“Freedom of the press is guaranteed only to those who own one,” said press critic A. J. Liebling in 1959. That was a profound remark— in fact, the most important thing anyone has said about press freedom since Thomas Jefferson drafted the bill of rights.
via http://pressthink.org/2016/10/pressthinks-new-design-third-space/
Innan du läser vidare,
1: försök komma på själv vilka de är. När jag satt och skrev det här inlägget kom jag på 6 stycken och sedan tog det stopp…
2: Vilka två av de sju pelarna är viktigast för dig och hur kom du fram till det? (ibland kallas det för de sju elementen i scoutmetoden)
3: På vilket sätt jobbade du med de två pelarna på ert senaste möte/arrangemang/hajk?
4: Vilka pelare är svagast i er grupp? Hur kan det komma sig och vad skulle man kanske eventuellt göra åt saken?
Här är mina svar:
2: Learning-by-doing och Lyssnande och stödjande ledarskap
3: Hängde med scouterna i köket och lyssnade på deras inställning till huvudvärkspiller
4: Cermonier och Viljan att förbättra världen.
Facit hittar du här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Scoutmetoden
Nu tänker du säkert att jag listade åtta punkter och att de inte stämmer med Wikipedia. Eller någon annan källa du slagit upp i.
Alla år i scouterna har lärt mig att vi måste diskutera vad som är poängen och kärnan med verksamheten. Det är inte den exakta formuleringen som är det viktiga så länge vi i det dagliga arbetet inte jobbar med metoden överallt och hela tiden.
Snart är det ordinarie kårstämma för 2015 och ingen hade väl förväntat sig något annat än att jag skall komma med minst en motion till stämman.
Årets motion är något speciell men då bör förstås med bakgrund av demokrati-initiativet 2015.
Nedan följer motionen
Motion om att styrelsen skall driva en mycket viktig stadgeändring för Stockholms Scoutdistrikt
Stockholms Scoutdistrikt, som Årsta scoutkår tillhör, har en omfattande verksamhet och stora tillgångar. Årsta Scoutkår har en stuga i Årsta och en i Åva och inga anställda.
Stockholms Scoutdistrikt har i jämförelse ett kansli, flertalet anställda, man äger otaliga öar som tillsammans bildar lägaranläggningen Vässarö.
Denna lägeranläggning har fartyg som står under Transportstyrelsens kontroll, den har ett restaurangkök- och bageri som står under Miljö- och hälsas kontroll etc. Listan kan göras lång. Denna verksamhet som drivs som ideell förening precis som Årsta Scoutkår är ytterst viktig för ungdomar, scouting och allt som kåren värnar om.
Stockholms scoutdistrikt har häppnadsväckande och mycket alarmerande visat sig ha samma stadgekonstruktion som Årsta Scoukår med sammanfallande verksamhetsår och mandatperiod.
Givetvis måste vi som kår, nu när vi vet hur uppenbart och förödande fel denna konstruktion är, ta vårt scoutansvar och som de ädla osjälviska riddare Robert Baden Powel gärna framhöll som förebild agera för att färsöka rätta till detta. En scout tar som bekant ansvar för sig själv och andra.
Det grava felet med Stockholms Scoutdistrikts stadgar är, för att citera styrelsen själv: “Revision och val är oskiljaktiga och skall inträffa i rätt ordning, vid samma tillfälle eller väldigt nära varandra i tiden. Två kårstämmor innebär att revision och val sker i fel ordning och utspridda över året på olika möten. För en ekonomisk förening skulle detta inte vara tillåtet. Det är olyckligt att i kontakt med banker och myndigheter ha en sådan ordning.”
I övrigt hänvisar motionären till både revisorernas och styrelsens mycket klara argumentation tidigare stämmor som behandlat denna stadgefråga i Årsta Scoutkår.
– Att kårstyrelsen alternativt en grupp bestående av kårens revisorer skall ta kontakt med förbundets stadgegrupp samt revisiorer och tydligt informera om det allvarliga felet med Stockholms Scoutdistrikts stadgar i linje med det som presenterats på Årsta Scoutkårs kårstämmor.
