Guldkant – Page 2 – Damn the rules, let's experiment

ECMC 2017 – Server Troubbles

This is part 2 in a series on posts from my experience being part of the planning team for European Guide and Scout Centre Managers Conference (ECMC) 2017.

There is a certain calmness before the storm that settles over a scout centre who is about to be visited by a large conference. The arriving of the participants goes very quickly from being a remote event to an imminent fact.

The planning team spent the first evening we all where together with unpacking in the sleeping quarters, as soon as I could I started to try to find power outlets and internet connection for the ownCloud that I had brought to the conference. Easier said then done. In my endaevours I had quite quickly found an extension cord so broken that when I tried to use it, it blow the fuses to the HQ. Apparently, the vast amounts of flies that haunts Iceland in the summer weeks every summer has a tendency to fill up power outlets with dead flies to the point of short circuit. After the cable incident was handled, it took a while to find internet. The end result was a provisional cable from the main Ethernet switch located in the hall outside the HQ hanging in the air going into our HQ. It worked.

The ownCloud server was a test, I wanted to try out to have a venue local only file share, and since there is a thing called Rasberry Pi’s these days which are both quite powerfull and very small, I figured I could bring a complete ownCloud server system in my checked in bag. This little experiment turned out to work so-so. I have now learned that there are a number of participants who go to a scout conference without a laptop. I have also learned that installing the ownCloud local client on existing laptops don’t work if the centre manager is using a computer managed by some IT department (surprisingly common). Finally, the web interface to a local IP address with a self signed certificate requires people to add a security exception in the browser, which I don’t think anyone managed.

Next time, we try a web only system with a certificate that isn’t self signed any more.

ECMC 2017 – The Rock and Soil

This is part 1 in a series on posts from my experience being part of the planning team for European Guide and Scout Centre Managers Conference (ECMC) 2017.

The rock and soil in Iceland is black, especially so when it is wet. The roads are wet too and the skies are torn by wind and clouds blowing in from the Atlantic. It feels like Iceland is part of the vast Atlantic ocean.

The open expansive solitary landscape with occasional sheep and horses grazing have only a few houses that you mostly see in the far distance. When you stand there looking at it all, felling the wind, it makes you think that in Iceland, magic is indeed possible.

I flew to Reykjavik on a Monday and I was the third of the CMC planning team members to arrive to Iceland and the first of us to arrive at the Úlfliótsvatn scout centre. I was assigned the driver to the car that we rented for the whole conference, and so driving from the airport, I took the long road. The scenery is easily worth it. Arriving at the centre after dusk, on gravel roads the last bit, I was greeted by the people at the centre. I quickly unloaded the car and tried to make head quarter at the centre managers office.

There was a school class on site, excited and playing. I didn’t get a word since they where speaking Icelandic, but from the tonality of their voices, their loudness and their activity, I would say they were precisely like kids all over the world. I knew this place.

Making HQ (Head Quarter) I had to start from scratch, cleaning tables, vaccuming floor and fixing the internet infrastructure. It took longer than expected. Finding an Ethernet connection for my mobile ownCloud server turned out to be a bigger project than expected.

Tuesday morning I expected rain, but not much. I continued to make HQ and after lunch I had to rush to the airport with the car and get the rest of the planning team. Unfortunately we was stuck in rush hour queues. Reykjavik might be in the middle of the Atlantic ocean, but they still have the same rush hour queue problems like any other city, if not more.

Back at the centre we quickly unloaded our personal stuff, we were assigned to live in the old girl houses across the street. When Úlfliótsvatn was built, girls and boys where still split, so they build the centre as two groups of houses separated by the road that passes through the centre. Three years later they merged. Needless to say, the girl houses was of less quality in the location without a sea view.

After dinner, we all sat down to assess the situation and make a long collective to-do list. Some of the planning team members where worried at the state of the centre. We had lots to do. Put the workshop and keynote rooms in order, prepare for the opening, figure out how to warm up the big house, make WiFi work, make the items for the opening ceremony etc. Then we had the registration, turned out there was no proper registration process in place and no staff to handle it, so we had to set up the check-in and info corner. Soon the first bus with participants arrived.

Hollyrosa HTTPS <3 SSL

Som användare av bokningssystemet Hollyrosa har märkt så har vi haft lite problem med att webläsare inte gillar våra certifikat.

Vi har äntligen fått ordning på det.

CMC 2017 – Úlfljótsvatn

Vartannat år samlas vi som “leder” scout center i Europa på en konferens känd som CMC, Centre Managers Conference. Ibland säger vi ECMC för att understryka Europa.

