Vår kropp behöver vatten men inte lika mycket varje dag. När vi i scouterna beger oss ut är det inte ovanligt att oerfarna får vattenbrist. Vattenbrist yttrar sig först i nedsatt arbetsförmåga och glädje och i ett senare stadie grav huvudvärk. Regnigt elleer kallt väder är förädiskt för att man inte lika lätt känner hur mycket vatten kroppen gör av med.
Att de flesta av oss sitter inne vid en bänk mest hela dagarna gör det inte bättre. Vi ledares ledare hade det här problemet och det löstes genom att ledarna alltid hade med sig en saft-dunk och såg till att ta gott om pauser med saft. Vi på Spejarna har fortsatt den metoden. Vi har alltid med oss saft och vi toppar med marie-kex. Man får ett marie-kex per kåsa saft man dricker. På senare tid har våra patruller själva tagit denna metod till sig, så på årets upplaga av hajken Två Pumpar hade ledarna och samtlig patruller med sig en stor saftdunk var.
Och det är så den obligatoriska saft-dunks bilden uppstod. Jag hade kameran i högsta hugg och ställde saft-dunken på ängen för att fota den så jag kunde ha den som illustration till denna blogg-post (som tog ytterligare fyra månader att skriva). Arthur frågade vad jag gjorde och jag sa att jag bara fotade “den obligatoriska saft-dunks bilden”. Så på Scouternas natt fotade Arthur givetvis på egen hand “den obligatoriska saft-dunks bilden”.
Den obligatoriska saft-dunks bilden
Ibland frågar folk oss vad vi lär oss i scouterna. En sak vi lär oss handgripligen är att hantera vår egen kropp – det bästa verktyg vi någonsin kommer att äga – och dessa praktiska kunskaper om mat, vatten och arbete har man användning av livet ut.
Utmanare (och någa rover- scouter) i kåren gick just och vann både skäggrpis och 1:a pris i arrangemanget Snåriga skäggen!
Snåriga skäggen är en tillställning som driver med oss själva och tävlingsscouting och som går ut på att man har inte roligae än man gör sig.
Tävlingsgrenarna är enkla och inte alltid rättvisa. Mutor, svågerpolitik och godtycke är vanligt. Alla deltagare förväntas i förväg tillverka ett skägg som bärs under tävlingens gång och skägget bör anknyta till tävlingens tema. Övrig utklädnad och spex premieras. Bästa skägg vinner det åtråvärda skägg-priset. Ju mer man klär ut sig ju roligare har man. Och på kontrollerna kan man tävla som man vill.
Det är även riktigt kul att arrangera Snårigaskäggen eftersom deltagarna alltid är på gått humör och inte direkt förväntar sig perfekta kontroller och exakt poängräkning. Bara alla bjuder på sig själva. För vi har aldrig roligre än vi gör oss.
I helgen blev det panik att skriva verksamhetsberättelsen för avdelningen. Här är den nu:
Verksamhetsberättelse för Spejarna verksamhetsåret 2010
VT 2010
Vårterminen 2010 hade spejarna relativt många 3:e års äventyrscouter på avdelningen. Vårens planerade patrullhajker och vandraren fick ställas in pga för få deltagare. Däremot hade vi en riktigt bra vildmarkshajk i samband med Scouternas Dag där vi deltog med en patrull och en tuff träsk-paddelhajk i Sörmland.
Populära möte under terminen var: friluftmatlagning i patrullen, organisationstävlingar och scoutteknik. Vi hade även märkestagning som gick hyffsat och brouppgift inför höstens hajk Två Pumpar.
I början på sommaren deltog avdelningen på försommarlägret Å-va-Kul.
Terminen var tung som vanligt för ledarteamet då det nya förrådet av typ vindsförråd com byggts borta vid patrullyorna har visat sig vara både logistikt klumpigt och tidvis kollidera med patrullernas liv i lyorna. En sak som dock var väĺdigt positivt var att avdelningen fick tre nya assistenter till ledarteamet.
HT 2010
Höstterminen började med att medlemmarna på avdelningen ändrades mycket då en ny stor kull 1:a års äventyrsscoutscout tillkom.
Terminen rivstartade med förberedelse inför hajken Två Pumpar och sedan hajken på Vässarö där de nya scouterna visade att de redan nu kunde planera och genomföra en hajk till stor del på egen hand. I slutet på september deltog rådspatrullen loppan på avdelningen Spejarna på Scouterns Natt ”Silverugglan”.
