ECMC 2017 – The Rock and Soil

This is part 1 in a series on posts from my experience being part of the planning team for European Guide and Scout Centre Managers Conference (ECMC) 2017.

The rock and soil in Iceland is black, especially so when it is wet. The roads are wet too and the skies are torn by wind and clouds blowing in from the Atlantic. It feels like Iceland is part of the vast Atlantic ocean.

Icelandic rain and black roads

The open expansive solitary landscape with occasional sheep and horses grazing have only a few houses that you mostly see in the far distance. When you stand there looking at it all, felling the wind, it makes you think that in Iceland, magic is indeed possible.

Icelandic View

I flew to Reykjavik on a Monday and I was the third of the CMC planning team members to arrive to Iceland and the first of us to arrive at the Úlfliótsvatn scout centre. I was assigned the driver to the car that we rented for the whole conference, and so driving from the airport, I took the long road. The scenery is easily worth it. Arriving at the centre after dusk, on gravel roads the last bit, I was greeted by the people at the centre. I quickly unloaded the car and tried to make head quarter at the centre managers office.

There was a school class on site, excited and playing. I didn’t get a word since they where speaking Icelandic, but from the tonality of their voices, their loudness and their activity, I would say they were precisely like kids all over the world. I knew this place.

Iceland at Night

Making HQ (Head Quarter) I had to start from scratch, cleaning tables, vaccuming floor and fixing the internet infrastructure. It took longer than expected. Finding an Ethernet connection for my mobile ownCloud server turned out to be a bigger project than expected.

Scout Centre Entrance

Tuesday morning I expected rain, but not much. I continued to make HQ and after lunch I had to rush to the airport with the car and get the rest of the planning team. Unfortunately we was stuck in rush hour queues. Reykjavik might be in the middle of the Atlantic ocean, but they still have the same rush hour queue problems like any other city, if not more.

Back at the centre we quickly unloaded our personal stuff, we were assigned to live in the old girl houses across the street. When Úlfliótsvatn was built, girls and boys where still split, so they build the centre as two groups of houses separated by the road that passes through the centre. Three years later they merged. Needless to say, the girl houses was of less quality in the location without a sea view.

Unloading in Rain
Girl Scout Barracks

After dinner, we all sat down to assess the situation and make a long collective to-do list. Some of the planning team members where worried at the state of the centre. We had lots to do. Put the workshop and keynote rooms in order, prepare for the opening, figure out how to warm up the big house, make WiFi work, make the items for the opening ceremony etc. Then we had the registration, turned out there was no proper registration process in place and no staff to handle it, so we had to set up the check-in and info corner. Soon the first bus with participants arrived.

Planning team getting started
Coordinating Food

CMC 2017 – Úlfljótsvatn

Vartannat år samlas vi som “leder” scout center i Europa på en konferens känd som CMC, Centre Managers Conference. Ibland säger vi ECMC för att understryka Europa.

Vi har den här konferensen för att vi tror att det är ett av många sätt att utveckla våra scout center. Jag tror själv att alldeles för få ungdomar får prova på scouting med bra ledare och lägerliv. Ett bra skött scoutcenter gör att fler får vara med om detta därför att ett bra scoutcenter gör det mycket lättare för ledarna att arrangera läger mm.

CMC 2015 planning team

Seth Godin observerade att alla enkla problem redan är lösta. Det som återstår är de svåra problemen. De som kan ta väldigt lång tid, energi och ledarskap för att lösa. Goose Network, CMC och att överlag utbyta info med andra scoutledare är mitt sätt att leta efter nya lösningar.

Första gången jag var på konferensen var 2011 i Jambville, Frankrike. Leta vidare på den här bloggen så hittar ni nog reseberättelsen liksom för övriga CMC. Det hela slutade med vänskaper i Europa och att jag hamnade i planing team för konferensen 2013 (Neihaischen), 2015 (Kapraluv Mlyn) och nu 2017 (Úlfljótsvatn) .

I planning team har jag alltid jobbat med själva konferens programmet eftersom det är kärnan för mig. Det är bra att ha gjort ett par konferenser i planning team också för man får lite rutin och lär sig vad som fungerar och vad som inte fungerar.

