Menybokning – föslag på hur vi bygger upp menyerna

Nu har man brottats ett tag med tanken på hur man får ihop menybokning av program med insikten att tiden man är på läger kan vara så olika för olika grupper och sen att mognadsgraden kan vara så olika.

Efter en titt i programluntan 2011 och funderande på allt vi har att erbjuda så kom idén att visst program gör alla och visst program är för olika ålders/mognadsgrupper. Man skulle kanske kunna bygga upp en meny genom att ha cirka tre paket som följer på varandra, och så får det bli så att riktigt korta läger använder bara paket 1, längre läger använder paket 1 och paket 2 och riktigt långa (ca 10 dagar) använder alla tre paketen. Varje paket är i sin tur uppdelat efter programstegringen. Utöver detta finns ett baspaket som löper hela lägerperioden och som är lika oavsett vilken meny man önskar. Detta baspaket är också uppdelat efter ålder/mognad.

För de allra yngsta som aldrig är på läger speciellt lång tid så tror jag inte man behöver paket 2 och paket 3.

Nedan är en liten skiss på hur en meny byggs upp.

Förslag på hur man bygger upp menyerna

Programstegring – trappan

Förra gången som jag ritade programstegringstrappan så hade vi andra namn på scoutgrenrna. När vi nu drar igång arbetet med menybokning av program så kände jag att trappan behövde finnas tillgänglig för diskussion, så här är den i ny version.

Det trappan försöker illustrera är stegen upp i programutvecklingen i scouterna, hur ledarna bit för bit lämnar över till scouterna.

I korthet: på spårarna så är det ledarna som redan kommit fram till vad som är problemet, hur det skall lösas och tillsammans med scouterna löser man problemet. Alla spårarledare har varit med om korvgrillning. Ledarna bestämde att korv skulle grillas, var, när, hur osv. Spårarna fick vara med och titta på när elden tändes och kanske hjälpa till lite.

När man blir upptäckare så tar man ett steg upp samtidigt som ledaren tar ett litet steg tillbaka. Scouterna som är upptäckare löser själva problemen, men ledarna berättar och bestämmer nästan jämt hur.Upptäckare tycker det är toppen att få följa med till affären inför en övernattning och handla med ledarna, men det är ledarna som bestämt menyn och övernattningsplats.

När man sedan kommer till äventyrarna så kommer det där stora klivet när man själv måste lösa problemet. Man har gått från att hjälpa till i köket till att själv göra matsedel, inhandla den och laga till den. Man kastas ut på hajk, men patrullen planerar själv sin utrustning och mat.

Sista stegtet i trappan är utmanarsteget, detta steg handlar om att tänka efter vad det är man tycker är viktigt. Att själv välja om ‘problemet’ är hajk eller social insats. Scoterna måste själva fundera ut och komma fram till hur dom förhåller sig till scouting och vad de vill göra.

Programstegringen – trappan

Klicka för att förstora bilden.

Programmöte – vi tar tag i menybokning av program

I måndags hade vi höstens programmöte. Vi träffades på kansliet vid Fridhamsplan och gick igenom vad vi varit med om i sommar. Undertecknad blev försenad så det fanns inte tid för min berättelse.

En stor sak vi kom fram till var att gå vidare med idén om meny-bokning av program, så nu skall jag och Åsa sätta oss ner och komma med ett första förslag för 2012.

Överlag håller vi på med en liten översyn av programluntan, så eventuella åsikter behöver komma in ASAP.

Förändringsförslag för hur program II leds 2011

Program II jobbar  med ständig utveckling och år 2011 kommer vi att fokusera extra noga på sättet Program II leds, vilket till stor del kommer att handla om ers PL.

För att få en enkel introduktion till bakgrunden så tar vi lägret Mareld 2010 som exempel. Under Mareld fanns ungefär 15 vässaröfunk avdelade för sjöprogram (Fladan), ungefär sju vässaröfunk för landprogram (Program II) och sedan alla Marelds funktionärer avsedda för sjöprogrammet. Under Mareld 2011 fick deltagande avdelningarna minst ett sjöpass och oftast två. Resterande dagar bjöd på tårtbakning och hamndagen. All annan tid fick deltagarna sköta sitt eget program eller använda Vässarös landprogram. Tittar man på landprogrammets bokningsstatistil för 2011 så ser man att vi varit nära all time high på många håll. Detta med inte bara den minsta bemanningen av programgrupperna utan dessutom var det så att Marelds programbokning inte hade fugerat, så program ensamma fick ta över och styra upp Marelds program. Både hela land och hela sjöprogrammet.