Populära möten under hösten har varit hantverk, scoutteknik och bild-org. Avdelningen gjorde en stor och engagerad insats på Mårtensmässan och arrangerade dessutom både After-Mäss och JOTI. Rådspatrullen höll även i ett möte under hösten. En övernattning kallad Å-va-Jul bland elaka tomtar han vi också med. Höstens populära lek var helt klart får-med-hår.
Patrullerna har fungerat relativt väl under hösten med rekordmånga assasitenter, vid årsskiftet blev en medlem i ledarteamet utmanarledare vilket glädjer oss.
På Spejarnahar vi tagit ett lite längre jullov. Terminen börjar först den 1:a februari och det är för att vi tycker bättre om att bedriva scouting när det är ljust och varmt. Att ta ett längre juluppehåll ger också möjlighet för oss ledare att göra annat man annars inte hinner på terminen.
Vårens terminsplanering gjorde vi på ett lite nytt sätt, i stället för att spåna en massa idéer och sen detaljplanera så detaljplanerade vi först. Det kanske låter konstigt, men vi vet rätt bra hur stora delar av våren ser ut, så en grov plan fixade ers bloggare och sen detaljplanerade vi våren tillsammans. Dessutom har vi ett enormt lager av idéer redan som vi inte hunnit genomföra.
Nytt för i år är att detaljplaneringen gjorts mer med story-board mallen (som snart kommer att uppdateras utifrån våra erfarenheter.)
Vårterminen som vi tänkt oss den
Vår termin börjar med lite pulkaåkning – det är viktigt att leka. Sen skall vi ha hantverk vilket är rätt trevligt den sista mörka delen av vintern. Den 22/2 är det World Thinking Day och det vill man ju inte missa, så då har vi lite övningar med världen som tema och så kall M visa lite bilder från Jamboreer.
Sen får vi sätta fart med lite scouttekninska övningar inför Scouternas dag och så skall vårens första hajk planeras. Vi skall elda Per och ha lite gradering, och så Kill it Cook it Eat it. Vi har också turen att ha nationalparkernas dag på en tisdag så då skall vi iväg till Nyfors är det tänkt. Slutet på sommaren skall vi förbereda lägret tillsammans. Sommarlägret blir under lägerperioden 60 Degrees North på Vässarö.
Julen rycker allt närmare, men på en av tomtenisarnas forskningsstation verkar något ha hänt. Den svarar inte längre på radioanrop.
Så började vårt äventyr med att Tomtepolisen kom till avdelningen för att be om hjälp med en expedition till forskningsstationen eftersom att så många tomtenissar är upptagna med tomtebestyr.
Tanken var att vi skulle fortsätta temat med en äventyrsövernattning, men det gick inte så bra med temat. Det blev en rätt vanlig övernattning. Att det inte blev så bra med temats genomförande är för att ledare hoppade av övernattningen i sista sekund och för att planeringen i princip varit obefintlig. Tyvärr. I alla fall tänkte jag klargöra storyn lite närmare och lämna lite utvärderingspunkter och tips för framtiden.
Det var tänkt att vi som avdelningsprogram i förväg skulle ha tillverkat tomteskägg och andra utklädnads-attiraljer, för då kommer man med i temat bättre. Storyn var att vi i början av övernattningen skulle smyga mot den övergivna forskningsstationen i mörkret och ha tomteutklädnad på oss för att inte väcka misstänksamhet i tomteskogen. Väl framme skulle vi återstarta stationen och hitta en dagbok (den dagbok Kevin skrev på lördag eftermiddag och som hittades i stora salen).
Storyn fortsatte med att i Åva träsk hade den snälla Tomten börjat undersöka brytning av kraftfoder till renar och tomtenissarna som hade varit på forskningsstationen hade forskade på vad som gjorde att renarna blev så starka. Givetvis ruvade Åva träsk på en mörk hemlighet. I träsket hade nissarna råkat gräva upp en gammal elak tortyrvänlig jultomte. Den tortyrvänlige jultomten rymde och började ställa till allsköns problem men framförallt hade han satt igång att göra elaka julklappar att använda som bete för att fånga småbarn. Därför behövde vi tas oss ut i de osäkra lappmarkerna och i löndom sno julklapparna och förstöra om. Som skydd mot den tortyrvänlige jultomten och hans hantlangare fungerar pepparkakor. Som kors mot vampyrer.
Om du nu undrar var alla dessa idéer kom ifrån så hål ltill godo med följande:
Jag vill också passa på att uppmärksamma att de scouter vi har på Spejarna gjorde en fantastisk insats i Åva under helgen och jag är mycket imponerad över vattenhämntning, vedhuggning, matlagning, upptåg och det goda humöret. Plus mycket mer.
God Jul och Gott Nytt År!
