Tag Archives: Article to Read

Why then do utopian communities so often fail?

Jag måste länka till den här AEON artikeln, vi scouter vill ju också bygga en bättre värld.

Why then do utopian communities so often fail? Interestingly, attrition rates for intentional communities are not all that different from many other types of human endeavour. The failure rate for start-ups is around 90 per cent, and the longevity of most companies is dismal: of the Fortune 500 companies listed in 1955, more than 88 per cent are gone; meanwhile, S&P companies have an average lifespan of just 15 years. Can we really expect more longevity from experimental communities? And if not, what can we learn from an audit of these experiments? What have been the key factors undermining communitarian living?

via https://aeon.co/essays/like-start-ups-most-intentional-communities-fail-why

A Thousand Rivers

Tio minuter till mötesstart och mötet är långt ifrån klart. Föräldrar börja komma med anmälningslappar, två scouter är sjuka, en annan har med en kompis. En tredje har frågor om utrustning. Prio ett är att få till ett fungerande möte med en ledare för lite. På ungefär samma prio nivå är att själv överleva, få scouterna att trivas och nästa möte planerat.

Det är lätt att man drunknar i aktivitets tänkandet. Att allt man behöver är en till bra aktivitet. Eller att man i värsta fall kan återvinna en från tidigare möten. Jag minns att vi själva lutade oss mycket tungt mot hantverk som aktivitet för att få ihop våra möten.

När man slutat vara aktiv ledare och fått lite tid till reflektion så framträder ett annat fokus kring vad man borde ha gjort eller kanske skulle vilja göra. Scouting är inte summan av ett gäng aktiviteter eller program. Det är så det blir men inte så det skall vara. Så jag har gått tillbaka till grunden. Till scouting som en ide som rör sig kring hur människan utvecklas och lär sig. Tillbaks till scouting där informell bildning står i fokus.

Därför är en av årets viktigaste essäer för mig och förhoppningsvis för fler scouter än jag; för oss som är djupt intresserade av människor, ungdom och lärande Carol Blacks: A Thousand Rivers – What the Modern Man has Forgotten About Children and Learning.

Any wildlife biologist knows that an animal in a zoo will not develop normally if the environment is incompatible with the evolved social needs of its species. But we no longer know this about ourselves. We have radically altered our own evolved species behavior by segregating children artificially in same-age peer groups instead of mixed-age communities, by compelling them to be indoors and sedentary for most of the day, by asking them to learn from text-based artificial materials instead of contextualized real-world activities, by dictating arbitrary timetables for learning rather than following the unfolding of a child’s developmental readiness. Common sense should tell us that all of this will have complex and unpredictable results.

 

Zina Lahr och hennes korta tid i skolan

En del mänsikor är inte som alla andra, inte i närheten. Vissa mäniskor klarar av att lämna ett eko efter sig trots att de fick en så kort tid på vår jord.

Det är inte utan att man funderar varför vissa är sig själv så mycket mer, varför de så hämningslöst lever och skapar. På bokhyllan ligger böcker av John Taylor Gatto. På internet finns en rad framföranden av Sir Ken Robbinsson om hur skolan dödar kreativiteten.

Jag läser och förundras om Zina och där i allt finns kanske en del av förklaringen. Hon gick i ‘home schooling’. Hon pressades inte genom den vanliga skolan som du och jag.

Presentation Zen: The Beautiful Spirit & Creativity of Zina Nicole Lahr

Outdoor Magazine: The Brief, Wondrous Life of Zina Lahr

The Sports Photographers Doctrine

En av mina favoritsidor på nätet om fotografi är Tom Hogans sida, mycket för att man lär sig så mycket mer än fotografi. Nyligen skrev han om  Learning from Others (Sports Photographers) där följande prinicper om sportsfotografi sammanfattats likt the The Bill Parcels Doctrine.

  1. What’s likely to happen?
  2. What do I want to happen?
  3. Where do I want to be when #1 or #2 happens?
  4. What do I need to capture it?

Översatt till svenska:

  1. Vad kommer troligen hända?
  2. Vad vill jag att skall hända?
  3. Var befinner jag mig bäst när #1 och #2 händer?
  4. Vad behöver jag för att fånga ögoblicket?

Ser lite ut som bra råd för livet tycker jag.

 

På hur många sätt kan man börja?

På hur många sätt kan man börja i scouterna förutom som 8, 9 eller 10-åring? Egentligen?

Tom Hogan läser man när man funderar på att lägga alldeles för mycket pengar på en ny kamera när man redan har en som är tillräckligt bra. Det är när jag läser Tom Hogan recensera/såga Nikon Coolpix A som jag slås av att vi har för få insteg i scoutrörelsen. Låt mig omformulera frågan. På hur många sätt kan man komma i kontakt med scouterna och sedan naturligt gå vidare?

…They seem to want to broaden their product line from bottom to top, but they are super afraid that customer A might buy product B instead of C while customer D might buy product C instead of B. So they try not to have duplicative products. Who cares? Sell them a darned camera, the right accessories, and point out the stuff you do that’s a step up as a suggestion for what to do next. Apple gets this. They hooked a lot of people on iPods and moved them right up their lineup. Becuase the lineup had plenty of entry points and plenty of steps (consider the iPod Touch, iPhone, iPad Mini, iPad, MacBook Air, MacBook Pro, Mini, iMac, MacPro progression; does Apple care where you buy and which direction you move? No.)…

Jag har lagt till fetstil.

 

En intervju jag inte kunnat släppa

Det finns en intressant intervju i tidningen Tvärdrag (som DN också publicerat) som jag inte riktigt kan släppa. Den handlar om vår tids moral, identitetsskapande och varför människan gör det den vet är fel. Allt utgående från en intervju med Johan af Donner, han som dömdes för att ha svindlat Röda Korset på miljoner. Se: Johan af Donner: ”Jag ville att min familj också skulle ha guldkant”