På program har vi, för internt bruk då vi reparerar och underhåller våra spår, en servicelåda. Servicelådan är som en verktygslåda, men för program.
Servicelådan skall inehålla följande verktyg:
Servicelådan skall inehålla följande förbrukningsmaterial
Under seminariumet så snickradeihop vi små videor, dessa videor finns bland annat på Michiel’s blog
Det här är sista inlägget i serien med dagboksanteckningar från SCENES 2010, se del 1, 2 , 3, 4 och 5. Fortsättning följer med resurser och videolänkar mm.
Hemfärd. De flesta lämnade Kandersteg tidigt på morgonen men vi var några stycken som inte behövde rusa iväg denna den varmaste dagen på seminariumet, så efter frukost och en del adjö så var vi fyra stycken (Michiel från Holland samt Steve och Ricki från Australien) som gick den vackra parkvägen längs vattendraget ner till byn. Väl nere i byn tog vi in på ett av alla kaféer och drack cappucino i solskenet. Halva seminariumets planning-tream dök också upp efter ett tag. Ungefär så lugnt passerade hela dagen, och det gav lite tid att renskriva anteckningarna från dag 4.
Så här på planet hem är det läge att börja sammanfatta seminariumet. SCENES och SCENES-nätverket har nu bortåt tio år på nacken, av de tio center som var med från starten är åtta kvar varav en eller två till kanske faller av. Pengarna för projektutveckling för WOSM miljöprogram är nästan slut och om ett år lär de vara helt slut (det finns en inspelning från seminariumet där Anne Witheford förklarar detta och vad konsekvenserna är för SCENES), så man får se SCENES och SCENES-nätverkets utveckling som en konsekvens av det. De kvaravarande centrena själva kan inte (och ska nog inte) driva programmet och nätverket vidare själva, så på många sätt har seminariumet handlat om hur scoutcentren (SCENES och icke-SCENES) vill driva vidare SCENES, för det är ingen annan som kommer att göra det.
Ett tecken är, att efter att nyheterna från seminariumet legat på WOSM hemsida som toppnyheter så hörde WOSM generalsekreterare av sig per mail och gratulerade till konferensens framgångar och underströk att de miljönyheter som publicerats var precis den sortens nyheter han helst såg på WOSM hemsida.
Det har varit väldigt glädjande att hela 30 deltagare kunnat deltaga, betydligt mycket fler än vad arrangörerna från början trodde komma och som jag tidigare skrev så var det många närvarande från icke-SCENES center, scoutcenter som ändå vill jobba med miljöfrågor.
Redan på kvällen dag fyra så började informella diskussioner mellan ett par engagerade deltagare om hur SCENES och framförallt nätverket skall leva vidare, så dag fem när vi skulle ha en workshop om framtiden blev Mark Knippenberg som skulle hålla i workshopen rätt överraskad av att ett relativt genomarbetat förslag redan fanns. Det viktiga som jag ser det är att det finns en vilja och att scouter från ett par center frivilligt har tagit på sig att driva nätverket vidare de närmaste åren, detta i en slags styrkommitée. Konkret tror jag att det kommer att mynna ut i ett nytt seminarium om ca två år i Costa Rica. Resten av vad som händer är lite upp till oss alla.
Under seminariumet har jag haft fördelen att lära känna många scouter, bland annat en själsfrände på IT området och vi har fört en del diskussioner om hur vi bäst stödjer SCENES-nätverket på webben, så även om vi inte tagit på oss något konkret så är vi två som kommer hålla kontakten och kan hjälpa varandra och nätvertket och med lite praktiska IT-frågor. IT-frågorna är centrala för SCENES-nätverket och tror jag det kommer sig av att alla deltagare uttryckte samma förhoppning att vi i framtiden skall kunna hjälpa varandra så mycket mer genom att dela med oss av det vi redan gör.
Av alla informella diskusioner runt seminariumet och av alla SCENES-center presentationer jag sett så kan jag säga att de flesta SCENES-center jobbar på med miljöarbetet med sina anläggningar, men själva miljöprogram-aktiviteterna är det ofta illa ställt med. Det är nästan som att vi har tio år av kollektivt misslyckande av programutvecklande bakom oss. Så här i efterhand är det en sak som saknades på seminariumet och det är att gå igenom vilka programaktiviteter som görs på de olika centren, hur lyckade de är och en analys av de mindre lyckade aktiviteterna ur ett större perspektiv för att se vad det är vi missar. Jag har i alla fall tack vare Doc en hel del idéer till nya programaktiviteter med mig hem, men det handlar också om att det kanske är dags för oss på Vässarö attatt dela med oss av våra naturaktiviteter till andra, naturleken exempelvis.
