Nu har man brottats ett tag med tanken på hur man får ihop menybokning av program med insikten att tiden man är på läger kan vara så olika för olika grupper och sen att mognadsgraden kan vara så olika.

Efter en titt i programluntan 2011 och funderande på allt vi har att erbjuda så kom idén att visst program gör alla och visst program är för olika ålders/mognadsgrupper. Man skulle kanske kunna bygga upp en meny genom att ha cirka tre paket som följer på varandra, och så får det bli så att riktigt korta läger använder bara paket 1, längre läger använder paket 1 och paket 2 och riktigt långa (ca 10 dagar) använder alla tre paketen. Varje paket är i sin tur uppdelat efter programstegringen. Utöver detta finns ett baspaket som löper hela lägerperioden och som är lika oavsett vilken meny man önskar. Detta baspaket är också uppdelat efter ålder/mognad.

För de allra yngsta som aldrig är på läger speciellt lång tid så tror jag inte man behöver paket 2 och paket 3.

Förslag på hur man bygger upp menyerna

Förra gången som jag ritade programstegringstrappan så hade vi andra namn på scoutgrenrna. När vi nu drar igång arbetet med menybokning av program så kände jag att trappan behövde finnas tillgänglig för diskussion, så här är den i ny version.

Det trappan försöker illustrera är stegen upp i programutvecklingen i scouterna, hur ledarna bit för bit lämnar över till scouterna.

I korthet: på spårarna så är det ledarna som redan kommit fram till vad som är problemet, hur det skall lösas och tillsammans med scouterna löser man problemet. Alla spårarledare har varit med om korvgrillning. Ledarna bestämde att korv skulle grillas, var, när, hur osv. Spårarna fick vara med och titta på när elden tändes och kanske hjälpa till lite.

När man blir upptäckare så tar man ett steg upp samtidigt som ledaren tar ett litet steg tillbaka. Scouterna som är upptäckare löser själva problemen, men ledarna berättar och bestämmer nästan jämt hur.Upptäckare tycker det är toppen att få följa med till affären inför en övernattning och handla med ledarna, men det är ledarna som bestämt menyn och övernattningsplats.

När man sedan kommer till äventyrarna så kommer det där stora klivet när man själv måste lösa problemet. Man har gått från att hjälpa till i köket till att själv göra matsedel, inhandla den och laga till den. Man kastas ut på hajk, men patrullen planerar själv sin utrustning och mat.

Sista stegtet i trappan är utmanarsteget, detta steg handlar om att tänka efter vad det är man tycker är viktigt. Att själv välja om ‘problemet’ är hajk eller social insats. Scoterna måste själva fundera ut och komma fram till hur dom förhåller sig till scouting och vad de vill göra.

Programstegringen - trappan

Klicka för att förstora bilden.

Det här är en programidé från CMC 2011: Ett par hundra bambupinnar och ett paket med gummisnoddar släpper lös kreativiteten.

En katapullt byggd av bambupinnar och gummisnoddar

Här är två programideér från CMC 2011, några roliga sammarbetsövningar som man kan göra inomhus.

Sammarbetsövning - alla skall lyfta pinnen med pekfingret och tillsammans sänka pinnen till golvet utan att någons finger släpper pinnen.

Sammarbetsövning där teamet tillsammans måste lyfta killen med hjälmen så att ögglan i hjälmen inte nuddar röret.

Den här övningen är en variant på att en person med rösten styr en annan person som går i en labyrint med ögonbindel.

I den här varianten så är det flera par samtidigt på banan, därmed får man kollisioner mellan instruktioner. Ytterligare en komplicerande faktor är att de som skall styra bara får gå runt banan på rep spända i trän (typ låghöjdsbana i all enkelhet).

Banan görs i två steg, i steg ett går ‘instruktörerna’ runt på linorna så nära den de skall styra. I steg 2 skall alla instruktörer stå på ett och samma ställe. Då blir det lite svårare att styra alla på bana i den kakafoni som kan uppstå.

Det här är en bra uppvärmningsövning för gruppen och denna övning är tänkt som station 1.

Hela patrullen placeras jämt fördelat längs ett rep som de håller i.

Patrullen skall nu knyta en knop – exempelvis en rosett.

Övningsledaren om sådan finns tar tid. Efter att de knytit rosetten frågar denne gruppen om de är nöjda med tiden. De kan få kanske 25 sekunder på att organisera sig och sedan får e försöka en gång till med samma övning.

På ett träd eller en stolpe sitter ett rör vertikalt monterat. Exempelvis ett 1.5 meter långt avloppsrör. I röret finns någon form av flöte man skall få upp.

Patrullen måste springa iväg och hämta vatten och få i röret – höjden på röret är viktigt för att få till svårighetsgraden – och till problemet hör att någon har borrat en massa hål i röret…

Ett par träd – minst tre – drar man ett rep kring och skapar på så sätt en hage. Repet kan med fördel ha olika höjd över marken mellan olika träd så man får olika svårighetsgrad.

Patrullen – hela patrullen – skall ta sig in i hagen (eller ut). För att ta sig in eller ut skall man över repet men man får inte nudda varken rep eller träd.

Vill man få lite fines sätter man en liten bjällra i repet.

Många scouter – främst utmanar- och rover- scouter – från andra länder som kommer till vår ö upptäcker att svenskar förbokar program och håller sig lite i sin egen by. Ofta frågar de efter gemensamma aktiviteter med funk och andra. Ibland finns inte så mycket programtider över om de kommer under högsäsong.

En ide är att vi skulle kunna ha en vecka varje sommar speciellt avsedd för internationella scouter. Exempelvis v3 på II:an. Denna vecka fokuserar vi på ‘soicala’ program, drop in och framförallt marknadsför vi den lite. Om de flesta  utländska scouter som besöker vår ö kommer samma vecka kommer de ha mycket roligare. Speciellt om vi kryddar med turneringar, utediscon och gemensamma lägerbål plus mer drop-in program.

Sommaren 2011 kommer vi med anledningen av världsscoutjamboreen ha två lägerveckor som vi kallar 60 Degrees North där vi försöker göra just det här och lite till.

Trosvandring (tro som i kyrkan) med inspiration från bland annat frälsarkransen. Jimmy, pls skriv en mer ingående beskrivning.

BTW så har vi pratat om att kanske ha ett nästan fast ljusspår på ön, en idé lite relaterad till trosvandringen.