Vi har den här konferensen för att vi tror att det är ett av många sätt att utveckla våra scout center. Jag tror själv att alldeles för få ungdomar får prova på scouting med bra ledare och lägerliv. Ett bra skött scoutcenter gör att fler får vara med om detta därför att ett bra scoutcenter gör det mycket lättare för ledarna att arrangera läger mm.

Seth Godin observerade att alla enkla problem redan är lösta. Det som återstår är de svåra problemen. De som kan ta väldigt lång tid, energi och ledarskap för att lösa. Goose Network, CMC och att överlag utbyta info med andra scoutledare är mitt sätt att leta efter nya lösningar.

Första gången jag var på konferensen var 2011 i Jambville, Frankrike. Leta vidare på den här bloggen så hittar ni nog reseberättelsen liksom för övriga CMC. Det hela slutade med vänskaper i Europa och att jag hamnade i planing team för konferensen 2013 (Neihaischen), 2015 (Kapraluv Mlyn) och nu 2017 (Úlfljótsvatn) .

I planning team har jag alltid jobbat med själva konferens programmet eftersom det är kärnan för mig. Det är bra att ha gjort ett par konferenser i planning team också för man får lite rutin och lär sig vad som fungerar och vad som inte fungerar.

En sak jag hoppas åstadkomma är att vi blir lite bättre på att hålla kontakten mellan CMC och att vi blir lite bättre på att klura ut hur konferensen kan ha impact på hemmaplan. En sak som till exempel återkommer i utvärderingarna är att deltagarna känner sig jätteinspirerad och motiverade när de åker hem från CMC, men sedan avtar det rätt fort.

Om vi kunde komma på ett sätt att hålla liv i motivationen mellan CMC.

Bokningssystemet inför säsongen 2017

Har du någons sin tänkt att “det kan inte ta så lång tid att städa”?

Det visade sig att det var mer att städa än jag hade hoppats på, men när man väl kommer igång så är det svårt att sluta.

Väldigt kort så har programbokningssystemet Hollyrosa behövts anpassas till att de system som driftsätter Hollyrosa ibland måste uppgraderas och den här gången var det en del genomgripande ändringar som behövdes göras. Efter allt detta arbete så finns det inte mycket ny funktionalitet än och vissa barnsjukdomar kan ha återuppstått.

Hollyrosa är nu redo för 2017 med schema och allt. Sommarens dagsscheman ser just nu ut precis som sommaren 2016 års scheman. 60 Degrees North dagarna har ett egen 60 Degrees North schema som bygger på 2013 års 60 Degrees North.

Nya Features

List Users och List Active Users har snyggats till lite och fått stöd för “last login”
Me har fått lite mer text i slutet som pekar på dokumentation för Hollyrosa.
Edit Activity sidan har fått en snygg färgväljare för bakgrundsfärgen för aktiviteten.
View Activity har fått lite kärlek, bland annat har den nu de “nya” Dojo menyerna.

Saker som har uppgraderats och fixats till (det stora arbetet) under huven (endast för utvecklare)

TurboGears 2 har uppgraderats från version 2.3.3 till version 2.3.9 Uppgraderingen till version 2.3.9 betyder att vi snart är Python3 och HTML5 redo vilket är en av de stora poängerna, men också att vi helst inte vill vara beroende av en för gammal Python version jämfört med den version som en modern Ubuntuinstallation har som standard. Uppgraderingen av TurboGears är det som tagit mest tid eftersom vi behövde konvertera ett bibliotek som heter ToscaWidgets.
Uppgraderingen av TurboGears innebär att vi tagit klivet helt in i WSGI och i samband med det så använder vi nu mod_wsgi i apache. WSGI är en standard för olika slags webservrar i Python. I princip alla moderna web-frameworks i Python är anpassade för WSGI.
Vi har konverterat från ToscaWidgets1 till ToscaWidgets2 vilket varit lite smärtsamt. Det var dock nödvändigt på sikt, för ToscaWidgets2 är en omarbetad version av ToscaWidgets anpassad för WSGI. Jag förväntar mig också flest buggar i de delar av koden som berör ToscaWidgets konverteringen.
Apache har trimmats lite så att vi kan lagra mera statiska sidor i browser cachen.
Logging konfigurationen har uppgraderats ordentlig.
Dojo Tookit har uppgraderats från 1.8 till 1.11.2. Detta har gått relativt bra.
Allmän uppstädning av JavaScript och en hel del JavaScript har flyttats från genererade HTML sidor till rena JavaScript moduler vilket gör att vi kan cacha mer data i webläsaren dvs. överlag borde Hollyrosa gå fortare.
BookingDay-controllern har splitrats i en BookingDay-controller som bara har hand om bokingar och en Activity controller för activity relaterad funktionalitet.
En liten säkerhets funktion har införts som vägrar HTTP GET request till funktioner som har sido-effekter.
Calendar overview sidans JavaScript har rensats ordentligt och det mesta laddas nu från andra JavaScript moduler.
Attachment och notes kan nu raderas.