En sak jag hoppas åstadkomma är att vi blir lite bättre på att hålla kontakten mellan CMC och att vi blir lite bättre på att klura ut hur konferensen kan ha impact på hemmaplan. En sak som till exempel återkommer i utvärderingarna är att deltagarna känner sig jätteinspirerad och motiverade när de åker hem från CMC, men sedan avtar det rätt fort.

Om vi kunde komma på ett sätt att hålla liv i motivationen mellan CMC.

Goose Network Managers Meeting – Del 2

Det finns stora och små scoutcenter. Det finns center som är som vandrarhem, andra är som träningscenter. Det finns center som mest är som stora åkrar.

Sao Jacinto är ett litet fridfullt center som närmaste kan beskrivas som ro för själen. Att få bo i små trähus med bara myggnät till fönster, trägolv, obefintlig isolering och ingen värme under ett tak av vindpinade tallar till havets brus, det är så enkelt det kan bli. Det är ett lyckligt litet center. Det är inte nytt eller modernt, det är mer anspråkslöst. Byggnaderna är lite slitna, men där finns en glädje och en värme.

Människorna är enkla men har ändå sett värden. Den gamla kokfrun som vänligt ledde alla matinköp och matlagning i det spartanska köket utstrålade en god mors välvilja och med en lekfullhet längst inne i ögonen. Det finns människor som alltid har sitt inre barnet kvar. Hon lagade oss traditionell Portugisisk mat inklusive en smaklig stuvning med komage i, likaså den väl-kokade get-benen med örtkryddor. Behöver jag nämna att de också är väldigt duktiga på sötsaker. Sista dagen innan vi gav oss iväg hemåt så gav jag henne en av mina Vässarö-halsdukar. Då berättar hon för mig via portugisisk översättare att hon en gång i sin ungdom varit på sjöscoutläger på Vässarö.

Mat
Mat

Jag återkommer alltid till havet vid Sao Jacinto, stranden är så långt västerut man kommer på Europas fastland. Seglar man rakt ut från stranden landar man i Amerika. Går man stranden söderut hamnar man på Spaniens sydvästra hörn. Det är en oändlig plats, vindpinad, och mjuk. Jag tror vi gick dit tre gånger under helgen. Vågorna som bryter fuktar luften med en smak av salt så kvällarna är lika kylslagna som Atlantens vatten. Man får krypa ner ordentligt i sovsäcken i det lilla trähuset och stänga alla fönsterluckor så det inte blåser fuktig kall luft genom hela huset men så fort morgonen kommer så är sommaren tillbaka.

Strandglädje
Strandglädje
Stranden
Stranden
OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Söndagen var det redan dags för hemfärd för en del, Sao Jacinto ligger långt bort så många behövde resa tidigt. Vi som kunde stanna kvar fick en båttur på floden vid Aveiro och det slutade med att alla som var med låg och njöt av solen på soldäck. Helt magiskt, men sommar i Oktober? Vi har ett allvarligt problem med global uppvärmning. Jorden har feber. Efter båt-turen ut på floden så fick jag skjuts med bil tillsammans med Anna från Kapraluv Mlyn till Porto. Där vann jag säkert fyra timmars resa så vi hann se lite av Porto snabbt innan jag fick rusa iväg till flygplatsen. Säkerhetskön var så lång att jag nog hade missat planet om jag inte ovetande hade lyckats få till Business Class hela vägen hem när jag internet-bokade resan och det inkluderade priority queue i säkerhetskontrollen.

Sundeck
Sundeck

Det kanske låter som mycket nöje, och det hoppas jag. Managers på våra center behöver få träffa likasinnade och slappna av för det är ett så speciellt jobb att få kan förstå hur det är. Vi behöver vårda våra kontakter och när nätverket är starkt då kan vi ta oss an de svåra utmaningarna, för de enkla utmaningarna, de har vi redan löst.