Program tar över Marelds programbokning

Det säger det självt att det inte håller i längden och till stor del får vi lite skylla oss själva då vi lärt Vässarö att program II är som Vässarös allmänna insatsstyrka som löser alla problem. Den långsiktiga bieffekten är att få vill söka program II, vem vill åka hem utarbetad som en programmare?

Vägen frammåt

Vi som jobbat ett tag på program II har en pågående diskussion om hur vi gör 2011 men här är några av förbättringarna vi tror kommer hjälpa oss.

Prio 1: personalvård i sjö-klass

För det första så måste vi på program II benchmarka vår personalvård mot Fladan – experterna på personalvård – och detta måste ers PL göra tlll topp prioritering.

9 till 21

Program II är den normala arbetstiden  9 till 21 och inte mer. Jobbar man after hours skall det räknas som förskjuten arbetstid. I arbetslivet jobbar man 9 till 18 så 9 till 21 för ingen lön kan inte ses som att slöa.

Det är lite av ett pedagogiskt problem att förklara hur mycket after-hours arbete program gör, men här är ett litet försök:

Så fort någon på ön gör någo after-hours, exempelvis arbetsgrupper som Fladan, Trakotr, Konf, FS mfl, och det involverar materiel, då brukar program bli inblandat och det blir då after-hours för program också per automatik. Man går förbi Lillgårn och där sitter programmarna och umgås. Plöstsligt umgås inte program längre utan någon har börjat jobba. Sen har vi alla lägerdeltagare med problem som vid 23-snåret. Dom brukar vi hjälpa med sovsäckar och annat man behöver till sin lilla “spårar-olycka” – igen programarbete after hours.

Programmarna sitter gärna på Lillgårn på kvällarna efter kvällsfika, men tittar man noga arbetar alltid några programmare med programsaker trotts att vi är långt efter kvällsfika. Det är för lätt att man jobbar hela dagen med ett omöjligt arbetspaket och då organiserar jag det så att man gör delar av jobbet efter kvällsfikan när man ändå sitter på Lillgårn. Annars går det inte ihop på program.

Program jobbar natt
Program är vakna och har sällskap på Lillgårn. Fem i tolv.

Det vi behöver göra på program II är att verkligen sluta dagen vid 21. En metod vi funderat på är att införa after-hours jour så att en eller två programmare jobbar med förskjuten arbetstid så vi faktiskt kan erbjuda kvälls-service utan att jobba ihjäl oss. Köket jobbar med förskjuten arbetstid, så varför inte vi?

Programläggningskaos

Varje år när program II perioden startar går vi igenom alla programläggningar som står i den, skriver ner alla fel vi hittar och lägger om programmet så det blir rätt. Ett jobb som tar ungeför tre dagar. Ofta är det väldigt omständigt för att när programmet väl är fullbokat och felaktigheter finns så måste alltid tredje part kontaktas och tillfrågas om de kan tänk sig att flytta sitt redan bekräftade pass.

Andra problem vi har är att de som lägger program lägger in massivt med trapperspår enligt principen att Vässaör får fixa fram den personal som behövs. Samtidigt verkar ön tycka att trapperspåren får anpassas till den personal som finns. Mellan detta kläms program II. Med det nya programbokningssystemet har vi en ny möjlighet att  minimera detta i framtiden.

Programs tre team

Ledarskap för problem till ytan och synliggör [2]. Så vi har funderat i termer att skapa tre program-team. Guidning, material och bokning och insatsstyrkan. Teamen finns i praktiken idag men ofta verkar programmarna förväntas jobba i alla tre samtidigt. Man skall gå två trapper och organisera Öregrundsresan samtidigt. Vilket leder till nattarbete som beskrivits ovan.