Ps. Utvärderingspunkterna
Det finns inte tid att planera när man väl är i Åva. Ledarna är för trötta på fredagen och det tar tid att starta forskningsstationen. Tid att planera, det finns det på söndag kväll.
Diskhandskar för disk och gummihandskar för toarengöring är bra att ha med
Äventyret behövde verkligen ett orakel. Det hade underlättat på lördagskvällen.
Vi borde lägga upp GPS-koordinater för Åvastugan på hemsidan.
Elen tog slut på lördagkvällen
Det är rätt att börja med minst ett möte i förväg då man gör sig utklädnadsutrustning, vi måste bara göra det mer genomarbetat.
Tomas och jag har aldrig varit kända för att snåla med packningen, så inför årets upplaga av Scouternas Natt och Silverugglan så lånade vi ett stort släp till våra bilar. Ett stort släp till tre ledare och fyra scouter. Sedan våra första steg som patrullscouter har jag och Tomas fått i oss att det viktigaste är att alla mår bra och att vi har roligt tillsammans, så med mycket lastkapacitet har man förutsättningar.
Vi fyllde bilarna och släpet på lördagsmorgonen och begav oss av mot Påta och Dommarudden i Åkersberga. Väl framme så var vi rätt sena (Tomas och jag har alltid varit sena, ända sedan patrullscoutåldern), men hos oss på Spejarna är det ingen större kris för våra Scouter vet redan hur man bygger läger på gen hand.
Scouterna fixar lägret
Medan Tomas gick iväg som kontrollant och jag var med på PL-samlingen för alla tävlande lag, då byggde våra scouter hela baslägret på en halvtimme och det inkluderar uppsättning av tentipi med kamin, flytta av alla bord och stolar samt uppsättning av kök och lunchlagning. Man blir både stolt och imponerad. Det var bara att sätta sig vid dukat bord, för vi hade till och med tagit med oss duk till bordet. Pappersduk på rulle vilket skulle visa sig mycket vist gjort.
Tomas hade köpt och lagat maten och vi är lite konservativa med matsedeln. En chili som räcker hela helgen och lingongrova med honung. Gröt till frukost. Jag vill minnas att det var till middagen första dagen, då vi satt oss till ett väldukat bord som snabbt blev riktigt grisigt, som Sebbe konstaterade att ett kännetecken för vårt bordsskick verkade vara att vi dukar som kungar men äter som grisar. Det går nog inte att säga bättre.
Musik
Det stod i utrustningslistan som kom ut inför tävlingen att vi skulle ha med oss en FM-radio och som vi lärt oss genom åren, det är roligare om man tar i lite, så vi tog med Tomas gamla bergsprängare som varit med om hela vår seniortid, Jiingijamborii mm. Scouterna förstod. Scouterna ställde bums in 107.5 och drog upp volymen tills det distade ordentligt. Party!
Alltid redo med bergsprängaren
Vårt läger hade vi gjort nere vid stranden vid Påta och det var tur, för där nere kunde vi ha musiken på hela helgen. Vid båthuset bredvid oss satt seniorer och nattsuddade nätterna igenom och våra scouter och vi var uppe och fikade vid vårt lyxbord fram till på småtimmarna. Lite färgade lampor på snöre hade gjort susen. Vi får för oss att provocera Talking Tom på våra mobiler lite, så vi tar två smartphones och startar Talking Tom på båda och får dom att prata med varandra. Hysteriskt roligt.
Sen värmde vi upp tältet med kaminen och fortsatte nattsuddandet i tältet. Det blev inte mycket sova. Jag tror söndagen var den första dagen i mitt liv jag såg Tomas dricka kaffe om det säger nått.
Tävlingen
Förra året gick det mycket bra för oss, men viljan att vinna kändes inte så stark i år. Att gå omkring en vacker höstdag i gott sällskap med härlig musik, det är inte direkt inspirerande för tävlingsmomenten. Själva dagen gav så mycket mer än kontrollerna. Scouterna är också väldigt kreativa och det är inte alltid det tas tillvara på kontrollerna. Att vi är bra på kontroller där man fick tid att organisera sig och använda kreativiteten tyder på det. Vi missade grovt på kontroll D6 eftersom vi inte tog den tillräckligt på allvar. Efter dagslingan när vi kommit tillbaka till lägret vidtog genast allehanda lek stoj och upptåg, att vi hade tre kontroller kvar som vi missat var det ingen som riktigt oroades av.
Vi hade helt enkelt för kul och inför nattslingan var det tur, för det blev vänta, vänta, vänta. Dessutom hade vi med sex stycken komradios, så vi hade fullt upp med att förpesta pmr-kanal 1.