– Att styrelsen alternativt gruppen bestående av kårens revisorer skall inför kårstämman redovisa stadgegruppens svar skriftligen.
– Att kårstyrelsen skall formulera en motion till kommande distriktsstämma får Stockholms Scoutdistrikt med lydelse likt styrelsens proposition angående stadgeändring.
– Att stämman skall uppdra åt kårens delegater på distriktstämma samt ge dem stöd att framlägga denna motion för distriktsstämman samt driva denna fråga i Årsta Scoutkårs namn.
/Martin Eliasson, fd. Ordförande Årsta Scoutkår
Det här inlägget är en uppföljningen till Demokrati-initiativet Årsta 2015, Demokrati initiativet 2015 – Årsta Scoutkårs Stadgar, Demokrati Initiativet 2015 – Årsta Scoutkår i Scouterna, Demokrati Initiativet 2015 – Verksamhetsår och Mandatperiod, Demokrati Initiativet 2015 – Ny extra kårstämma, Demokrati Initiativet 2015 – verksamhet, pengar och ditt val och Ett förtroendeproblem.
Det här blir kanske sista inlägget inför den andra extra kårstämman 2015 och jag vill här ta upp varför jag finner revisorns argumentation på föregående kårstämma djupt störande. Jag är scoutledare. Jag har jobbat med ungdomars utveckling nästan hela mitt liv.
Det finns något som heter inlärd hjälplöshet. Dom flesta mäniskar kan formas till att tro att inget hjälper till, att det inte finns några val, att man bara skall sitta still i båten. Jag tror inte det . Jag tror man som scoutledare har en möjlighet att lära ut att det finns alltid en lösning, alltid flera val.
Universeums dåvarande VD (nån gång på 90-talet) lärde mig att när politiker, företagsledare, ja vem som helst, som säger att man gjorde si och så för att “man inte hade något val”, så är kärnan i detta uttryck att man inte såg sig ha några val. Problemet är alltså inte att välja utan att tro att man inte har några alternativ. Att inte tänka kreativt och komma på alternativ.
Att lära sig att tänka “vi har inte något bra” är att riskera att kasta bort de bästa delarna av sitt liv. Jag vill inte lära ut detta som scoutledare.
—
Revisorernas argumentation för stadgeförändringen kan sammanfattas i att vi inte har något annat val än att bifalla den.
—
Det är bara det att vi har ett utmärkt alternativt val. Att behålla stadgarna som de är, för som de står idag är de väldigt lika många andra ideella organisationers stadgar och de stadgekontakter som jag har haft med förbundet säger att de är alldeles utmärkta.
Ett tredje val är att bordlägga frågan ytterligare.
Ett fjärde val är att behålla nuvarande stadgar med något annat tillägg.
Ett femte är att bifalla den nya propositionen med tillägg.
osv.
Det här inlägget är en liten reflektion kring det som tagits upp i Demokrati Initiativet 2015.
Vi har två huvudförslag till hur mandatperiod och verksamhetsår skall förhålla sig för att det inte skall finnas luckor i revisionen, så egentligen borde det inte finnas någon större konflikt,
speciellt då styrelsen själv enligt egen utsago lagt förslag till stadgeförändring för att just förbättra möjligheterna till att skydda kårens gemensamma.
Allt detta om revision har därför rimligen sin grund i en stor brist på förtroende i kåren och det grundläggande problemet kommer ingen stadgeändring i världen att kunna lösa. I och med att förslaget kommer från styrelsen med stöd av revisorerna så kan man utgå från att ingen av dom kommer att kunna lösa det heller.
Så vem skall då lösa det?
Det här inlägget är en uppföljningen till Demokrati-initiativet Årsta 2015, Demokrati initiativet 2015 – Årsta Scoutkårs Stadgar och Demokrati initativet 2015 – Årsta Scoutkår i Scouterna.