Goose Network Managers Meeting 2016
Goose Network Managers Meeting 2016

Goose Network Managers Meeting 2016 – Del 1

Vindpinade tallar står lutade i vinden, ingen högre än någon annan. Tallbarren är mycket större än jag är van vid med sina runt 12 cm långa barr och kottarna är lite större än tennisbollar. Marken de växer i består av mjuk sand täckt av tunn vegetation. I bakgrunden hörs ett tydligt sorl av ett brusande hav och brytande vågor skvallrar om att det är väldigt nära. Så fort vi hinner ställer vi av oss ryggsäckarna, tar på sandalerna och går vägen ner mot havet för att se Portugals Atlantkust. Det är mäktigt. Det är en nästan öde oändlig sandstrand, stora vågor kommer in från Atlanten och bryter. Luften är fuktig och lite salthaltig, om 30 minuter kommer solen att ge oss en storslagen solnedgång. Jag försöker röra mig runt vattenbrynet för att få till något slags foto som greppar hur vågorna känns och till slut lyckas en kraftig våg överraska mig så jag blir blöt upp till knäna. När solen till slut gått ner går vi hem mot Sao Jacinto’s scout-center.

Entren till Sao Jacinto Scout Center
Entren till Sao Jacinto Scout Center
Sao Jacinto Scout Center
Sao Jacinto Scout Center
Atlanten
Atlanten
Atlanten
Atlanten
Amazed by the Sea
Amazed by the Sea
Sunset over the Atlantic
Sunset over the Atlantic

Vi är på Goose Network Managers Meeting, som detta år (2016) hålls i Portugal. Det som gör Goose Network lite speciellt är att vi i Goose har lärt känna varandra under en längre tid, så när vi möts behöver vi inte bryta isen, mötet kommer igång på en gång. Goose Network håller också sina möten på de olika ingående scout centrena så vi lär känna varandra på ett väldigt ingående sätt. Jag brukar säga att när man åker runt och träffar varandra på våra center så blir det så att en liten del av centret bor i ens hjärta och då bryr man sig. När känslan finns där då finns också engagemanget.

Mama Goose
Mama Goose
Houens Odde berättar om året som gått
Houens Odde berättar om året som gått
Kapraluv Mlyn får ICD diplomet
Kapraluv Mlyn får ICD diplomet

På Goose Network Managers Meeting möts vi och berättar hur året har varit på våra scout center, erfarenheter, utmaningar. Det är informellt så mycket som sägs stannar i gruppen. Vi väljer koordinerare för olika viktiga projekt i nätverket, utvärderar och sätter riktningen för framtiden. I år handlade det bland annat om marknadsföring genom att besöka Jamboreer och arrangemang. Vi diskuterade också målbild och mer detaljerad beskrivning för Goose Network Camp Staff Seminar. De riktigt djupa bitarna diskuteras som alltid informellt på all möjligt tid. En del av samtalen har handlat om hur inlärning och scoutmetoden tydligare kan relateras och användas i scoutcenter eftersom att det ‘program’ som man har på ett scoutcenter är långt ifrån all den inlärning som sker men att det ibland uppfattas så.

Lunch i solen
Lunch i solen

Lite konkreta punkter från mötet utan speciell inbördes ordning:

  • Vi fick en ingående rapport från Camp Staff Seminar som i år hölls i Rotterdam.
  • 2017 års Camp Staff Seminar blir på Naesbycentre.
  • 2017 års Managers Meeting kommer att inträffa dagn innan CMC (som alltid) och var CMC kommer att medelas så fort planning team har valt ett center.
  • 2016 års ICD vanns av Kapraluv Mlyn 2017 års ICD arrangeras av Kapraluv Mlyn.
  • Det arrangerades så att scout centren i Goose Network kan mötas under JOTA/JOTI kommande helg.
  • Vi hade kort information och feedback från European Conference som nyligen gick av stapel i Norge.
  • Vi hade kort information om World Educational Congress i vår.
  • Ransberg valdes in i Goose Network. Stort Grattis!
  • Det bildades en arbetsgrupp för att se över och förtydliga mål och riktlinjer för Camp Staff Seminar i vilken Jag (Vö), Felippe (KISC) och Kristine (Houens Odde) sitter i arbetsgruppen.
  • Felippe (KISC) berättade lite om KISC Academy.