För eller senare kommer fårgan ställas varför inte Vässarö är ett SCENES-center. Framförallt danskarna som varit med från början och har hela tre center tycker det är lite märkligt att Sverige som är så välkänt föregångsland på miljöområdet inte satsar på ett enda SCENES-center. Till saken hör att guidliens för att bli ett SCENES-center har ändrts och att WOSM öppet säger att guidliens inte är skrivna i sten.
Detaljerna får jag återkomma till i ett inlägg senare när mer tid finns till analys, men enkelt kan man säga att tre saker krävs för att man skall vara ett SCENES-center:
Vi måste även kolla upp att vår NSO SSF annammat WOSM miljöprogram.
Vår utmaning kan därmed enkelt koncentreras till att få ihop ett miljöutbildande program och eventuellt styra upp lite hur miljöfrågor hanteras av öns ledning, om vi vill bli ett center. Vi kan få mycket hjälp om vi vill tror jag från våra danska kollegor, vi har Pia som jag lärt känna från Naesbycentret i Danmark som verkligen vill få med Vässarö i SCENES. För den peer-review som behövs för att bli ett SCENES-center kan vi kanske få hjälp av Karsten från Houens Odde. Den stora utmaningen ligger faktiskt på programfronten. Vi behöver ett nya natur och miljö program på Vässarö och om du frågar mig så tror jag vi behöver det oavsett om vi tänker satsa på att bli ett SCENES-center eller inte. Plus att deltagarna i SCENES-nätverket får mycket hjälp om vi lyckas med ett bra program och delar med oss.
Appropå dela med sig så hade Pia och jag en liten diskussion om Goose network, allt började med att jag råkade nämna idéen om Vässarös international Scout Week och om kanske Naesby centret ville bara med (man kan anta att många europeiska rovers bilar och därmed passerar de Danska centren på vägen till Vässarö) och då tyckte hon att då kanske hela Goose network skall vara med. Smaka på den idén: Goose Network International Scout Week. 1:a veckan i augusti med start 2012. De som åker på nästa Goose network möte kan gärna ta med sig den idén.
För att hoppa lite så ärt ett starkt intryck av alla möten att just Sydamerika tar det här med miljöarbete väligt serriöst. Ecuadors scoutcenter Campo Iztaru producerar exemeplvis så mycket el med centrets solpaneler och vindkraftverk att de kan sälja elen. Costa Rica är ambitiösa nog att mäta varttenkvalitéen runtomkring centret två gånger om året.
Bilder från seminariumet dyker upp så småningom vid civilisationens utkanter och i höst skall jag försöka klippa alla ljudfiler jag har efter att ha spelat in större delen av seminariumet med min diktafon, men nu är sommaren snart här och det är dags att ta hand on landstället och ut och paddla med min Folbot Yukon.
Martin
Det här är en uppföljning till SCENES seminarium 4, 3 , 2 och 1
Förmiddagen ägnade vi åt en härlig tur till Oeschinen See, så det blev mer berg, sol och alpluft, framåt 11 tiden blev det lite jäkt hem för att klara av en liten övning innan lunch som gick ut på att klargöra för oss själva vad vi konkret tänker göra när vi kommer hem ifrån seminariumet och vaedagen tar vid. Övningen gällde både oss själva och vår National Scout Organization (NSO) nivå. Det här med NSO nivå är ju lite speciellt eftersom Svenska Scoutrådet (SSR) har översatt hela WOSM miljöprogram till svenska men om det faktiskt innebär att SSF har annamat miljöpogrammet vet jag ej. Om nån vet så lämna gärna en kommentar. Dessutom närvarar ju varkn SSF eller SSR med representant fast än åtminstone SSF har scoutanläggningar. Det här är lite centralt för SCENES är del av WOSM miljöprogram och vår NSO måste anta miljöprogrammet om Vässarö hypotetiskt sett skulle vilja bli SCENES center. Hursomhelst kan jag lugna er med att jag inte lovat någonting 🙂 däremot är jag rätt säker på att om något skall göras så är det på program aktivitets området, men det återkommer jag till i dagboken för dag 6.
Efter lunch fortsatte seminariumet med hur SCENES nätverket skall ta sig vidare och vad deltagare och deras center vill. Jag skulle vilja återvända även till den här punkten senare när jag summerar seminariumet, men det verkar som både ambition, vilja och viss kapacitet finns för en utveckling av nätverket. Det finns även en del klargöranden på inspelningarna från seminariumet.