Den stadgeändring som föreslagits angående ändrat mandatperiod säger en hel del om Årsta Scoutkår och den är mycket intressantare än den först kan verka.
När du läser kommande stycken så refererar jag till Demokrati Initiativet 2015 – Verksamhetsår och Mandatperiod som du först bör läsa.
Jag brukar påpeka att lagen skall förstås utifrån förarbetena och samma sak med stadgar. Orsaken till att vi en gång bytte från att ha skilda verksamhetsår och mandatperiod var hela härvan kring Situation Årsta och att revisorerna omöjligen kunde revidera händelserna och utreda styrelsens ansvar.
Det som hände i korthet var att alkoholrelaterad vuxenverksamhet (ej scoutverksamhet) fick tränga ut ungdomsverksamheten.
Jag bör kanske här tydliggöra att denna historia är bland det sämsta jag sett i scouterna någonsin och jag har jobbat en hel del på att se till att det aldrig händer igen.
Av detta lärde sig kåren att ändra stadgarna så att detta aldrig mer kan upprepas. Att vi nu får en ett stadgeförslag stött som jag förstår det av revisorerna att gå tillbaka till det gamla får en att höja på ögonbrynen aningen.
Kärnan till motiveringen att man vill gå tillbaka till det gamla sättet bottnar i en rädsla för den ekonomiska revisionen.
Jag inledde med att säga att stadgeändringen handlar mycket mer om Årsta Scoutkår än man kan tro. Det nya sättet med mandatperiod tillkomma för att verksamhetsrevisionen inte fungerade, nu vill man gå tillbaka till det gamla p.g.a. den ekonomiska revisionen.
Verksamhet har ställts mot pengaintresset helt enkelt. Vad är viktigast för dig?
Din röst spelar roll den 8:e mars.
Varför göra sig obekväm i kåren, på kårstämmor, i styrelsen mm och försöka driva förändring? Seth Godin säger det bättre än jag kan. Därför att Non-Profits har ett uppdrag att åstadkomma permanent förättring via permanent förändring.
Seth Godin: Non-profits have a charter to be innovators
– Vad innebär det att propositionen är bordlagd?
Att bordlägga en fråga innebär att de tas upp igen på ett senare möte. http://sv.wikipedia.org/wiki/Bordl%C3%A4ggning_%28sammantr%C3%A4desteknik%29
Att ajournera betyder att mötet fortsäts vid ett senare tillfälle.
Att frågan om stadgeändring är bordlagd innebär inte att den är avslutad utan förslaget och propositionen står, ärendet skall nu vidare diskuteras och beslut tas på kommande stämma.
Att jag begärde att frågan skulle bordläggas var för att jag inte ansåg att man skall ta ett beslut man inte förstår hela konsekvenserna av och fullt förstår. Jag var inte ensam om denna uppfattning.
Det här inlägget är en uppföljningen till Demokrati-initiativet Årsta 2015 och Demokrati initativet 2015 – Årsta Scoutkår i Scouterna. Detta inlägg är Årsta Scoutkårs stadgar med mina kommentarer. En anledning till att jag postar stadgarna här är att på senaste extra kårstämman så var det hela tre personer mig inkluderat som läst stadgarna, detta på en extra stämma som syftade till att just ändra dessa stadgar. Vidare så kunde varken de gamla eller de nya stadgarna delas ut till stämmans deltagare trots att detta önskades och jag behöver ha stadgarna som post för att framöver kunna referera dom. För den so vill förvissa sig om att detta verkligen är kårens stadgar eller om det har gått en tid sedan denna post och man vill vara säker på att man har dom stadgar framför sig som nu gäller, så kan man be att få stadgarna från riskorganisationen.
Organisationsnummer 802008-6230
Antagna på Kårsstämman 2012-11-14
Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att bedriva scoutverksamhet. Scoutverksamheten bedrivs i scoutpatruller och scoutavdelningar vilka kan anta egna stadgar.