Vässarös insatsstyrka rycker ut för att fixa TV4 direktsändning.
Vässarös insatsstyrka rycker ut för att fixa TV4 direktsändning.

Bokning och materiel

Program sköter program, material och lokalbokning åt hela ön liksom gasol-försäljning. Av erfarenhet är det ett halv- till två mans jobb beroende på beläggning. Sommaren 2010 var det ett tvåmansjobb men ingen ser det. Om program II skall sköta bokning åt ön samt hantera all in- ut- låning samt material- och tält- vård så skall det ske i teamet Bokning och material och de dagar teamet är obemannat skall det vara väldigt tydligt varför.

Guidning

Guidning är kärnan i scouting – att möta ungdomar. Trapper , naturspår och många andra möten är guidning. Mängden spår program II kommer kunna guida under en dag kommer att vara direkt beroende på guide-teamets storlek.

Insatsstyrkan

Insatsstyrkan gör allt det där andra, den finns tillhands för att lösa andras problem och hålla i specialarrangemang. Till tamets uppgifter hör: funk-evenemang, öÖegrundsresan, allehanda discon, hjälpa andra arbetsgrupper i personalkris, reparera spår och programpunkter som gått sönder samt rycka in vid speciella saker som TV4 direktsändningen.

Programs möjlighet till allt detta kommer att vara teamets storlek. Det kan bli lite problem i sommar eftersom vi lärt Vässaör att vi är öns allmänna insatsstyrka. Det är bara att titta på engagemanget inför TV4 direktsändningen. Eller när Marelds programbokning havererade.

Peak vs medelbelastning

Program II är bemannad och styrs för medelbelastning, Fladan för Peak belastning.

I Fladan fungerar det så att på morgonen samlas alla funktionärer på morgonmöte. Då tittar man över vilka som kommer till Fladan och delar ut dagens uppgifter. Alla vet att finns det inte funktionärer nog för en topp, då blir program inställt. Som FS-ledare märkte jag att långt innan passet var slut började våra deltagare tröttna och gå iland, så frammåt 11 är det mycket lungnare. I Fladan finns alltid tid för lite lugn och ro mellan topparna. Även en hektiskt dag finns tid ibland. På program II däremot är vi medel-belastade så får vi en peak sitter vi och planerar långt i förväg och lånar folk och allt möjligt för att md skohorn få dagen att gå ihop. Det är inte ovanligt att man kommer hem från ett trapper för att direkt gå ut i Magasinet och plocka med material eller reparera något. Ibland har vi till och med nödrepparerat surrningar på trapperspåret under guidning för att få dagen att gå ihop. Givetvis går dagen inte ihop vilket vi igen kompenserar med nattarbete. Och skulle man ha fem minuter över har ers PL en stor attgöra lista med saker man tar tag i så fort det finns minsta minut ledig. Detta är ett beteende hos program II som program nu måste ändra på. Vi måste ha lite slack ibland [1].

Ett sätt är att vi slutar planera allt så långt i förväg utan igen, benchmarka mot de som kan, vi lägger upp dagens arbete på morgonmötet innan dagen börjar. Alla vet att finns det inte folk i Fladan så det räcker 9:15 så blir det problem. Samma sak måste bli naturligt när man tänker på landprogram.

Saker som vi har tagit tag i

Följande har vi redan satt igång med på program II:

  • Vi har tagit fram ett nytt bokningssystem som är webbaserat och därmed kan man som PL och sjöledare vara med och se hur programmet bokas och ändra i tid, för många gånger hinner problem växa sig för stora innan vi tar tag i dom. Nu kommer vi kunna styra lite hur belastningen blir på IIans period redan vid midsommar. Plus att många färre felbokningar och felbekräftelser vinner oss mycket tid.
  • Vår materialhantering har flyttat till Magasinet vilket spar oss oändligt med tid.
  • De nya kåtorna vi använder spar dagar med arbete. Att vika ihop åtta torra kåtor kan en man göra på runt 90 minuter om man är tränad. Det är inte kul och det är stressigt men det är det som gör att program överhuvudatget överlevde sommaren 2010.
  • Vi har flyttat om materialet på Lillgårn-nedre vilket gjort att utbildningstiden för nya programmare avsetvärt kortats ned.
  • Vi har börjat ta fram instruktioner för sådant material som ofta hanteras fel på ett sätt som tar tid från teamet bokning och material, såsom vindskydds-instruktionen och tältkåte-instruktionen.
  • Vi har tagit fram gasol-pris-pärmen.
  • Vi har byggt vår vänskapsbands-pinne som eliminerar massor med städning.
  • Vi håller på och bygger om ljudbackar och ljudförråd för att bättre passa öns användning.
  • Vi har en egen hemsida där vi samlar erfarenhet för framtiden.
  • Vi har slutat guida kvälls-trapper och istället flyttat alla trapper till fm/em för annars får program aldrig träffas – några är alltid borta och då är after-hours möten det enda alternativet.

Saker som Vässarö skulle kunna göra ASAP

  • Under försommaren önskar vi få ett större förråd med barkad tall att ha till reparationer.
  • Vi programmare har ofta avdelning och jobb, så vi har bara sommarens två till fyra veckor att sköta både dagliga driften och spårunderhåll och programutveckling. Förr hade vi utöver programmarn kvasten som var arbetshäst och lagade på våra spår. Den positionen saknas på ön.
  • Eftersom program II 2010 inte han med mycket underhåll eller ens spår-kontroll vore det bra om någon/någr arbetshästar kontrollerade våra spår på vårkanten och tog tag i nödvändiga reparationer. Såsom Kinabrons brofäste.

Referenser

60 Degrees North 1:a – 14:e augusti 2011

För internationella scouter som vill besöka ett av världens nordligaste scoutcenter.

För svenska scouter som inte kan åka på WSJ men vill uppleva internationell scouting 2011.

For international scouts who wants to visit one of the most nothern scout centers of the world.

For swedish scouts who cannot go to WSJ but still want to experience international scouting and events 2011.

Omvärdera programutvärderingen

“A well-trained man knows how to answer questions; an educated man knows what questions are worth asking.”

E. Digby Baltzell (1955) via Kevin Kelly – Found Quotes, 2

Det här året har varit rätt intensivt när det gäller programdiskussioner. I samband med att vi delade ut utvärderingsformuläret för Vässarös program i somras så uppstod funderingar kring vad det är vi borde utvärdera. Vad kännetecknar ett bra program?

Vår Ö-chef Knochen brukar säga att själva funktionärsjobben i sig är bland det bästa program vi har på ön. Mycket talar för att det är så.

Här lär vi oss hantera en Albin brandpump
Här lär vi oss hantera en Albin brandpump

Det finns något som heter färdighet. Att man lärt sig något som man sedan kan använda livet ut. Som att last-surra eller backa med traktor. Måla fönster. Restauranghygien. Det är knappast för mycket begärt att man skall få lära sig nya färdigheter och öva på dessa när man är funktionär (och speciellt när man är ung funktionär på väg ut i livet). Borde inte allt detta även gälla vårt program som vi erbjuder alla våra deltagare och besökare också?

Vilket leder till en av grundpunkterna vi just nu inte frågar efter:

vad lärde sig scouterna/ungdomarna/deltagarna för färdigheter av programmet?

Menybokning av program

På riktigt lyxiga resturanger har man ett fåtal menyer att välja på, men sen kan man göra tillägg och lämna specialönskemål till dessa menyer.

Tänk om man bokade läger på samma sätt. Tänk om Vässarö hade fyra standard teman för ett läger. Istället för att lämna en detaljerad lista om vad man vill göra och när, en lista vi ändå kommer att bli tvungna att ändra i, i stället säger man bara att man vill boka ett av dessa (exempelvis) teman:

  • Segling och hav
  • Utepedagogik och vildmarksliv aka klassisk scouting
  • Hantverk och skaparglädje (tänk Händer möter Fötter möter Sång och musik)
  • Miljö, natur och biologi

Till sitt menyval gör man tillägg och specialönskningar.

En intressant egenskap tror jag är att det blir enklare för inte-så-vässarö-vana att boka läger eftersom vi lite mer erfarna program- och läger- planerare kan få in vår erfarenhet i det program vi föreslår våra lägergrupper.