Patrull loppan på kontroll
Kontroller som eldningen gynnar inte Årstas sätt att arbeta eftersom vi trycker så hårt på att patrullen först skall organisera sig och att alla skall ha en riktigt uppgift innan vi utför, men på eldningen som egentligen bara handlade om att få upp eld snabbt, där förlorade vi på att vi envisades med vår metod. På personliga mått gick det bra för där fick vi tid att organisera oss.
Nattorientringen var för enkel, se gärna mina åsikter från föregående års utvärdering.
Hur det gick?
En femte plats (det hade blivit fjärdeplatsen om vi haft kontrollanter så det räckte).
Till nästa år / utvärdering
Ängen vid Påta var bra, men tänk om man redan från början sagt att den här delen av ängen är den tysta delen, och nere vid vattnet är det lite livligare. Då hade fler utmanare (och äventyrare) kunnat sitta nere vid vattnet och umgåts natten igenom. Vi kan stå för styereon och folkparkslamporna 🙂
Alla i gruppen ville inte duscha, och vi ville inte splittra gruppen. Om man först gått till baslägret och sen till duscharna hade lite fler, men inte alla, duschat.
Tack
Stort tack till tävlingsledningen, alla baskontrollanter och alla trevliga kontrollanter. Det var mycket god stämning i år också, så vi ser fram emot att komma tillbaka nästa år igen.
Tack till alla Spejare som följde med, man trivs alltid i ert sällskap!
Det var en gång en tävling som hette Scouternas Natt. Tävlingen finns fortfarande men den kan behöva lite utveckling för att finnas kvar även i framtiden.
Här är något så ovanligt som en utvärdering för nått som skall hända, men hey, det börjar bli en tradition här på bloggen.
I år (2010) har TOIS (Tävlings och Idrottssektionen) i Stockholms Scoutdistrikt valt ett poängräkningssystem som i slutändan inte ger ett rättvist resultat. Jag har diskuterat problemet på den här bloggen förr. Summan av N stycken icke-symetriska slumpvariabler är generellt sett inte noll. På svenska: det jämnar inte ut sig i längden. Årets vinnande patrull kan därför inte i år heller hävda att även om de var gynnande på vissa kontroller så var det även missgynnade på andra, så i längden jämnar det ut sig. Det gör det inte.
Helgen kommer i övrigt att bli bra, Ävsjö kommer säkert ha gjort minst en riktigt bra kontroll, natorienteringen kommer att vara kul och kontrollanterna kommer att vara mycket trevliga.
Maten kommer vara god och stämningen i tentipin på topp. Det blir lite strul med bilskjuts eftersom att Påta ligger så attans långt bort kommunaltrafikmässigt.
En sak vi kommer sakna är den där sociala uppgiften av lära-känna-folk-i-andra-lag typ som man alltid har på Snåriga Skäggen.
Tack till alla som sliter och jobbar på förhand.
Martin
Scouternas Natt 2008 - morgon
Ps.
Nej, jag kommer inte bygga något nytt poängräkningsssytem. Johan L byggde ett som nästan fungerade och hade fungerat om man löpt linan ut. Själv är jag fullbokad med Vässarös nya programbokningssystem och kokboken. Plus, vi kommer tillbaka och tävlar år efter år trotts allt.
Ds.
Det var en gång en valrörelse, och så kom årets mest otippade telefonsamtal under de sista dagarnas valspurt. Det kunde ha varit ett parti som ringde runt, men det var produktionsbolaget som arbetar med den amerikanska filmatiseringen av Stieg Larssons böcker som ringde. De behövde hjälp. Det var fredag och på måndag så skulle de filma utomhus-scener i Sverige. Det handlade bland annat om en morgonscen där hundförare söker i skogen med sina spårhundar. Enda problemet är att de saknade rätt sorts spårlinor – ett slags hundkoppel – för att scenerna skall bli rätt och tydligen var det rätt lång leveranstid på spårlinor. Återstod för filmproduktionsbolaget i Sverige att tillverka spårlinorna själva.
En för film rätt byggd spårlina ser ut som en lång 8mm tjärad hampalina med en ögonsplits i ena änden runt en pistolhake. De lyckades hitta en taxichaför som fick åka Stockholm runt denna fredag och leta material. Sedan ringde produktionsbolaget scouterna i Stockholm och fick den vägen tag på mitt telefonnummer. De fick sina spårlinor i tid till filminspelningen, för i scouterna löser det sig.
Ps. En sak till, är det någon hundförare som läser det här så skulle en förklaring om hur spårlinor används och varför de ser ut precis som det gör vara uppskattat.
Ds.
