Tag Archives: marknadsföring

Sämä Wiiter

Vi fick gå upp lite extra tidigt och halvspringa i morgonkylan till spårvagnen. Det är februari, himlen är gråvit, fåglarna är inte piggare än vi och vi tror det kanske kan bli lite sol om vi har tur. Småsömniga kliver vi av spårvagnen för att leta efter tåget mot Uster. I Uster möts vi av de andra scouterna, med pappmuggs-kaffe-latte i handen och en påse Gippfelli med frukost till alla.

Jag är inkallad som fotograf och klippare. Vi skall göra en roadmovie i miniformat som PR för DSK (Deautch Sprachige Konferenz),  en konferens som ni förmodligen inte har hört talas om.

Filmutrustningen har lånats ihop, den består av kamera och stativ samt alldeles för lite batteri. En snabb kaffe och så sätter vi igång. De första scenerna filmas vid tågstationen i Uster, sedan åker vi till scouthuset/scouthusen i Uster där DSK skall hållas 2018. Man blir imponerad av scout stället som en kår har byggt. De har skrapat ihop hur mycket bidrag som helst på något år för att bygga dessa hus, vi snackar belopp i mångmiljonklassen.

Efter det imponerande scoutstället i Uster åker vi till flygplatsen i Zurich för att filma flygplan som landar och scouter som kommer med flyget. Det finns en utsiktsplats där vi får tillstånd att filma. För att komma till utkiksplatsen måste man betala 50 kr i entre och sedan är det samma säkerhetskontroll som om man flyger. Kirk lyckas övertala de som står i kassan att de tre av oss som skall filma får gå in gratis. De undrar hur fattiga vi scouter egentligen är 🙂

Vi fick till riktigt härliga telefoto sekvenser med flyg som landar och stora Swiss-air logotyper. Det Schweiziska syns tydligt. Efter att flygplans filmningen så går vi ner i underjorden för att filma tågscener, därefter så tar vi själva tåget till Zurich Hautbanhof. I Hauptbahnhof så filmar vi lite, sedan tar vi oss ner till vattnet via slutet av Bahnhofstrasse, ett ställe där turister och måsar tävlar om vem som är flest. Sedan tillbaka till Hauptbahnhof igen för de sista scenerna i en spårvagn och sedan hem efter en lång dag. Nånstans i allt detta han vid med att fika också. Nämde jag att manusiden var en roadmovie.

Veckan som följer på filmningen har jag fullt upp med att klippa allt film material, spela in ljud av allt möjligt och skriva soundtracket.Vi hade inte tid eller möjlighet att spela in tal när vi filmade och det fanns inte heller tid att dubba, så jag fick snabbt skriva någon form av road-movie musik. Jag tänkte en del på vad för slags musik man lyssnar på när man reser.

Det tog två kvällar att skriva soundtracket vilket får ses som rekord. Jag hade inte ens monitorer eller MIDI-klaviatur att tillgå eftersom jag precis flyttat. Melodierna och skrivna på qwerty-tangentbordet på lap-topen. Gitarren är fejkad.

Slutord

Zämä Wiiter är DSKs slogan, det betyder tillsammans kommer vi längre.

Utvärderingspunkter inför framtiden

  • En hel dags filmande ger en massa klipp, gör man scriptet som en road movie så blir det oändligt mycket enklare att klippa eftersom man vet att alla scener kommer i ordning.
  • Baksidan av roadmovie konceptet är att det är rätt mycket som skall klippas för att få ner det till sju minuter och sju minuter är fortfarande ett par minuter för mycket.
  • Alla skådespelare skall ha kläder som är scoutiga och står ut. Klara färggranna jackor är bra för de flesta runt om i staden har grå-brun-gröna kläder eller ofta svarta kläder.
  • Ett riktigt grymt stativ till kameran är jätteviktigt. Det stativ som vi fick låna var väldigt ostadigt.
  • Telefoto gör sig riktigt bra på film, vilket gör att ett bra teleobjektiv är nödvändigt.
  • Canons kamera kan inte autofokusera bra i live view. Olympuskameran hade varit bättre, men det behövs ett video tele objektiv.
  • Canon kameran klarar inte att det händer mycket i videon på en och samma gång. Det är därför man ibland behöver en extern inspelare.
  • I Schweiz är det så mycket oljud att alla röster måste spelas in med liten lapel mic eller dubbas i efterhand. Dubbning i efterhand finns  det inte tid till, så det återstår att göra en musikvideo.
  • Inget slår ett bra script.
  • Att göra en roadmovie är ingen ide som är unik för oss. Hitta på mer unik ide nästa gång.
  • Den handhållna stilen ger tempo och action, musikvideo stil, men jag tro man måste använda den med måtta. I längden behöver man en bra gimbal.
  • Batterierna tog slut för ett batteri var jättedåligt.

Musiken som skrevs på två dagar.

  • Bygg ett stötte bibliotek av sound
  • Konstruera beats till ett groove template, lägg inte till Groove template i efterhand.
  • Baskaggen kan behöva diskret reverb i bakgrunden om den är ensam.

På hur många sätt kan man börja?

På hur många sätt kan man börja i scouterna förutom som 8, 9 eller 10-åring? Egentligen?

Tom Hogan läser man när man funderar på att lägga alldeles för mycket pengar på en ny kamera när man redan har en som är tillräckligt bra. Det är när jag läser Tom Hogan recensera/såga Nikon Coolpix A som jag slås av att vi har för få insteg i scoutrörelsen. Låt mig omformulera frågan. På hur många sätt kan man komma i kontakt med scouterna och sedan naturligt gå vidare?

