Det var Konrad som noterade att program II verkar ses som Vässarös insatsstyrka som man sätter in när det behöver hända något speciellt.
Lek med tanken att vi skapar en ny arbetsgrupp med erfarenhet från alla arbetsgrupper, en arbetsgrupp som på daglig bas kan hoppa in där det behövs. Inten, Program, Fladan, Öregrund…TV4…
I andra sammanhang har liknande lösningar gjort att man fått en jämnare arbetsbelastning och ett bättre flöde i arbetet.
“A well-trained man knows how to answer questions; an educated man knows what questions are worth asking.”
— E. Digby Baltzell (1955) via Kevin Kelly – Found Quotes, 2
Det här året har varit rätt intensivt när det gäller programdiskussioner. I samband med att vi delade ut utvärderingsformuläret för Vässarös program i somras så uppstod funderingar kring vad det är vi borde utvärdera. Vad kännetecknar ett bra program?
Vår Ö-chef Knochen brukar säga att själva funktionärsjobben i sig är bland det bästa program vi har på ön. Mycket talar för att det är så.
Det finns något som heter färdighet. Att man lärt sig något som man sedan kan använda livet ut. Som att last-surra eller backa med traktor. Måla fönster. Restauranghygien. Det är knappast för mycket begärt att man skall få lära sig nya färdigheter och öva på dessa när man är funktionär (och speciellt när man är ung funktionär på väg ut i livet). Borde inte allt detta även gälla vårt program som vi erbjuder alla våra deltagare och besökare också?
Vilket leder till en av grundpunkterna vi just nu inte frågar efter:
vad lärde sig scouterna/ungdomarna/deltagarna för färdigheter av programmet?
På riktigt lyxiga resturanger har man ett fåtal menyer att välja på, men sen kan man göra tillägg och lämna specialönskemål till dessa menyer.
Tänk om man bokade läger på samma sätt. Tänk om Vässarö hade fyra standard teman för ett läger. Istället för att lämna en detaljerad lista om vad man vill göra och när, en lista vi ändå kommer att bli tvungna att ändra i, i stället säger man bara att man vill boka ett av dessa (exempelvis) teman:
Till sitt menyval gör man tillägg och specialönskningar.
En intressant egenskap tror jag är att det blir enklare för inte-så-vässarö-vana att boka läger eftersom vi lite mer erfarna program- och läger- planerare kan få in vår erfarenhet i det program vi föreslår våra lägergrupper.
Om nu Google släpper tjänster som ‘BETA’ så borde vi på program kunna göra samma sak i programluntan, för visst är fortfarande Geocachen och Pionjärarbeten i BETA stadiumet som program? Varför inte bara märka det som det i programluntan?
Inofficiella programluntan skulle behöva ett eget template för program i beta-version.
Det finns en speciell dragningskraft i tanken “tänk om…”
som exempelvis:
“tänk om programpunkterna i programluntan kunde ha GPS-koordinater som meta-information och tänk om denna meta-information automatiskt kunde visas som en nål på en Google map…”
Ja, det är sådana tankar som ibland får en att förlora lite sömn. Eller vad sägs:
http://asplunden.org/guldkant/programluntan-2010/samarbetsglantan/
Återsåtr lite mätande med GPS:n i Androiden på några arbetshelger framöver.
Här är en vild idé. Varför inte bygga en liten hylla vid sidan om ingången till Kapellet, ovanpå alla stolar och bygga en tyst liten still hörna för att bara läsa. Alternativt, bygg en läshörna i Magasinet uppe på hyllan i klätterhallen aka Staffans Hall.
Det här är en oberoende uppföljning till SCENES 2010 seminarie-serien.
I sommras fick jag via kontakter från SCENES seminariumet en egen personlig guidning av Mount Nemo Scout Camp i närheten av Hamilton, Kanada.
En av scoutings stora fördelar är alla internationella kontakter man får och hur lätt det är att bli inbjuden och få ta del av hur man lever och bedriver scouting i andra länder. Mottagandet av Marty från Mount Nemo Scout Camp var varmt och engagerat, något jag är mycket tacksam för, speciellt med tanke på att scout centret hade sommarstängt. Orsaken att jag ville studera Mount Nemo Scout Camp närmare är för att i Kanada har man en egen metod för just program delen i SCENES och denna metod är för dom väldigt framgångsrik.
Sättet man gör program på bygger på tre delar. Den första delen är insikten att dagens scoutledare i Kanada är oerfarnare än de var för tio år sedan. Många ledare är föräldrar som tagit hand om en grupp och de har inte tid att skaffa sig den kompetens som behövs för att få till ett riktigt bra (miljö) program. Ledarna har nog med jobb att organisera ett läger och ha kontroll på gruppen. För att avlasta ledarna och ge scouterna en riktig scoutupplevelse så har man därför programfolk på centret som bara jobbar med programmet. Ledarna står för att hantera sin grupp, scout centret står för ett färdigt program med guider, instruktioner och allt material. Jag tror till och med någon av guiderna var anställd.
Den andra delen i metoden är principen att i scouterna lär vi för livet. Man har ett program som utgår från att scouterna skall lära sig färdigheter som man kan använda hemma i vardagen, på kåren och på scoutgården.
Den tredje delen är de som de kallar för Stewardship (jag kan faktiskt inte översätta den här till Svenska). Stewardship är att ta hand om varandra och planeten. Att ta ansvar för och vårda det som är omkring en.