Scoutkåren är ansluten till Scouternas Riksorganisation.
Scoutkåren är medlem i Stockholms Scoutdistrikt.
Allra först i stadgarna så tydliggör man varför kåren finns och vad målet är. Det är ingen poäng att ha en förening där medlemmarna har villt skiljda mål. Det klargörs också tydligt att kåren är medlem i riksorganisationen och distriktet och därav följer ytterligare mål, regler och policies som kåren och dess medlemmar förväntas följa. Åter igen, gillar man inte detta finns egentligen ingen poäng att ha föreningen.
Medlemskap i scoutkåren beviljas av scoutkårens styrelse eller den styrelsen utser.
För att ansökan ska beviljas fordras
Medlemskapet upphör om
Scoutkårens styrelse kan utesluta medlem som av särskilda skäl inte bör tillhöra kåren.
Beslut om uteslutning ska anmälas till och får överklagas hos styrelsen i Scouternas riksorganisation.
Medlemskap är en väldigt central del i en förening i och med att makten utgår från medlemmarna. Det är också så att en förening i allmänhet kan vara hur sluten som helst, eller hur öppen som helst, så det är väldigt viktigt för föreningens funktion att alla är med på vad som gäller och att det är lika för alla, annars får man stora problem när man är oense.
Scoutkårens högsta beslutande organ är kårstämman.
Kårstämmans beslut verkställs av kårstyrelsen som även ska förvalta kårens angelägenheter.
Scoutkårens medlemmar indelas i avdelningar vilka indelas i patruller.
Till ledare i scoutkåren kan kårstyrelsen utse medlem
Kåren förväntas ha en representativ styrelseform. Här slås fast att det är kårstämman som bestämmer i kåren. Kårstyrelsen har i uppgift att se till att kårstyrelsens beslut verkställs och sköt om kåren. Relationen mellan kårstämman och kårstyrelsen är alltså central. Jag tycker det alltid bör påpekas att det är långt ifrån möjligt för en styrelse att verkställa alla slags beslut, det finns massor med begränsningar för en kårstyrelse, inte minst ekonomin, men det man kan förvänta sig är att kårstämmo beslut inverkar på prioriteringar, styrelsemötes punkter och att man aktivt driver frågorna, det kan exempelvis handla om att tillse att kommiteer finns eller att hjälp eftersöks osv.
Scoutledaren är en annan mycket viktig person i kåren och stadgarna är här väldigt öppna i och med att det står kan i ordalydelsen, det innebär i praktiken att man är ledare om styrelsen utser en till ledare.
Kårstyrelsen består av kårordförande, vice kårordförande samt minst tre övriga ordinarie ledamöter. Varje avdelning skall utöver detta utse en egen adjungerad ledamot till styrelsen om de inte redan är representerade.
Av ledamöterna ska minst hälften, däribland kårordförande och den som har hand om kårens ekonomi, vara myndiga.
Minst en ledamot i kårstyrelsen bör vid valtillfället vid ordinarie stämma vara under 20 år.
Denna punkt är ofta väldigt central och speciellt i en ungdomsorganisation. I scouterna behöver vi ha en balans mellan ungdom och erfarenhet i styrelsen. Stadgarna reglerar också hur en styrelse skall se ut för att vara just en styrelse.
Kårstyrelsens ledamöter väljs av kårstämman.
Kårens verksamhetsår är kalenderår.
Styrelseledamöter väljs per kalender år dock med ansvar för verksamhetens uppföljning fram till den ekonomiska kårstämman.
Detta är en punkt vi just nu tvistar om och jag kommer återkomma till denna. Denna punkt säger i korthet vilken tid som kårstyrelsen sitter och vilken tid som den ekonomiska redovisningen skall göras. Den säger också väldigt tydligt att ledamöterna väljs av kårstämman vilket ånyo understyrker att det är kårstämman – du och jag och alla andra medlemmar – som utser styrelsen. Ingen annan.