Hollyrosa 2017 – Arbetsblock 3

Schema 2017

[ ] Schema 2017 by building tools to create users and copy relevant database info

Cleanup and Fixes

[ / ] Live-Room
[ X ] The special validators don’t work
[ ] Take a look at all TODOs in code
[ / ] Improve the logging to disc
[ ] Verify hidden comments work

User info

[     ] telephone (for SMS)
[     ] email (for bulk push notification
[    ] marrow (former TurboMail) for email integration. Question is if we also want Celery for this.
[ X ] somehow last-used timestamp

Visiting Groups Own Pages

[ ]

Dags att fundera på Goose Network Camp Staff Seminar 2017

Nu är anmälan ute, dags att fundera på Goose Network Camp Staff Seminar 2017:

Goose Seminar 2017

Omvärdera programutvärderingen – del 3

Det här inlägget är en uppföljning till Omvärdera programutvärderingen och Omvärdera programutvärderingen del 2.

Jag har läst Carol Blacks essä “A Thousand Rivers – what the modern world has forgotten about children and learning” ett par gånger nu och efter att ha gjort det sitter jag och frågar mig själv om och om igen: hur är det vi lär?

Jag tänker att frågan hur vi lär är central för det program vi erbjuder på ön eftersom att det är en del av scouting och i scouting förväntas vi lära för livet.

Hur tror vi att det program och de aktiviteter vi har hänger ihop med hur människan lär? Det finns en video om Zina Lahr som hennes kompisar gjorde. Titta på den och fundera ett tag över det faktum att Zina gick i “home schooling”, en rörelse i USA som tror att man blir en bättre människa av att lära hemma i familjen (men gör inte misstaget att förväxla USAs skolväsende med det svenska).

En helt annan ide om lärande. En helt annan människa.

https://www.youtube.com/watch?v=I0VL_w5Dh1A

Goose Network Managers Meeting – Del 2

Det finns stora och små scoutcenter. Det finns center som är som vandrarhem, andra är som träningscenter. Det finns center som mest är som stora åkrar.

Sao Jacinto är ett litet fridfullt center som närmaste kan beskrivas som ro för själen. Att få bo i små trähus med bara myggnät till fönster, trägolv, obefintlig isolering och ingen värme under ett tak av vindpinade tallar till havets brus, det är så enkelt det kan bli. Det är ett lyckligt litet center. Det är inte nytt eller modernt, det är mer anspråkslöst. Byggnaderna är lite slitna, men där finns en glädje och en värme.

Människorna är enkla men har ändå sett värden. Den gamla kokfrun som vänligt ledde alla matinköp och matlagning i det spartanska köket utstrålade en god mors välvilja och med en lekfullhet längst inne i ögonen. Det finns människor som alltid har sitt inre barnet kvar. Hon lagade oss traditionell Portugisisk mat inklusive en smaklig stuvning med komage i, likaså den väl-kokade get-benen med örtkryddor. Behöver jag nämna att de också är väldigt duktiga på sötsaker. Sista dagen innan vi gav oss iväg hemåt så gav jag henne en av mina Vässarö-halsdukar. Då berättar hon för mig via portugisisk översättare att hon en gång i sin ungdom varit på sjöscoutläger på Vässarö.

Jag återkommer alltid till havet vid Sao Jacinto, stranden är så långt västerut man kommer på Europas fastland. Seglar man rakt ut från stranden landar man i Amerika. Går man stranden söderut hamnar man på Spaniens sydvästra hörn. Det är en oändlig plats, vindpinad, och mjuk. Jag tror vi gick dit tre gånger under helgen. Vågorna som bryter fuktar luften med en smak av salt så kvällarna är lika kylslagna som Atlantens vatten. Man får krypa ner ordentligt i sovsäcken i det lilla trähuset och stänga alla fönsterluckor så det inte blåser fuktig kall luft genom hela huset men så fort morgonen kommer så är sommaren tillbaka.