Lite andra spridda intryck var att Britterna, som f.ö. hade en väldigt okomplicerad vi-är-här-för-att-lära-av-varandra attityd inte tyckte att just SCENES logon var det viktiga utan just att vi faktiskt konkret jobbade mer med miljöfrågor. Ur deras synvinkel (och Danskarna har uttryckt liknande erfarneheter) så drar SCENES logon i sig inte mer besökare på något sätt. Man kan också notera att Sarah Rees som representerade Our Chalet var på plats på seminariumet men eftersom Our Chalet tillhör WAGGGS så kan Our Chalet aldrig bli ett SCENES center(!).
Jag lyckades med att kopiera alla Docs dokument, så nu finns det konkret material för de närmaste åren att jobba med 🙂
Jag och Angelo från Surinam hade en lång och ingående diskussion om varför mat frågan är så frånvarande från miljöprogrammet och vi pratade rätt länge om hur skevt världens mat-system är. Tyvärr har jag inget av alla Angelos berättelser inspelade.
Kvällen avslutades med en Schweizisk afton – givetvis fondue, men även den alphorns spelande farbrorn var minnesvärd och sen blev det väldigt många givande informella diskussioner, framförallt Marisol från Costa Rica, jag och Michiel från Holland satt nog en timme i nattmörkret framför Kandersteg och filosoferade om vad vi skall göra framöver.
Det här en uppföljning till SCENES seminarium 3, 2 och 1
Varje dag börjar enligt schemat med reflektion vilket i praktiken är någon form av lek så att alla kan vakna ordentligt, den här dagen ledde den danska delegationen oss i leken trafikstockning
Dagens stora föredrag var Evelyn (outside speaker i programmet) som pratade om olika sätt scoutcenter påverkar miljön runtomkring och varför man skall jobba med detta, föredraget var inte så långt, men sen gick vi ut för lite utomhus-diskussions-övningar. Efter alla diskussioner bjöds vi på en kort guidning i de ekologiskt sett mest intressanta delarna av Kanderstegs område. Så här års är det inte så mycket action efter som att de amfibier som lever i våtmarkerna runt Kanersteg inte riktigt kommit fram än.
Dagen fortsatte med att vi pratade en del om faror i naturen såsom fallande stenar och laviner, någonting som kanske inte är så aktuellt på hemmaplan, fast det var rätt kul att se resultatet av stenfall och laviner på slutningarna runt Kandersteg.
Det blev en del workshops på eftermiddagen då vi pratade om samarbete med externa organisationer och så hade vi en rätt intressant workshop ute på gräsmattan i solskenet som handlade om forskning i och om scouterna. Annesofie “Fie” Bjerre berättade om Dansk forskning som visar på att antalet scouter i en grupp eller scoutkår till största delen beror på det program och det ledarskap som erbjuds och i väldigt liten utsträckning beror på hur mycket ungdomar och barn som bor i området. Anne Witheford berättade om forskning som utgått från hur scoutpatruller får organisera sitt lägerkök och sin lägermatlagning och resultatet var att ju mer autonomi ju längre tenderar scouterna att stanna i scouterna. Jag hoppas jag kan få fram lite länkar till denna forskning framöver.
Som en liten fortsättning på gårdagens alkohol-sidospår så passade jag på att besöka ett Schweiziskt scoutläger som just nu byggs på Kanderstegs område nära tunnelöppningen. Schweizarna bygger bland annat en rover scout bar, så jag frågade lite om baren och de förklarade att de har haft baren de senaste sex åren. Poängen är tydligen att innan baren hade scouterna med sig egen alkohol och onykterheten var spridd och lite svårkontrollerad, men med baren har de mer kontroll på vad scouterna dricker och de håller onykterheten samlad på ett och samma ställe.
Efter klockan fem innan middagen började diskussionen på allvar om hur vi skall jobba vidare med SCENES nätverket efter att vi åkt hem och hur SCENES skall promotas, men mer om det i morgondagens dagboksanteckningar.
På kvällen hade vi ett gemensamt lägerbål som kanske inte riktigt var som vi svenskar är vana, men kul var det. Extra kul var Tjeckerna som auktionerade ut resterna av sitt ölförråd från den internationella kvällen till deltagarna för att symboliskt få in lite mer pengar till utvecklandet av sitt scoutcenter, de har som jag tidigare nämnt ca 25 miljoner SEK som vämntar på dom från EU:s strukturfond om de lyckas samlaihop ungefär 1.5 miljoner sek.