CMC 2015 – Growing Finances

Det här är en uppföljning till Mellan Wien och Brno, Dåliga förbindelser och Formal and Non-formal Learning

Learning to grow

När man skall göra en konferens för folk i ledande position på scoutcenter och samtidigt har nollbudget, då återstår i princip tre kategorier av folk som kan leda workshops, keynotes, mainsprings osv.:

  • Medlemmarna i planning team
  • Lokala förmågor i det land man är i
  • Deltagarna själva

Alla tre är bra val, om än begränsande.

I år fick vi, om jag själv får säga det, till ett par lyckträffar. Konferensen startades med Karel Tomek från Checz Republic som kom att hålla en keynote om förhållandet mellan “formal” och “non-formal” education ur perspektivet av utbildnings-forskning och utbildnings-system. Det var oerhört nyttigt att få insikt om att denna koppling redan gjorts på hög nivå i EU
men att det inte märkts av på lägre nivåer än, men att det är på gång. Här finns en stor strategisk möjlighet för den som är redo at ta den.

Keynote on formal and non-formal education
Keynote on formal and non-formal education

Den andra stora lyckträffen var Filipe från KISC som fick ta över efter Myriam, han kom och gjorde en väldigt uppskattade workshop om hur KISC kom att vända ett hotande stort minus i resultat till ett plus inte genom budget mm utan genom att fokusera på vilka det är och varför. Riktigt bra och trovärdigt eftersom att det Filipe talade om är det de faktiskt gör just nu och något som man har nytta av i hela livet långt utanför scout center värden.

Lampor långt nere i grott-mörkret
Off topic: Lampor långt nere i grott-mörkret under dagsutflykten då vi bland annat besökte några väldigt kända grottor.

Två Frågor.

Ibland är frågor så mycket viktigare än svar. Jag satt med i Workshoppen om Growing Markets och satt som observatör vid ett bord. Jag har lagt två mycket intressanta frågor på minnet värda var sin workshop i framtiden:

– Hur hanterar man på scout center och stora läger “heliga platser” och cermoniplatser?
– Alla pratar om ett scoutcenters ‘spirit’ eller anda, men hur bygger man den? Om jag själv får lägga till, hur byggde man hos er de historier som definierar ert scoutcenters anda?

CMC2015 – formellt och icke-formellt lärande

Det här är en uppföljning till CMC2015 – Mellan Wien och Brno och CMC2015 – dåliga förbindelser

Hösten 2014, innan Myriam från KISC kom att lämna planning-team för CMC, när allt jobb i planning-team låg framför oss och vi började med att brainstorma kring konferensens namn och tema så var det Myriam som berättade om att WOSM var på väg att gå mot att mer betona att informellt lärande är vad scoutrörelsen är kanske allra bäst på och borde fokusera mer på. Det kändes som att det låg i tiden, och speciellt relationen mellan formellt och icke-formellt lärande kändes passande för konferensen då scoutcenter står mitt i detta: för många scout center är skolor och externa gäster en stor del av både själva besöken men även programmet och inte minst ekonomin.

Vi i planning-team var alla väldigt överens om att temat skulle bli detta, men vi behövde ett namn. Jag minns inte hur det gick till längre men rätt snabbt blev det “Learning to Grow” som anspelar mycket på hur lärande och att växa som person hänger ihop. Det anknyter också till hur center kan växa genom att lära. Logotypen gjordes av en talang från scout centret Sao Jocinto i Portugal och jag tycker själv den blev riktigt bra.

Learning to grow
Learning to grow

Med temat bestämt så återstod att nå ut till alla scout center och berätta att nu är vi på gång. Det är inte så lätt som man kan tro att nå ut till scoutcenter i Europa. Vi försökte med följande:

  • Formella vägen via Europak-Online och alla NSO. Vi vet av erfarenhet att långt i från alla nås av information denna “korrekta väg”.
  • Vi emailade alla kontaktpersoner från CMC2013. Ca. en tredjedel av emailen kom inte fram pga. att folk slutat osv. En rätt hög omsättningssiffra kan jag tycka. Ytterligare en rätt stor andel hade gått vidare till andra uppgifter och var inte kvar på sitt gamla center. Nånting att återkomma till när man funderar kring impact.
  • Vi emailade hela Goose Network, inte minst för att Managers Meeting ligger innan CMC de år det är CMC. Inte oväntat fick vi mer respons denna väg.
  • Vi bad folk att vidarebefordra vår inbjudan. Jag tror inte att det gav så mycket.
  • Vi lade ut inbjudan på Goose Networks hemsida.
  • Vi la ut inbjudan på ECMCs facebook sida.