SCENES programmet vid Mount Nemo

Det här är en oberoende uppföljning till SCENES 2010 seminarie-serien.

I sommras fick jag via kontakter från SCENES seminariumet en egen personlig guidning av Mount Nemo Scout Camp i närheten av Hamilton, Kanada.

En av scoutings stora fördelar är alla internationella kontakter man får och hur lätt det är att bli inbjuden och få ta del av hur man lever och bedriver scouting i andra länder. Mottagandet av Marty från Mount Nemo Scout Camp var varmt och engagerat, något jag är mycket tacksam för, speciellt med tanke på att scout centret hade sommarstängt. Orsaken att jag ville studera Mount Nemo Scout Camp närmare är för att i Kanada har man en egen metod för just program delen i  SCENES och denna metod är för dom väldigt framgångsrik.

Grunden i programmet

Sättet man gör program på bygger på tre delar. Den första delen är insikten att dagens scoutledare i Kanada är oerfarnare än de var för tio år sedan. Många ledare är föräldrar som tagit hand om en grupp och de har inte tid att skaffa sig den kompetens som behövs för att få till ett riktigt bra (miljö) program. Ledarna har nog med jobb att organisera ett läger och ha kontroll på gruppen. För att avlasta ledarna och ge scouterna en riktig scoutupplevelse så har man därför programfolk på centret som bara jobbar med programmet. Ledarna står för att hantera sin grupp, scout centret står för ett färdigt program med guider, instruktioner och allt material. Jag tror till och med någon av guiderna var anställd.

Den andra delen i metoden är principen att i scouterna lär vi för livet. Man har ett program som utgår från att scouterna skall lära sig färdigheter som man kan använda hemma i vardagen, på kåren och på scoutgården.

Den tredje delen är de som de kallar för Stewardship (jag kan faktiskt inte översätta den här till Svenska). Stewardship är att ta hand om varandra och planeten. Att ta ansvar för och vårda det som är omkring en.

Drop-in

I Sverige så är det mesta av vårt program avsett att bokas, i Kanada så är nästan allt program som erbjuds drop-in orienterat. Exempelvis Frog Watch som inträffar varje fredagkväll på en bestämd tid. Man tar med sina scouter och deltar, så enkelt är det.

HICOP

Allt program på Mount Nemo Scout Camp utgår från H.I.C.O.P. som kan likans vid deras Lillgårn med allt program. En skillnad är dock att Kanadensarna har ett stort fokus på naturen och följaktligen är deras byggnad mer fylld av verktyg att studera naturen och mycket mindre hantverk.

Inne i HICOP byggnaden
Inne i HICOP byggnaden

Inne i HICOP byggnaden finns en stereolupp så man kan studera insekter i detalj. Ytterst fascinerande måste jag medg, Marty visade bland annat den larv som är direkt förlaga för den elaka utomjordingen i slutet på Men in Black.

Marty ställer in skärpan för att studera en fjärillslarv
Marty ställer in skärpan för att studera en fjärillslarv

Frog Watch, Work Watch, Bird Watch…

För oss på Vässarö är förmodligen det här helt nya koncept. I stället för att bara titta och namnge naturen så ägnar sig Kanadensarna åt att vetenskapligt mäta den i olika program. Genom att ha något så fantastiskt som standardiserade protokoll som barn kan använda lär man scouterna att monitorera naturen omkring sig och samma metod som används för att mäta naturen på scout centret kan användas i villaträdgården eller på skolgården och resultaten är direkt jämförbara. Det man mäter är exempelvis hälsan hos grodor genom att mäta grodstammens storlek. Grodstammens storlek mäts genom att man sitter tyst i natten och lyssnar på grodor och nertecknar vad man hör. Grodor är amfibier som andas genom skinnet och en väldigt tydlig indikator på hur naturen mår.