Det här är en uppföljning till SCENES seminarium dag 1 och SCENES seminarium dag 2
Dagen började med att handla om relationen mellan SCENES och Scouts of the World Award.
The Scouts of the World Award is an initiative to help National Scout Organisations revitalise the programme of Senior Sections (15-26 age range) by giving young people more opportunities to face the challenges of the future as identified by the Millennium Declaration unanimously adopted by the 189 member countries of the United Nations in 2000.
Kort kan man säga att Scouts of the World Award är ett sätt att fördjupa de internationella och samhällsorienterade delarna av scouting i projektform, främst för äldre scouter som en större utmaning i Scouting. Lite off -topic relaterat till SCENES kanske, men Ecuadors representant hade en hel del intressant att berätta om hur de bidrar till sitt samhälle. För den som vill fördjupa sig lär också Bangladesh vara värt att studera enligt Anne Witheford.
Lunchen åt vi utomhus under en kort “hajk” längs Eco-Trail till Waldhaus.
Återstoden av eftermiddagen höll Mark Knippenberg ett föredrag om hur man gör för att bli ett SCENES center. Enkelt kan man säga att en gång i tiden skrevs SCENES guidelines för de center som är öppna året runt, men efter en dipp i intresse för SCENES så har man försökt väcka nytt liv i SCENES-nätverket med nya guidelines och en öppenhet för att få in fler center. Från Danskarna som varit med från början har jag förstått att SCENES konceptet tyvärr inte är en orsak att scouter söker sig till deras center, så det finns en del att göra.
En del av att bli ett SCENES center är att man måste jobba tillsammans med sin NSO (National Scout Organization) och från ett svenskt perspektiv är det ju lite intressant att SSF och SSR som har scoutanläggningar samtidigt inte är närvarande på seminariumet eller medlemmar i SCENES.
Vad som skulle krävas för att Vässarö eventuellt skulle kunna bli ett SCENES center är något jag får återkomma till framöver när jag hunnit sätta mig in i alla guidelines. Det kan vara intressant att notera att Tjeckerna fått 25 miljoner (villkorade) SEK från EU:s strukturfond för att bygga sitt nya scoutcenter från början, och en del är att de satsar på att bli ett SCENES center från första början.
Anne Whiteford nämnde att det ser ut att bli ett alkoholfritt läger, vilket kommer att bli annorlunda för många scouter som är vana vid minst en pub på en jamboree. Undertecknade passade på att föra fram idén att kanske borde vi svenskar ha någon form av expo där vi visar och förklarar alkoholens historia i den industrialiserade världen (och Sverige) för att visa på sambandet mellan industrialisering, fritid, och alkohol, med förhoppning om att länder som nu industrialiseras skall kunna lära lite av vår historia och den resa vi redan har gjort. Se vidare Clay Shirkey och ginets centrala del av den industriella revolutionen (rekommenderad läsning).
Under WSJ så planerar SCENES nätverket att ha en drop-in program bestående av olika SCENES aktiviteter från de olika centren. Pia från Naesbycentret anmälde sig som frivillig att leda en arbetsgrupp. På drop-in aktiviteten skulle man också kunna ha en världskarta som pekar ut all världens SCENES center.
Kvällen avslutades med att vi gjorde klar vår SCENES promotion video som är en del av seminariumet och sen gick vi till Les Alpes.
Detta är en uppföljning till SCENES seminarium dag 1.
Efter en natts djup sömn började seminariumet på allvar med en introduktion till vad SCENES är. Detta följdes av en del övningar om vad vi förväntade oss av seminariumet. Det är mycket som skall hinnas med på dessa få dagar i Kandersteg, så det blev bara en snabbtur med introduktion till Kandersteg i de närmaste omgivningarna medans snön började falla.
Så kom dagens höjdpunkt: presentationen av Hauge “Doc” Vaughan av hur man på några av Kanadas scoutcenter har arbetat med SCENES och de framgånga de har haft.
Mycket idéer till kanadensarnas SCENES program kommer från Kanadas Nature Watch och några grundläggande prinicper i scouting:
En framgångsrik del av Kanadensarnas aktiviteter är att de låter ungdomar mäta olika aspekter av hur miljön mår och det på ett sätt som är både vetenskapligt och utvecklande. Ett exempel är ett system för att identifiera och räkna grodor utifrån deras läten vilket gör att scouterna dels får en konkret uppgift, lär sig om naturen, får en direkt upplevelse av naturen och informationen från grodräknandet raporteras till scoutcentret som använder informationen som feedback i skogs- och natur- vårds arbetet. Dessutom kan scouterna använda samma system och formulär hemma där de bor och samla in avnvändbar information om sin egen närmiljö.