Vi jobbade hyfsat mycket med PR, men vi kunde ha gjort mer. Min egen åsikt är att CMC behöver sin egen hemsida specialgjord för en konferens, men tills den dagen jag har tid att programmera den är jag inte säker på att det är värt att bygga denna hemsida.

Ett bra resultat av valet av tema var att vi fick en riktigt bra keynote speaker. Mer om det i näst post.

CMC2015 – Mellan Wien och Brno

Ju fler gånger jag åker med buss mellan Wien och Brno, ju mer fascinerad blir jag av landskapet. Större delen av resan är en resa genom ett platt grått landskap, en stor slätt som breder ut sig öster om Wien. Där står vindkraft verk så höga att rotorn försvinner upp i dimman. Utanför fönstret ser man stora vingårdar breda ut sig.

Mellan Wien och Brno
Mellan Wien och Brno

Det finns en stor damm eller flod man passerar, där är landskapet så platt att man undrar varför inte allt bara är översvämmat. Vid flodens kanter ser man flera små tält och husvagnar tillhörande folk som verkar fiska längs floden närmast halvpermanent. Kanske är det så att vid flodens strand står tiden still.

In den Pfützen schwimmt Benzin,
Schillernd wie ein Regenbogen.
Wolken spiegeln sich darin.
Ich wär gern mitgeflogen.

Bortom detta platta slättlandskap än längre österut vid kanten av Brno händer något. Där kommer stora förkastningar och ett lövskogsskogsklätt högland breder ut sig.  Detta högland består av kalksten och är genomskuret av dalgångar. Jag tänker mig att i forna dagar måste dessa skogar vara som gjort för rövare och riddare att smyga runt i. I botten av en av dessa  dalgångar där vatten rinner ut ur kalkstensberget så att en å bildas, där ligger Kaprálův mlýn –  scoutcentret som en gång för länge sedan var en kvarn.

Kaprálův mlýn
Kaprálův mlýn

Detta kalkstens område har en geologi där vattnet rinner genom berget och inte bara skapar dalgångar med floder utan även underjordiska vattendrag och enorma grottsystem att utforska. I botten av dalar kan det saknas en å, det är i så fall för att den rinner under dalen. Ibland börjar en bäck plötsligt vid en bergklack, varifrån den kommer vet man oftast inte. Nånstans
där inne kan finnas enorma grottor som ingen upptäckt än.

Sugen på att vara funktionär i Spanien i sommar ?

Via Goose Nätverket fick jag en inbjudan från Griebal i Spanien om sammarbete via Erasmus+ (ersätter Youth In Action) men om det inte säger något så gör det inget.

From the Griebal Scout Center we are interested in participating in two
actions of the new Erasmus programme and would be glad to be able to bring
members of your associations to work with us this summer.

-EVS projects “Youth for Biodiversity”: SVE 5 months in which volunteers
carrie out environmental activities (free of charge) with groups camping in
the Scout Centre. We also carry out this project in localities near Griebal.
All the project costs are subsidized within the Erasmus programme

-Exchange project: during the month of August 2014 we want to prepare a
meeting between monitors or staff of Scout centres in different countries in
order to carry out an analysis of the current situation of associationism in
general and of the social and educational work of centers Scouts in
particular, as well as several days of field work. We will need one or two
partners that contribute 10 people to the project. This project is funded by
the Erasmus programme (it is only necessary to provide 30% of the travel
costs)

We would be interested in working with volunteers of your different
associations. As you know, we have great experience in the development of
European youth programmes thanks to the program “Youth in Action” and we
think that thanks to the development of these project we can strengthen ties
between the various members of the network.

För mer info kontakta Papa-G / program-Martin