Bird Watch är ett program för att följa häckningen hos fåglar som bygger bo. Bird Watch har man ägnat sig åt längst och man har specialanpassade fågelholkar för att kunna inventera alla bon varje vecka. I Bird Watch projektet såg man tydligt hur antalet och arterna som häckade i fågelholkarna ändrades ju mer deras scout center växte igen, men efter att dom för något år sedan avverkat mycket skog som stod på gammal åkermark så vände trenden och de ängs-fåglar som försvunnit i stora mängder kom plötsligt tillbaka. På ett Kanadensikt SCENES center används denna information direkt i styrningen av scout centret.

Fågelholkar i Bird Watch avsedda för häckande fåglar i åkerlandskap.
Fågelholkar i Bird Watch avsedda för häckande fåglar i åkerlandskap.

Filosofin är att vi mäniskor kommer alltid att påverka naturen, vi måste bara ha koll på att det uttag vi gör inte är större än att naturen kan supporta oss. Sustainabillity är det engelska begreppet.

Blue Jay ägg
Blue Jay ägg

Foton

Alla mina bilder från scoutcentret finns som vanligt vid civilisationens utkanter. Några programpunkter som är väl värda att illustrera.

På centret har de en vildmarkskamera som man kan sätta upp i skogen, den fotograferar dag som natt när rörelsesensorn i kameran detekterar en rörelse. Den låter en se vad djur och natur gör på centret när ingen annan är där. Inne i HICOP byggnaden så finns en dator där alla bilder samlas.

Vildmarkskamera
Vildmarkskamera

En sak vi scouter verkar ha gemensamt är fascinationen för eld. När vi kom in på eld så tog Marty fram en massa saker och lärde mig bland annat hur enkelt det är att göra eld med järn och flinta liksom tricket bakom att alltid få eld med jukka-stickan. Det visade sig att jämte alla naturprogram hade man ett helt program om hur man lär sig göra eld på olika sätt i naturen utan tändstickor.

Marty har just gjort upp eld med järn och flinta
Marty har just gjort upp eld med järn och flinta

Stort tack till Marty för guidningen och till Doc för rekommendationen och kontakten.

Nya programbokningssystemet testas

Program II gör ytterligare framsteg byggda på nattligt arbete – just nu provkör vi nya programbokningssystemet parallellt med att vi använder det gamla. Än så länge har det fungerat förvånansvärt bra.

Nya programbokningysstemet testas
Nya programbokningysstemet testas

Om man har testat systemet och har feedback får man gärna lämna det som kommentar nedan.

Att göra Sommaren 2010

Lillgårdsvinden

  • 5s/blue tag märk allt
  • [ OK ] En TV till djuphamn, en till AV förrådet
  • ut med lister
  • [ klart ] ut med PL-kurs tältet ingen vill ha
  • Teater och rekvisita från Pliggeboa till vinden
  • [ klart, men hängare saknas ] Öregrundsryggsäckarna från Matlådan till Vinden

Pliiiggeboa

  • [ klart ] Nya ryggsäckshållare
  • Ny dymlingshållare
  • Märk verktygstavlan
  • Racco skruvlåda (?)
  • [ OK ] Flytta rekvisita till vinden
  • Sådant som sällan eller aldrig används till Lillgårdsvinden
  • Två flyttplattor till kökslådorna
  • [ klart ] Färdigställ de små högtalarna

Kapellet

  • [ klart ] Ny CM200 mixer (akut)
  • Beställ el-materiel via Knochen
  • Nya hållare för barellscanners så de kan flyttas

Teckna ner Servicelådan

  • Lägg till små tavelskruv och taglingsgarn

Övrigt

  • Köp E-sträng
  • Köp ny tändare till servicelådan
  • [första par gjorda av Karin till Opera] Sy högtalarskydd av banderollplast

Sammarbetsgläntan

  • Ny vattenvippa

Geocache och GPS

  • Ta fram 20 skatter
  • Mät ut cachernas koordinater

Pionjärarbeten

  • Skriv instruktion
  • Kopiera instruktions och inspirationshäften
  • GPS koordinater för slanor
  • [ klart ] Standard för replängder – M i Kärrtorp tror jag har det färdigt

Övrigt

  • Fotogenlykte instruktion
  • [ klart ] Fast internet till Lillgårn nedre
  • [ klart ]Testkör nya bokningssystemet