Jag har hela presenationen inspelad plus en uppföljning dag 3 och det är någonting jag kommer rekommendera ledare att lyssna på.
Så här skriver WOSM om Doc Kandersteg hosts 2010 SCENES seminar:
Hague Doc Vaughan, Member of the National SCENES Committee, Scouts Canada. Hague is at Kandersteg to present the Canadian approach to putting SCENES into practice based on their experience in Camp Nemo, the second Canadian SCENES Centre. He hopes to get comments and suggestions before putting the approach in practice across Canada.
Denna dag kom det också fram att en majoritet av deltagarna på seminariumet är från icke-SCENES center och att många scoutcenter har problem med att deras ekologiskt orienterade program inte är lika populära som andra program. Kandersteg har exempelvis inte riktigt fått sitt ekologiska program att lyfta, dock har de haft relativt stor framgång med ett programsammarbete med Greenpeace där bakas chokladkaka i en solugn
Dagen avslutades med en intensiv internationell kväll. Jag kan meddela att renklämman var synnerligen populär, liksom det tjeckiska ölet.
Tillagning (gärna inför publik, det blir roligare så):
Den här veckan är ers PL på SCENES seminarium i Kantersteg, Schweiz.
Att ta sig till Kandersteg gick lätt. Visserligen försökte isläningarna med lite aska, SJ/SL försökte med lite pendeltågsstrul och Kastrups flygplats hade tappat all radiokommunikation så flyget blev försenat, men sånt löser sig. Zürich flygplats heter f.ö. inte Zürich utan Zürich Flughafen och det löste sig också bra. Jag såg en stor affisch på flygplatsen med reklam för DJ Bobo (!) men nu är det tyvärr så att inne på flygplatsen där gillar de inte riktigt kameror.
Väl framme i Kandersteg mötte personalen på scoutcentret upp med bussen och chafför var Hannes A!
Med mig har jag vår Vässarö banner, Vässarö information, speciell flyer för Vässarö 2011 och World Scout Jamboree och så lite mat till den internationella aftonen. Dessutom har jag med min lilla voicerecorder så med lite tur kommer jag kunna lägga upp delar av seminariumet som en podcast. Det finns dock en risk att ljudkvalitén är för dålig, för seminariet är så stort att vi måste vara i det nya huset och där i den stora hallen är det ett fruktansvärt eko eftersom inga som helst ljuddämpande material är uppsatta än.
Klockan 18 bjöds det på middag och vid 19 började seminariet med lite introduktion, information och sociala lekar. Det är väldigt många trevliga deltagare, förutom arrangörerna är vi 30 scouter från de flesta hörn av världen. Costa Rica, Canada, Surinam, Indonesien, Spanien, UK, Irland, Danmark…
Kvällen slutade på Kanderstegvis på Les Alpes.
En kort Valborgshelg en senkommen vår blev det och eftersom man är lite sliten får det bli lite korthuggna anteckningar om vad som gjorts under helgen.
Trapperspåret är iordningställt och på plats (dock saknas mystiskt nog två par schakel på linbanan).
Vildmarksspåret är på plats och i bruksskick. (dock saknas linan till kroken på kontroll 2). Ny karta till kontroll 1 är på plats och i vattnet.
Lillgårdsvinden är damsugen
Våra två nya ljuseffekter är uppsatta i kapellet och stereon är provkörd. Tvärr verkar kanal 1 på mixerborde vara sönder. Det som återstår är att dra en DMX-kabel och ny fast elinstallation.
Sammarbetsgläntan är reparerad och i bruksskick. Det som återstår är att göra en ny vattenvippa som kräver mindre vatten samt att dra fram en vattenslang från dassen vid östra ängarna.
Arbetshästarna drog en ny elkabel till Bygget mm då den gamla hade gått sönder.
Rävtången lagades och ställdes ut på sin plats igen.
Midsommar diskuterades, något som jag får återkomma till på den här bloggen igen lite senare.
Naturlek sattes ut.
Ett antal positioner på ön mättes ut med programs nya GPS.
Sist men inte minst – Josefinas stövlar klackades om på ett sätt som kommer att förbrylla framtidens arkeologer.
