på tydliga mål och utmaningar. En fungerande patrull däremot är ett väldigt diffust mål just nu.
Vi har frilufts/scouttekniska märken och därmed övning men inga patrullmässiga märken.
Ledarpatrullen klara själv inte av att vara ett föredömme som patrull
Ingen orkar ta ansvar för avdelningsrådet – vi är för få ledare som kan och är beredda att dra det lasset.
Patrullsystemet kommer från en tid med relativt många ungdomar – Med få vuxna relativt antalet ungar i en viktoriansk eller för den delen skandinavisk industrination utan p-piller. Unga föräldrar och få föräldrar jämfört med ungdomarna så det måste ha funnit ett helt annat behov av trygghet och gemenskap i den lilla grupen. Nuförtiden är det vuxen-kontakten som saknas av andra skäl och det gör att ungdomar helre vill vara med vixna än i patrullen.
Patrulluppgifterna från 80-talet är borta – nån som hört talas om gula tråden?
Falken har inte uppdaterats på länge – det är ingen som berättar historier längre och lägereldarna blir allt färre.
Med så många fritidsintressen håller patrullerna ändå inte – så fort vi skall ut på hajk utan då är det nya tillfälliga konstellationer. Det som vi kallar för Team.
Det finns för få riktiga utmaningar där det verkligen spelar roll att man är en riktig patrull och inte bara ett tillfälligt sammansat team. Eller solo för den delen. Vad är poängen med en patrull om den inte levererar mer än summan av delarna?
Vuxna ledre i kåren organiserar sig aldrig som patruller när stora och viktiga problem skall lösas. Ungefär som att scouting inte är på allvar. Det är svårt läge när ledarna inte föregår med gott föredömme.
Idag finns så många fler särintressen – så det är svårare att hitta ett gemensamt intresse patrullen är samlad kring.
Scouting nyttjas som en aktivitet – få lever den som en livsstil. I längden är det få som vill vara underbetalda lekledare på fritiden.
Idag kommer scouterna från olika skolor med olika bakgrund – vi är i grunden mycket olikare i vår bakgrund och det gör det så mycket svårare att få till patruller där man är tillräckligt lika för att växa och utvecklas tillsammans. Att få till patruller som är väldigt spretiga i sin sammansättning är inget svårt, men det blir erfarenhetsmässigt inte till patruller utan bara en samling individer på rakt led en vardagkväll.
Man lär inte ut i patrullen – märkessystemet börjar fungera och man lär och lär ut men inte innom ramet för märkesystemet.
Scouter och ledare vet inte hur man håller i en instruktion – då faller hela idén att man lever och lär i patrullen.
En patrull förklaras ofta som en organisation – men det är inget naturligt. Organisation har rötter i 1850 talet (se Clay Shirkey – Here comes Everybody). I fungerade verksamhet är det informella ledarskapet större och det är kommunikation som betonas inte organissation, så en viktigt fråga vi glömt att ställa är hur man utvecklar kommunikationen i gruppen.