Kårstyrelsen ansvarar för scoutkårens verksamhet. Detta innebär bland annat
Notera att ordalydelsen i början är öppen, detta är alltså inte allt som styrelsen skall göra. Själv pekar jag hårt på första punkten. Den understyrker väldigt tydligt styrelsen tunga uppdrag att följa scouting så som riksorganisationen definerar det. Vidare på punkt två så skall verksamhetsplanen verkställas, verksamhetsplanen är den plan vi tillsammans beslutar om på kårstämman. Styrelsen har alltså absolut ingen rätt att göra som den vill. Styrelsen har också ansvar för att avdelningarna har myndig ledare.
Näst sista punkten innebär att man skall se till att vi skickar delegater till bland annat distriksstämman.
Tredje punkten från slutet är riktigt tung, så jag tar den sist. Vår kår har så pass stora tillgångar i våra två hus att vi passerat en av Skatteverkets gränser, så vi är enligt vår skattelagstiftning skyldiga att ha en ordnad och arkiverad bokföring mm. Att inte ha det på detta viset är skattebrott och fritt ur minnet finns fängelse på straffskalan för grova varianter av sådana brott. Arkiveringstiden är f.ö. tio år av den anledning att preskriptionstiden för skattebrott är tio år. Det är styrelsens uppgift och i slutändan ordförandes att se till att detta sköts. Mycket av revisorernas jobb är att kolla att detta också sköts.
Kårstyrelsen sammanträder enligt verksamhetsplan, efter kallelse av kårordförande.
Kallelse med förslag till dagordning bör skickas ut minst en vecka innan kårstyrelsemöte.
Sammanträde ska alltid hållas om minst hälften av ledamöterna begär det.
Vid kårstyrelsens sammanträden ska föras protokoll, vilket justeras av mötesordförande och ytterligare en ledamot.
Kårstyrelsen är beslutför när minst hälften av ledamöterna är närvarande.
Beslut fattas genom enkel majoritet. Vid lika röstetal har mötesordförande utslagsröst, utom vid val, då lotten avgör.
Kårstyrelsen har rätt att handla på kårens vägnar gentemot tredje man samt företräda kåren inför domstolar och andra myndigheter.
Denna punkt är viktig i och med att den delegerar befogenheter till styrelsen som den behöver för att kunna utföra sitt uppdrag och representera oss.
Kårstyrelsen kan utse en eller flera ledamöter av styrelsen eller annan att teckna scoutkårens firma. Bemyndigandet får inte lämnas den som är omyndig och kan förbindas med föreskrift om att rätten till firmateckning endast får utövas gemensamt av två eller flera personer. Firmatecknare har samma behörighet som kårstyrelsen enligt 8 §.
Att teckna firma innebär att man får agera i kårens namn. Utan styrelse så kan endast vi alla tillsammans agera i kårens namn vilket är fullkomligt opraktiskt. Med en styrelse så måste alla i styrlesen ta alla beslut tillsammans och göra allt tillsammans vilket är väldigt opraktiskt det också. Att teckna firma innebär att man tillåter en eller flera ledamöter att agera i kårens namn. Ofta sätter man begränsningar i belopp mm.
Kårstämman består av kårens samtliga medlemmar.
Det är alltså så att makten utgår från oss alla medlemmar. Det är våran kår. Det är vi som bestämmer. Alla är lika värda och alla har en röst. Minsta spårares röst har samma vikt som varje styrelsemedlems (med ett litet undantag ni hittar i nästa paragraf)
För utövande av rösträtt och fattande av beslut i kårstämman gäller
Ledamöterna i kårstyrelsen får inte rösta i frågan om ansvarsfrihet för sin förvaltning eller vid val av revisorer och revisorssuppleanter.
Eftersom att revisorerna skall granska styrelsen och deras revision så är det inte så bra om styrelsen får bestämma vem som skall granska. Det är inte heller så bra om styrelsen får rösta om sin egen ansvarsfrihet.