Söndagen var det redan dags för hemfärd för en del, Sao Jacinto ligger långt bort så många behövde resa tidigt. Vi som kunde stanna kvar fick en båttur på floden vid Aveiro och det slutade med att alla som var med låg och njöt av solen på soldäck. Helt magiskt, men sommar i Oktober? Vi har ett allvarligt problem med global uppvärmning. Jorden har feber. Efter båt-turen ut på floden så fick jag skjuts med bil tillsammans med Anna från Kapraluv Mlyn till Porto. Där vann jag säkert fyra timmars resa så vi hann se lite av Porto snabbt innan jag fick rusa iväg till flygplatsen. Säkerhetskön var så lång att jag nog hade missat planet om jag inte ovetande hade lyckats få till Business Class hela vägen hem när jag internet-bokade resan och det inkluderade priority queue i säkerhetskontrollen.

Det kanske låter som mycket nöje, och det hoppas jag. Managers på våra center behöver få träffa likasinnade och slappna av för det är ett så speciellt jobb att få kan förstå hur det är. Vi behöver vårda våra kontakter och när nätverket är starkt då kan vi ta oss an de svåra utmaningarna, för de enkla utmaningarna, de har vi redan löst.

Goose Network Managers Meeting 2016 – Del 1

Vindpinade tallar står lutade i vinden, ingen högre än någon annan. Tallbarren är mycket större än jag är van vid med sina runt 12 cm långa barr och kottarna är lite större än tennisbollar. Marken de växer i består av mjuk sand täckt av tunn vegetation. I bakgrunden hörs ett tydligt sorl av ett brusande hav och brytande vågor skvallrar om att det är väldigt nära. Så fort vi hinner ställer vi av oss ryggsäckarna, tar på sandalerna och går vägen ner mot havet för att se Portugals Atlantkust. Det är mäktigt. Det är en nästan öde oändlig sandstrand, stora vågor kommer in från Atlanten och bryter. Luften är fuktig och lite salthaltig, om 30 minuter kommer solen att ge oss en storslagen solnedgång. Jag försöker röra mig runt vattenbrynet för att få till något slags foto som greppar hur vågorna känns och till slut lyckas en kraftig våg överraska mig så jag blir blöt upp till knäna. När solen till slut gått ner går vi hem mot Sao Jacinto’s scout-center.

Vi är på Goose Network Managers Meeting, som detta år (2016) hålls i Portugal. Det som gör Goose Network lite speciellt är att vi i Goose har lärt känna varandra under en längre tid, så när vi möts behöver vi inte bryta isen, mötet kommer igång på en gång. Goose Network håller också sina möten på de olika ingående scout centrena så vi lär känna varandra på ett väldigt ingående sätt. Jag brukar säga att när man åker runt och träffar varandra på våra center så blir det så att en liten del av centret bor i ens hjärta och då bryr man sig. När känslan finns där då finns också engagemanget.

På Goose Network Managers Meeting möts vi och berättar hur året har varit på våra scout center, erfarenheter, utmaningar. Det är informellt så mycket som sägs stannar i gruppen. Vi väljer koordinerare för olika viktiga projekt i nätverket, utvärderar och sätter riktningen för framtiden. I år handlade det bland annat om marknadsföring genom att besöka Jamboreer och arrangemang. Vi diskuterade också målbild och mer detaljerad beskrivning för Goose Network Camp Staff Seminar. De riktigt djupa bitarna diskuteras som alltid informellt på all möjligt tid. En del av samtalen har handlat om hur inlärning och scoutmetoden tydligare kan relateras och användas i scoutcenter eftersom att det ‘program’ som man har på ett scoutcenter är långt ifrån all den inlärning som sker men att det ibland uppfattas så.

Lite konkreta punkter från mötet utan speciell inbördes ordning:

Vi fick en ingående rapport från Camp Staff Seminar som i år hölls i Rotterdam.
2017 års Camp Staff Seminar blir på Naesbycentre.
2017 års Managers Meeting kommer att inträffa dagn innan CMC (som alltid) och var CMC kommer att medelas så fort planning team har valt ett center.
2016 års ICD vanns av Kapraluv Mlyn 2017 års ICD arrangeras av Kapraluv Mlyn.
Det arrangerades så att scout centren i Goose Network kan mötas under JOTA/JOTI kommande helg.
Vi hade kort information och feedback från European Conference som nyligen gick av stapel i Norge.
Vi hade kort information om World Educational Congress i vår.
Ransberg valdes in i Goose Network. Stort Grattis!
Det bildades en arbetsgrupp för att se över och förtydliga mål och riktlinjer för Camp Staff Seminar i vilken Jag (Vö), Felippe (KISC) och Kristine (Houens Odde) sitter i arbetsgruppen.
Felippe (KISC) berättade lite om KISC Academy.

M	T	W	T	F	S	S
1	2	3	4	5	6	7
8	9	10	11	12	13	14
15	16	17	18	19	20	21
22	23	24	25	26	27	28
29	30