På äventyrarbyn på 60DN är det tänkt att vi skall bo i träden. Jag har skissat lite för att förklara för min egen avdelnings äventyrare ungefär hur det är tänkt att fungera.
Så här såg det ut när konstruktionen provbyggdes (och senare prov-sovs) tidigare våren 2011.
I år (2010) var undertecknad inte bara programledare. Första veckan på period II var jag istället ledare för det som kallas FS (Frilufts- och Seglar-) läger.
Det här är lite av mina erfarenheter blandade med saker vi diskuterat i FS-läger ledar teamet. Målet för den här bloggen är programutveckling på Vässsarö, så därför hamnade utvärderingen här.
Årets FS-läger var lite speciellt för det bestod av två samtidiga FS-läger, ett för lite yngre och ett för lite äldre barnen/ungdomarna. Båda lägren hade samma grundläggande agenttema, men vi bodde på olika ängar och hade olika ledarteam. Jag ingick i ledarteamet för FS-lägret med det lite äldre barnen. I mitt ledarteam var det i princip bara jag som var scoutledare.
En sak till, lägret blev bra. Vi har redan fått in anmälningar till nästa års läger (2011) och vi jobbar på att få ihop nästa års ledarteam.
Fårt FS-läger bode på Skrakviksängen längst ner mot bastun. Vi kom i tid på att boka Eko-huset för allt programmaterial. Det var toppen. Det håller allt viktigt tort och det är ett bra ombytesrum när man skall byta om till agent. Skrakviksängen var rätt bra för vårt FS-läger, men vi kan nog vinna på att lägga båda FS-lägren på samma äng så att vi kan dela ledare mer. För att utveckla tanken mer så har man det ena FS-lägret i ena änden av ängen och det andra FS-lägret i andra änden av ängen. I mitten av ängen har man en stor så kallad lägerkyra (ett stort bord med tak) som rymmer alla. Detta bord blir lägrenas samlingspunkt. Vi kommer också kunna flytta ut kvällsfikan till vår lägerkyrka.
Mer bilder från FS-lägret finns vid civilisationens utkanter.
Webben är till för att dela med sig, inte sant?
Nu finns Finnlandsvindskydds-instruktionen även som Finnlandsvindskydd som pdf.
Snart börjar årets storläger Mareld 2010. På Vässarö går all materialtransport med båt och är det sommarläger är det fullproppade båtar som gäller. Er packning kommer att fraktas tillsammans med andra kårers packning. Det är lätt hänt att packning blandas ihop. Väldigt lätt.
Här är en enkel lösning:
Adresslappar gjorda med kabelplast brukar hålla ca tre år.
Till era tält gör ni större lappar så kan ni skriva vad det är för tält i påsen.
I helgen har vi varit några stycken på Vässarö och börjat arbetet med program inför sommaren. Det var rätt mycket snö och is på ön, så vi fick åka svävare ut till ön.
Till allas glädje har vi avslutat tält-leken inför sommaren, mixerbordet är lagat och symaskinen blev också lagad.
Vi har också hunnit med att ställa ut kan du knopen, ovan molnen, trädtränan och träck-track. Uppe i matsalen har varulagret inventerats.
Lite andra saker vi gjorde i osorterad ordning:
Maten var som vanligt så bra att det inte är roligt med vardag och lunch-haken i Kista.
För den som vill ha det riktigt bekvämt i ett vindskydd, tänkte vi här beskriva hur man sätter upp ett vindskydd i Finnlands-stil. Detta är ett klassiskt sätt att sätta upp vindskydd som moderna metall-pinne konstruktioner försöker härma. Finnlandsvindskyddet är dock lättare att få rätt och det står emot regn och vind mycket bättre.
Idén bakom vindskyddet är mycket enkel: man har ett kryss gjort av två långa slanor som man spänner duken över. Är du sjöscout: tänk dig ett segel spänt med två spribommar. Genom att duken fästes direkt mot slanorna så är man inte beroende av tältspikar som kan lossna ur marken när det blåser och genom att duken vilar ovanpå slanorna så blir högsta punkten i mitten – därför rinner regnvattnet av duken i stället för att det samlas i den “skål” som bildas i mitten av vindskyddet om man bara spänner upp vindskyddet med stänger i hörnen.
Nu till vår visuella instruktion:
Först av allt reser du en liten trefot, ungefär 120 cm hög eller så hög du vill att framkanten ska bli.
Den tyngre av slanorna skall vara underst och de tjocka ändarna skall vara mot marken. Gör man på detta sätt kan den övre slanan vila på den nedre slanan – därför klarar vi oss med en trefot. Ute i naturen kan man ha tur och kanske ersätta trefoten med en stor sten.
Duken spänns sedan över de två långa slanorna och fästs ordentligt i varje hörn.
Så här fäster du duken i slanorna:
Slanorna vi använt är rätt långa, detta för att de skall sticka ut långt i bakkanten av vindskyddet för att på det sättet få höjd på vindskyddet även i bakkant.
Så här ser vindskyddet ut när vi nu är klara med det. Återstår bara att ta det granris vi fick när vi fällde slanorna och lägga på golvet i vindskyddet. Tricket är att sticka ner granriset i marken med grenens avsågade ände ner i marken. Det ger luft. Sen kan man lägga sina liggunderlag ovanpå. Har man en eld framför vindskyddet skall man tänka sig för hur man lägger granriset.
Den erfarne hajkaren inser direkt att trefoten används till att organisera patrullens utrustning. På den hänger man sågen, yxan och lyktan så är de ur vägen. Det går även bra att luta ryggsäcken och vandringsstaven mot trefoten.
Ett par slutord:
Se till att ni i patrullen har det bra på hajken. Med rätt teknik och inställning så kan man göra det mycket bekvämt för sig i naturen. Vindskyddet blir exempelvis ännu bättre om man har en liten eld framför.
![ID-korts mall [ svg ]](http://asplunden.org/torrents/idkort.svg){kind=link}