I Sverige så är det mesta av vårt program avsett att bokas, i Kanada så är nästan allt program som erbjuds drop-in orienterat. Exempelvis Frog Watch som inträffar varje fredagkväll på en bestämd tid. Man tar med sina scouter och deltar, så enkelt är det.
Allt program på Mount Nemo Scout Camp utgår från H.I.C.O.P. som kan likans vid deras Lillgårn med allt program. En skillnad är dock att Kanadensarna har ett stort fokus på naturen och följaktligen är deras byggnad mer fylld av verktyg att studera naturen och mycket mindre hantverk.
Inne i HICOP byggnaden finns en stereolupp så man kan studera insekter i detalj. Ytterst fascinerande måste jag medg, Marty visade bland annat den larv som är direkt förlaga för den elaka utomjordingen i slutet på Men in Black.
För oss på Vässarö är förmodligen det här helt nya koncept. I stället för att bara titta och namnge naturen så ägnar sig Kanadensarna åt att vetenskapligt mäta den i olika program. Genom att ha något så fantastiskt som standardiserade protokoll som barn kan använda lär man scouterna att monitorera naturen omkring sig och samma metod som används för att mäta naturen på scout centret kan användas i villaträdgården eller på skolgården och resultaten är direkt jämförbara. Det man mäter är exempelvis hälsan hos grodor genom att mäta grodstammens storlek. Grodstammens storlek mäts genom att man sitter tyst i natten och lyssnar på grodor och nertecknar vad man hör. Grodor är amfibier som andas genom skinnet och en väldigt tydlig indikator på hur naturen mår.
Bird Watch är ett program för att följa häckningen hos fåglar som bygger bo. Bird Watch har man ägnat sig åt längst och man har specialanpassade fågelholkar för att kunna inventera alla bon varje vecka. I Bird Watch projektet såg man tydligt hur antalet och arterna som häckade i fågelholkarna ändrades ju mer deras scout center växte igen, men efter att dom för något år sedan avverkat mycket skog som stod på gammal åkermark så vände trenden och de ängs-fåglar som försvunnit i stora mängder kom plötsligt tillbaka. På ett Kanadensikt SCENES center används denna information direkt i styrningen av scout centret.
Filosofin är att vi mäniskor kommer alltid att påverka naturen, vi måste bara ha koll på att det uttag vi gör inte är större än att naturen kan supporta oss. Sustainabillity är det engelska begreppet.
Alla mina bilder från scoutcentret finns som vanligt vid civilisationens utkanter. Några programpunkter som är väl värda att illustrera.
På centret har de en vildmarkskamera som man kan sätta upp i skogen, den fotograferar dag som natt när rörelsesensorn i kameran detekterar en rörelse. Den låter en se vad djur och natur gör på centret när ingen annan är där. Inne i HICOP byggnaden så finns en dator där alla bilder samlas.
En sak vi scouter verkar ha gemensamt är fascinationen för eld. När vi kom in på eld så tog Marty fram en massa saker och lärde mig bland annat hur enkelt det är att göra eld med järn och flinta liksom tricket bakom att alltid få eld med jukka-stickan. Det visade sig att jämte alla naturprogram hade man ett helt program om hur man lär sig göra eld på olika sätt i naturen utan tändstickor.
Stort tack till Marty för guidningen och till Doc för rekommendationen och kontakten.
Glädjande nog har program fått de fyra överlevnadsbackar som Gillis gjort iordning som programpunkt på på Mareld. Redan nu kan man använda dom och till nästa år är det tänkt att de skall finnas med bland våra ordinarie aktiviteter.
Det här är en uppfäöljning av midsommar 2010 års klättercafé och ‘soptipp’ på Tunet.
Idén inför midsommar 2010 var att ha mer liv på Tunet och vid platsen mellan Ladan och Kapellet. Konceptet med Soptippen från Boomerang såg inte direkt ut som det gjorde på Boomerang men många idéer föddes.
Till 2011 års midsommar är idén att bygga ett vildmarkscafé på Tunet framför magasinet där allt tillagas över öppen eld (Ivarspis):
Andra bra lärdommar var att festivalborden på Magasines altan var väldigt bra för hantverk, så till 2011 skall vi bara se till att där finns skärmtak.
Klättringen var också mycket uppskattad, men 2011 får vi nog ta tillbaka back-klättring och stolp-hopp på söndagen.
Bilder från 2010 års Tunet kommer.
Från Mikael Johanesson i Kärrtorps scoutkår har jag fått replängdsstandarden som Pionjärarbetesrepen följer.
Idén är väldigt enkel: grovleken på ett surrningsrep avgör dess användningsområde, och användningsområdet avgör repets längd. Eftersom användningsområdet ofta är väldigt lika blir replängden per tjocklek oftast den samma, alltså kan man bestämma sig för en standard och då enkelt veta repets längd utifrån dess tjocklek. Slut på röran med olika långs surrningsrep som man måste sortera.
tanken är att de korta passar till enklare surrningar, de längre till större surrningar eller barduner samt de riktigt tjocka som bärlinor för linbanor eller repbroar. de långa tunna till att dra block och kasta upp ändar med.
- 5m 6mm manilla
- 10m 8mm manilla
- 55m 20mm manilla
- 55m 6mm flätad skotlina