Närvarorätt vid möte med kårstämman och yttranderätt i nedanstående frågor har, förutom de i §10 angivna, revisorerna och revisorssuppleanterna i frågan om deras granskning, samt avgången ledamot i kårstyrelsen i fråga om ansvarsfrihet för hans förvaltning.
Kårstyrelsen kan därutöver inbjuda annan person att med yttranderätt närvara vid möte med kårstämman.
Kårstämman kan därutöver besluta om närvaro och yttranderätt för annan/andra personer.
Olika förening har det olika, en del är väldigt slutna. Exempel på tillfällen då närvaro och / eller yttrande rätt är aktuella kan vara om man exempelvis har en representant från förbundet på plats för att hjälpa till, om man tar in en extern ordförande eller om man kanske har en extern revisor.
Möte med kårstämman ska hållas årligen, dock senast före Scouternas stämma de år denna hålls. Kåren kan ha en årlig ekonomisk kårstämma och en årlig ordinarie kårstämma.
Följande ärenden ska förekomma på ordinarie kårstämma.
Om kårstämman beslutar om att också ha en ekonomisk kårstämma kan ärendena 7,8,9,10 och 12 istället tas upp på denna. På den ekonomiska kårstämman skall i så fall även ärendena 1,2,3,4,5,6,17och 18 tas upp.
Just nu tvistar vi om denna paragraf så jag återkommer till den men notera ordalydelsen att vi kan ha två stämmor.
Extra möte med kårstämman ska hållas om kårstyrelsen anser att det behövs, eller om minst 25 eller en fjärdedel av kårens medlemmar begär det, och då inom en månad efter framställning om detta till kårstyrelsen.
Vid mötet får endast förekomma de ärenden som anges i kallelsen till mötet.
Kallelse till möte med kårstämman ska utfärdas av kårstyrelsen senast två veckor före mötet till dem som enligt §10 har rätt att delta i mötet samt till dem som enligt §12 har rätt att närvara vid mötet.
Dagordning ska bifogas kallelsen.
Den här punkten är till för att förhindra kupper, dvs att man har en stämma där alla inte kan närvara eller inte har fått ut underlag att förbereda sig. Om man inte följer denna punkt är kårstämman inte behörigen sammankallad och följaktligen är de beslut som tas inte giltiga.
Möte med kårstämman öppnas av kårordförande eller av den kårstyrelsen utser.
Kårstyrelsen ansvarar för att protokoll skrivs och justeras av mötesordförande och protokolljusterarna.
Varje medlem i scoutkåren kan skriva en motion till kårstämman.
Kårstyrelsen skall ha mottagit motionen senast en vecka före kårstämman.
Propositioner till kårstämman ska bifogas kallelse, eller på annat sätt finnas tillgänglig vid samma tidpunkt.
Detta påpekade jag på extrastämman och valde dessutom att reservera mig mot beslutet på stämman att den var behörigen sammankallad trots att propositionen om stadgeändring inte bigfogats kallelsen.
Eftersom propositionen j bifogats kan beslut i frågan aldrig vara giltigt, oavsett vad stämman beslutar i frågan om behörigen sammankallad.
Scoutkårens räkenskaper ska en gång per år sammanföras i fullständigt bokslut.
Räkenskaperna och tillhörande handlingar som verksamhetsberättelsen, resultaträkningen och balansräkningen för det senaste verksamhetsåret ska senast två månader efter verksamhetsårets utgång, dock inte senare än tre veckor före kårstämma, överlämnas till revisorerna.
Handlingarna ska av revisorerna med berättelse över deras granskning återställas till kårstyrelsen senast tre månader efter verksamhetsårets utgång, dock inte senare än en vecka före kårstämma.
Verksamhetsberättelsen, resultaträkningen, balansräkningen och revisionsberättelsen ska av styrelsen läggas fram för kårstämman.
Scoutkårens plan för kommande år ska en gång per år sammanföras i budget och verksamhetsplan.
Budget och verksamhetsplan ska av styrelsen läggas fram för kårstämman.
