Det här är sista inlägget i serien med dagboksanteckningar från SCENES 2010, se del 1, 2 , 3, 4 och 5. Fortsättning följer med resurser och videolänkar mm.
Hemfärd. De flesta lämnade Kandersteg tidigt på morgonen men vi var några stycken som inte behövde rusa iväg denna den varmaste dagen på seminariumet, så efter frukost och en del adjö så var vi fyra stycken (Michiel från Holland samt Steve och Ricki från Australien) som gick den vackra parkvägen längs vattendraget ner till byn. Väl nere i byn tog vi in på ett av alla kaféer och drack cappucino i solskenet. Halva seminariumets planning-tream dök också upp efter ett tag. Ungefär så lugnt passerade hela dagen, och det gav lite tid att renskriva anteckningarna från dag 4.
Så här på planet hem är det läge att börja sammanfatta seminariumet. SCENES och SCENES-nätverket har nu bortåt tio år på nacken, av de tio center som var med från starten är åtta kvar varav en eller två till kanske faller av. Pengarna för projektutveckling för WOSM miljöprogram är nästan slut och om ett år lär de vara helt slut (det finns en inspelning från seminariumet där Anne Witheford förklarar detta och vad konsekvenserna är för SCENES), så man får se SCENES och SCENES-nätverkets utveckling som en konsekvens av det. De kvaravarande centrena själva kan inte (och ska nog inte) driva programmet och nätverket vidare själva, så på många sätt har seminariumet handlat om hur scoutcentren (SCENES och icke-SCENES) vill driva vidare SCENES, för det är ingen annan som kommer att göra det.
Ett tecken är, att efter att nyheterna från seminariumet legat på WOSM hemsida som toppnyheter så hörde WOSM generalsekreterare av sig per mail och gratulerade till konferensens framgångar och underströk att de miljönyheter som publicerats var precis den sortens nyheter han helst såg på WOSM hemsida.
Det har varit väldigt glädjande att hela 30 deltagare kunnat deltaga, betydligt mycket fler än vad arrangörerna från början trodde komma och som jag tidigare skrev så var det många närvarande från icke-SCENES center, scoutcenter som ändå vill jobba med miljöfrågor.
Om framtiden
Redan på kvällen dag fyra så började informella diskussioner mellan ett par engagerade deltagare om hur SCENES och framförallt nätverket skall leva vidare, så dag fem när vi skulle ha en workshop om framtiden blev Mark Knippenberg som skulle hålla i workshopen rätt överraskad av att ett relativt genomarbetat förslag redan fanns. Det viktiga som jag ser det är att det finns en vilja och att scouter från ett par center frivilligt har tagit på sig att driva nätverket vidare de närmaste åren, detta i en slags styrkommitée. Konkret tror jag att det kommer att mynna ut i ett nytt seminarium om ca två år i Costa Rica. Resten av vad som händer är lite upp till oss alla.
Under seminariumet har jag haft fördelen att lära känna många scouter, bland annat en själsfrände på IT området och vi har fört en del diskussioner om hur vi bäst stödjer SCENES-nätverket på webben, så även om vi inte tagit på oss något konkret så är vi två som kommer hålla kontakten och kan hjälpa varandra och nätvertket och med lite praktiska IT-frågor. IT-frågorna är centrala för SCENES-nätverket och tror jag det kommer sig av att alla deltagare uttryckte samma förhoppning att vi i framtiden skall kunna hjälpa varandra så mycket mer genom att dela med oss av det vi redan gör.
Om miljöutbildande program
Av alla informella diskusioner runt seminariumet och av alla SCENES-center presentationer jag sett så kan jag säga att de flesta SCENES-center jobbar på med miljöarbetet med sina anläggningar, men själva miljöprogram-aktiviteterna är det ofta illa ställt med. Det är nästan som att vi har tio år av kollektivt misslyckande av programutvecklande bakom oss. Så här i efterhand är det en sak som saknades på seminariumet och det är att gå igenom vilka programaktiviteter som görs på de olika centren, hur lyckade de är och en analys av de mindre lyckade aktiviteterna ur ett större perspektiv för att se vad det är vi missar. Jag har i alla fall tack vare Doc en hel del idéer till nya programaktiviteter med mig hem, men det handlar också om att det kanske är dags för oss på Vässarö attatt dela med oss av våra naturaktiviteter till andra, naturleken exempelvis.
Att vara eller icke vara ett SCENES-center
För eller senare kommer fårgan ställas varför inte Vässarö är ett SCENES-center. Framförallt danskarna som varit med från början och har hela tre center tycker det är lite märkligt att Sverige som är så välkänt föregångsland på miljöområdet inte satsar på ett enda SCENES-center. Till saken hör att guidliens för att bli ett SCENES-center har ändrts och att WOSM öppet säger att guidliens inte är skrivna i sten.
Detaljerna får jag återkomma till i ett inlägg senare när mer tid finns till analys, men enkelt kan man säga att tre saker krävs för att man skall vara ett SCENES-center:
- någon form av natur man kan vistas i fritt runt centret
- någon form av miljöutbildande program
- miljöfrågor skall ingå i hur centret styrs.
Vi måste även kolla upp att vår NSO SSF annammat WOSM miljöprogram.
Vår utmaning kan därmed enkelt koncentreras till att få ihop ett miljöutbildande program och eventuellt styra upp lite hur miljöfrågor hanteras av öns ledning, om vi vill bli ett center. Vi kan få mycket hjälp om vi vill tror jag från våra danska kollegor, vi har Pia som jag lärt känna från Naesbycentret i Danmark som verkligen vill få med Vässarö i SCENES. För den peer-review som behövs för att bli ett SCENES-center kan vi kanske få hjälp av Karsten från Houens Odde. Den stora utmaningen ligger faktiskt på programfronten. Vi behöver ett nya natur och miljö program på Vässarö och om du frågar mig så tror jag vi behöver det oavsett om vi tänker satsa på att bli ett SCENES-center eller inte. Plus att deltagarna i SCENES-nätverket får mycket hjälp om vi lyckas med ett bra program och delar med oss.
Appropå dela med sig så hade Pia och jag en liten diskussion om Goose network, allt började med att jag råkade nämna idéen om Vässarös international Scout Week och om kanske Naesby centret ville bara med (man kan anta att många europeiska rovers bilar och därmed passerar de Danska centren på vägen till Vässarö) och då tyckte hon att då kanske hela Goose network skall vara med. Smaka på den idén: Goose Network International Scout Week. 1:a veckan i augusti med start 2012. De som åker på nästa Goose network möte kan gärna ta med sig den idén.
För att hoppa lite så ärt ett starkt intryck av alla möten att just Sydamerika tar det här med miljöarbete väligt serriöst. Ecuadors scoutcenter Campo Iztaru producerar exemeplvis så mycket el med centrets solpaneler och vindkraftverk att de kan sälja elen. Costa Rica är ambitiösa nog att mäta varttenkvalitéen runtomkring centret två gånger om året.
Inspelningar och bilder
Bilder från seminariumet dyker upp så småningom vid civilisationens utkanter och i höst skall jag försöka klippa alla ljudfiler jag har efter att ha spelat in större delen av seminariumet med min diktafon, men nu är sommaren snart här och det är dags att ta hand on landstället och ut och paddla med min Folbot Yukon.
Martin