…They seem to want to broaden their product line from bottom to top, but they are super afraid that customer A might buy product B instead of C while customer D might buy product C instead of B. So they try not to have duplicative products. Who cares? Sell them a darned camera, the right accessories, and point out the stuff you do that’s a step up as a suggestion for what to do next. Apple gets this. They hooked a lot of people on iPods and moved them right up their lineup. Becuase the lineup had plenty of entry points and plenty of steps (consider the iPod Touch, iPhone, iPad Mini, iPad, MacBook Air, MacBook Pro, Mini, iMac, MacPro progression; does Apple care where you buy and which direction you move? No.)…

Jag har lagt till fetstil.

 

B & A Familjedag i Hellasgården

Det har skrivits en del om BA Magazine på den här bloggen och på Guldkant.

Här är ett litet exempel från vår verksamhet. Jag hoppas ingen tar illa upp för att jag dissikerar Dagsutflykt till Hellasgården inbjudan.

Originalinbjudan ger rätt fakta och tydlig information. Fast den är lite kantig och ger inte den där känslan av familj som vi pratar om i kåren. Så jag tänkte att man om kunde

Byta till vår standardmall men

ändra rubrikens typsnitt till något “mänskilgare” av chancery-stil för att understyrka familj och

införa namnet “familj”. Den detaljerade informationen krymper jag och ger plats åt en fin bild. Se bilden som exempel, det finns bättre bilder.

Samma information, men mjukare gemenskaps-framtoning och en bild som tydligt beskriver vad det handlar om. Vi skulle kunna säga vinteraktiviteter i Hellasgården som vi kallade det förut och det är ett bra namn med ett problem. Idag är aktiviteter något man gör ett kort tag ibland. Men scouting är en livsstil med värderingar. Mer som en familj än en skidklubb.

Familjeutflykt Hellasgården Inbjudan (pdf)

Familjeutflykt Hellasgården Inbjudan (odt)

Rekryteringsaffisher 2010

Det här är en enkel uppföljning till Ny rekryteringsaffisch (och delvis Ser du scouten?). Det finns nu uppdaterade affishcer för 2010 års rekrytering. Som vanligt är de producerade i Linux med Scribus. Skicka ett mail om du önskar orginalfilerna.

Miniorrekryteringsaffisch 2010 v1
Miniorrekryteringsaffisch 2010 v1

Miniorrekryteringsaffisch 2010 v2
Miniorrekryteringsaffisch 2010 v2

Årets upplaga av värvningsbreven hittar du här:

Nu finns nya ledarboken. Treeware.

Nu finns den nya ledarboken att köpa på kansliet.

Om jag fick drömma lite så skulle jag drömma att boken släpptes direkt som e-bok. Att vi sprider ideer med webben som så många andra. Som What Matters Now.

Om jag fick drömma lite till uppmuntrade man också remixer, i linje med Kevin Kellys respons på att en Andreas Lloyd remixade Out of Control och släppte remixen fri på nätet: Bootstrapping Complexity.

Om jag fick drömma.

Sammanställning över tänkvärda inlägg av Seth – ht2009 edition

Linkfest kallas det visst:

WordPress som ny hemsida till scoutkåren

Nyligen kom uppgifter fram om att bara en procent av sveriges ungdommar (definierat som åldersspannet 15 – 25 år) inte använder internet. De flesta kårer har förstått att de behöver en hemsida, men sen gäller det att få ut något av hemsidan.

För många kårer är det svårt nog att hitta någon som kan driva hemsidan. Någon med teknisk kunskap, men ännu svårare verkar kårerna ha att förstå vad webbben är.

Webben är konversation, inte information.

Den första hemsidan Årsta Scoukår hade bestod enkelt sagt av en gästbok och en kårkalender. Information och nog så viktig.

Den andra hemsidan var en enda statisk sida som undertecknad tog fram.

Den tredje hemsidan blev en tung lösning baserad på Plone och det är den vi fortfarande kör. Av den hemsidan har massvis med lärdommar dragits. En central lärdom är att Content Management System – cms system – är bra för att organisera information. Plone är ett kanonverktyg. Men de är inte bra för att berätta historier och ha en konversation. I alla fall har inte vi lyckats än.

Word Press och nästa hemsida

Eftersom jag redan driver ett par bloggar och behövde en snabb och enkel lösning till Sätra Scooutkår så kände jag att det var dags att experimentera med en scouthemsida som var mindre information och mer konversation. Så nu har jag gjort iordning en hemsida åt Sätra scoutkår baserad på WordPress. Jag har ingen aning om hur det kommer att gå. Det får Google Analytics svara på i längden.

Själv hoppas jag att alla sätrabor att får upp ögonen för denna scoutkår i Sätra strax bredvid vattentornet. Lycka till Sätra.

I tried – and I made it

Om det här med personlig utveckling och att pusha sig själva.

Jag hade tänkt skriva en massa om det här att bygga självkänsla genom konkret utepedagogik och överlevnad. Som hajken två Pumpar där våra 12-åringar under lek och en del skogsarbete bevisar för sig själva att de faktiskt själva kan planera och genomföra en hajk med bara en kastrull, en presenning, lite såg och yxor och allt vad skogen ger. Det är stort. Mycket större än att äga en cool friluftspryl som kompenserar för det du inte kan.

Jag hade också tänkt skriva om vad vi ger våra ungdomar med sig ut i livet. Har man viljan så kan man lära sig det man behöver varsomhelst i världen. Det är inte namnet på skolan som är viktig. Det är inte utantillkunskapen. Det är viljan, förmågan, tanken.

I tried it – and I made It. Kan inte sägas bättre.