I budgeten ska stor hänsyn tas till avdelningarnas kostnader för ungdomsverksamhet samt stipendier och ledarutveckling.
Kårstämman får besluta om andra regler för styckena ovan med stöd av minst tre fjärdedelar av de röstande.
Den här punkten syftar till att dels stärka kårens ungdoms fokus och dels skapa ett stort incitament att söka sammförstånd i kåren. Konstruktionen fungerar så att vi inte alls behöver ta fram en massa papper och planer så länge vi är överens och alla är glada och nöjda, men när folk blir missnöjda så räcker en fjärde del av rösterna på stämman för att tvinga fram en lång process där allt som man ämnar göra skrivs ner. I korthet sätter detta makt i händerna på scouterna och avdelningarna.
Kårstyrelsens förvaltning och kårens räkenskaper ska granskas av två revisorer, jämte en suppleant.
Revisorerna och revisorssuppleanterna ska vara myndiga. De ska ha den insikt i bokföring och ekonomiska förhållanden som behövs med hänsyn till scoutkårens verksamhet.
Revisionsuppdraget gäller för tiden intill dess kårstämman beslutat i frågan om ansvarsfrihet för kårstyrelsens ledamöter avseende det verksamhetsår som omfattas av revisionen.
Scoutkårens stadgar kan ändras av kårstämman.
Förslag om stadgeändring sker genom motion eller proposition till Kårstämman.
Beslut om ändring är giltigt om det är enhälligt, eller fattas vid två på varandra följande möten med minst en månads mellanrum och vid det sista mötet stödjas av minst två tredjedelar av de röstande.
Scoutkåren upplöses efter beslut av kårstämman.
Fråga om upplösning skall finnas med i kallelsen till Kårstämman.
Beslut om upplösning är giltigt om det är enhälligt, eller fattas vid två på varandra följande möten med minst två månaders mellanrum och vid det sista mötet stödjas av minst två tredjedelar av de röstande.
Vid upplösning beslutas om hantering av scoutkårens tillgångar och skulder.
Om scoutkåren inte har genomfört något årsmöte under två på varandra följande verksamhetsår skall scoutkåren anses upplöst och tillgångar överföras till scoutdistriktet.
Om scoutdistrikt saknas överförs tillgångar till Scouternas riksorganisation eller motsvarande.
Det här inlägget är första uppföljningen till Demokrati-initiativet Årsta 2015. Min förhoppning är att kunna förklara lite grundläggande koncept kring föreningsdemokrati och vi börjar med bakgrund till stadgar. Jag brukar säga att stadgar är lite som en uppsättning spelregler alla måste följa och det är inte konstigare att läsa och följa stadgar än spelregler. Precis som i spel blir det inte heller bra om vissa deltagare inte följer spelreglerna eller på egen hand hittar på egna.
När man resonerar kring stadgar, precis som andra juridiska dokument, så är det viktigt att man förstår förarbetena, att man ser till syftet bakom texten. När man tolkar lagen så gör man alltid det utifrån förarbetena.
Att en förening överhuvudtaget har stadgar har väldigt mycket med juridik och relationer att göra. En grupp människor kan arbeta tillsammans med uttalade mål och principer utan att för den skull behöva stadgar. När du möter en scout från ett annat land så delar ni båda scoutlag och löfte och det räcker långt. På samma sätt kan man spela fotboll nere på gårdsplanen utan att behöva använda FIFAs fotbollsregler. Det är först när det blir allvar som stadgarna blir viktiga.
När en förening som exempelvis Årsta Scoutkår – en grupp människor – skall agera som en utåt, till exempel köpa tre tält, så behöver denna grupp människor kunna agera som “en”.
Ett väldigt primitivt sätt är att vi hela kåren, en bra bit över 100 personer, tillsammans går till butiken med våra pengar och köper tält. Samma situation uppstår för beslut för gruppen, där all beslut måste tas tillsammans i grupp. Detta kallas direktdemokrati. I längden är detta ofta opraktiskt. Tänk dig att hela kåren hade behövt gå till affären tillsammans varje gång vi behövde toapapper, diskmedel, tvål eller något annat till Scoutgården. Vi behöver ett sätt att låta ett fåtal representanter få agera i kårens namn.
