Updatering: nu med bilder.
Tomas och jag har aldrig varit kända för att snåla med packningen, så inför årets upplaga av Scouternas Natt och Silverugglan så lånade vi ett stort släp till våra bilar. Ett stort släp till tre ledare och fyra scouter. Sedan våra första steg som patrullscouter har jag och Tomas fått i oss att det viktigaste är att alla mår bra och att vi har roligt tillsammans, så med mycket lastkapacitet har man förutsättningar.
Vi fyllde bilarna och släpet på lördagsmorgonen och begav oss av mot Påta och Dommarudden i Åkersberga. Väl framme så var vi rätt sena (Tomas och jag har alltid varit sena, ända sedan patrullscoutåldern), men hos oss på Spejarna är det ingen större kris för våra Scouter vet redan hur man bygger läger på gen hand.
Medan Tomas gick iväg som kontrollant och jag var med på PL-samlingen för alla tävlande lag, då byggde våra scouter hela baslägret på en halvtimme och det inkluderar uppsättning av tentipi med kamin, flytta av alla bord och stolar samt uppsättning av kök och lunchlagning. Man blir både stolt och imponerad. Det var bara att sätta sig vid dukat bord, för vi hade till och med tagit med oss duk till bordet. Pappersduk på rulle vilket skulle visa sig mycket vist gjort.
Tomas hade köpt och lagat maten och vi är lite konservativa med matsedeln. En chili som räcker hela helgen och lingongrova med honung. Gröt till frukost. Jag vill minnas att det var till middagen första dagen, då vi satt oss till ett väldukat bord som snabbt blev riktigt grisigt, som Sebbe konstaterade att ett kännetecken för vårt bordsskick verkade vara att vi dukar som kungar men äter som grisar. Det går nog inte att säga bättre.
Musik
Det stod i utrustningslistan som kom ut inför tävlingen att vi skulle ha med oss en FM-radio och som vi lärt oss genom åren, det är roligare om man tar i lite, så vi tog med Tomas gamla bergsprängare som varit med om hela vår seniortid, Jiingijamborii mm. Scouterna förstod. Scouterna ställde bums in 107.5 och drog upp volymen tills det distade ordentligt. Party!
Vårt läger hade vi gjort nere vid stranden vid Påta och det var tur, för där nere kunde vi ha musiken på hela helgen. Vid båthuset bredvid oss satt seniorer och nattsuddade nätterna igenom och våra scouter och vi var uppe och fikade vid vårt lyxbord fram till på småtimmarna. Lite färgade lampor på snöre hade gjort susen. Vi får för oss att provocera Talking Tom på våra mobiler lite, så vi tar två smartphones och startar Talking Tom på båda och får dom att prata med varandra. Hysteriskt roligt.
Sen värmde vi upp tältet med kaminen och fortsatte nattsuddandet i tältet. Det blev inte mycket sova. Jag tror söndagen var den första dagen i mitt liv jag såg Tomas dricka kaffe om det säger nått.
Tävlingen
Förra året gick det mycket bra för oss, men viljan att vinna kändes inte så stark i år. Att gå omkring en vacker höstdag i gott sällskap med härlig musik, det är inte direkt inspirerande för tävlingsmomenten. Själva dagen gav så mycket mer än kontrollerna. Scouterna är också väldigt kreativa och det är inte alltid det tas tillvara på kontrollerna. Att vi är bra på kontroller där man fick tid att organisera sig och använda kreativiteten tyder på det. Vi missade grovt på kontroll D6 eftersom vi inte tog den tillräckligt på allvar. Efter dagslingan när vi kommit tillbaka till lägret vidtog genast allehanda lek stoj och upptåg, att vi hade tre kontroller kvar som vi missat var det ingen som riktigt oroades av.
Vi hade helt enkelt för kul och inför nattslingan var det tur, för det blev vänta, vänta, vänta. Dessutom hade vi med sex stycken komradios, så vi hade fullt upp med att förpesta pmr-kanal 1.
Kontroller som eldningen gynnar inte Årstas sätt att arbeta eftersom vi trycker så hårt på att patrullen först skall organisera sig och att alla skall ha en riktigt uppgift innan vi utför, men på eldningen som egentligen bara handlade om att få upp eld snabbt, där förlorade vi på att vi envisades med vår metod. På personliga mått gick det bra för där fick vi tid att organisera oss.
Nattorientringen var för enkel, se gärna mina åsikter från föregående års utvärdering.
Hur det gick?
En femte plats (det hade blivit fjärdeplatsen om vi haft kontrollanter så det räckte).
Till nästa år / utvärdering
Ängen vid Påta var bra, men tänk om man redan från början sagt att den här delen av ängen är den tysta delen, och nere vid vattnet är det lite livligare. Då hade fler utmanare (och äventyrare) kunnat sitta nere vid vattnet och umgåts natten igenom. Vi kan stå för styereon och folkparkslamporna 🙂
Alla i gruppen ville inte duscha, och vi ville inte splittra gruppen. Om man först gått till baslägret och sen till duscharna hade lite fler, men inte alla, duschat.
Tack
Stort tack till tävlingsledningen, alla baskontrollanter och alla trevliga kontrollanter. Det var mycket god stämning i år också, så vi ser fram emot att komma tillbaka nästa år igen.
Tack till alla Spejare som följde med, man trivs alltid i ert sällskap!
