Finnansmarknaderna är numera djupfrysta och börserna världen över krashar. Häromdagen passerade Dyng-Jöns (Dow Jones) 2003 års nivåer och General Motors är tillbaka på samma värde som på 50-talet.

“With these losses, we’ve moved far away from just a mere correction or nasty bear market, but we’re now in stock market crash mode of the likes we’ve never seen in our lifetime and most likely will never see again.” http://www.thekirkreport.com/2008/10/the-stock-marke.html

När vi började arbeta mot ett nytt program trodde alla på supercykeln. Nu är frågan om den finnansiella härdsmältan är den värsta sen 1930-talet eller om det blir den största finnansiella härdsmältan. Punkt.

I villket fall som helst kommer vi snart få se rekordarbetslöshet och inom några år kraftiga nerdragningar i det offentliga, och vi vet ju hur det brukar drabba ungdomsverksamhet. Våra medlemmar kommer få det svårt att betala för utfärder och läger. Många ungdommar i andra dyrare verksamheter kommer tvingas sluta.

Punkt ett är att vi måste bli billigare, även om det just nu känns absurt.

Punkt två är att vi kommer behöva göra samhällsinsatser. Enorma summor av det som skulle ha blivit pensioner är nu borta och ekonomin som skulle ge pensionspengar via tillväxt är skadskjuten. Pensionärerna kommer kanske inte kunna stödja oss, vi kommer behöva stödja dem.

Punkt tre är att erfarenheter från tidigare bankkriser och ekonomiska kriser är att gemene man sakta byger upp en bättre tillvaro genom kollektiva lösningar. Kollektiva lösningar kommer bli inne igen och med det bör kanske det individuella i programmet tonas ner (jag inser precis hur mot strömmen den förutsägelsen är).

Vi kommer också behöva fundera igenom hur allt detta kunde ske på så kort tid. I scouterna lär vi för livet, men när nu finannsiell kunskap visats sig livsviktig, ser vi att vi missat något viktigt.Ja, det låter udda att ha pengar med på scoutprogrammet. Det tycker jag också. Men det samhälle som inte förstår pengar får betala ett högt pris. Se på isländningarna som nu tvingas säta sitt land i pant.

Det handlar också om ledarskap och förtroende. Jag minns några Bolivianska scouter på Vässarö som förklarade att deras stora mål var att utveckla och utbilda sitt lands framtida ledare, för utan riktiga ledare skulle aldrig landet kunna ta sig vidare. Det gäller numera fler länder än Bolivia.