Att överhuvudtaget agera tillsammans i grupp och låta ett fåtal representanter hantera kårens relationer och affärer utåt är inte alltid så lätt, det är långt ifrån säkert att vi alla tycker lika. Dessutom finns alltid risken att någon utnyttjar förtroendeställningen och överför gruppens tillgångar till sig själv.
Jag brukar säga att stadgarna fyller minst två huvudfunktioner. Dels säger stadgarna en del om vart vi tillsammans är på väg, varför och hur. De säger detta för att om vi skulle vara för oense om mål, metod och mening så är det överhuvudtaget inte möjligt att agera som grupp. Dels så är stadgarna en uppsättning säkerhetsföreskrifter så att representanterna för kåren representerar medlemmarna och deras intressen och att medlemmarna kan kontrollera att så är fallet.
Stadgarna är alltså ingenting annat än ett gäng spelregler och som alla regler så behöver man sällan ägna så mycket tid åt dom fören man börjar bli oense. Därför bör man alltid tänka på stadgar utifrån tanken att “tänk om vi är oense…”. Man bör ibland också reflektera över vikten att alla drar åt samma håll och att detta tydligt framgår i stadgarna.
Innan jag går in på stadgarna i detalj så behöver jag gå tillbaka till juridiken. Årsta Scoutkår är i och med sina stadgar en juridisk person. En juridisk person har så kallad rättskapacitet och det är den egenskapen som gör att vi kan agera som en utåt, ingå avtal osv. Du själv är en fysisk person, fysiska personer har (tror jag) alltid rättskapacitet. Lagen gäller fysiska personer men om lagen bara gällde fysiska personer så skulle vi inte kunna ha företag, kommuner, stiftelser etc. Därför finns bland annat konstruktionen juridisk person.
En juridisk person är en slags låtsas-figur som har fått rätt att ingå avtal inom visa gränser. Att som förening vara en juridisk person innebär att man kan ingå avtal, som att köpa saker eller teckna försäkringar. Om Årsta Scoutkår inte vore en juridisk person så skulle vi inte kunna äga hus exempelvis. För den som ingår avtal med en juridisk person så är dels formen av juridisk person samt stadgar och stämmo protokoll av stor betydelse eftersom att dessa beskriver den juridiska person man har en relation med. Enkelt kan man säga att de skapar ett förtroende att man kan jobba tillsammans och att kåren i sin helhet står för de åtaganden som kårens representanter åtar kåren.
Eftersom kårens stadgar reglerar hur kåren representeras så kan kårens stadgar bara ändras av dess medlemmar och detta på kårens högsta beslutande organ som i vårt fall kallas för Kårstämman. Av samma orsak har varje medlem en röst på stämman. Det finns i och för sig inget som säger att man måste ha en röst per medlem, men generellt sett brukar folk inte vilja vara med i föreningar annars och sen är det så att många bidrag kräver att föreningen har en demokratisk grundsyn och verksamhetsstyrning.
Kåres stadgar väger väldigt tungt. Ett kårstämmobeslut som strider mot stadgarna kommer alltid att vara ogiltigt. Det är lite som att göra mål i fotboll efter att dommaren blåst av, visst är det mål, men det räknas aldrig någonsin.
I fallet med en scoutkår så är vi en dessutom del i en större organisation som kallas Scouterna genom att vi ansökt om att få vara en del i scouterna, och som en del att vara med i scouterna så gäller att vår verksamhet och våra stadgar måste uppfylla vissa kriterier. Om vi inte skulle göra detta så skulle vi inte längre få vara med i Scouterna, men vi skulle fortfarande kunna finnas som förening. Många idrottsföreningar har en liknande situation i förhållande till riksidrottsförbundet mm.