Category Archives: ekonomi

ekonomi

Nytt bränsle, ny motor

Det är inte lätt att tänka om. Det är inte heller uppenbart ekonomiskt att genomdriva radikala förändringar, eller ens kulturellt genomförbart att göra det.

Jag syftar nu på kärnkraften och etanolbilarna som det rapaporterats en hel del om på senare tid, se exempelvis:

Vi börjar den här observationen med bilen, en över 100 år gammal uppfinning som det inte hänt mycket fundamentalt med. Samma gammla Otto-motor som alltid. När det nu börjar gå upp för sammhället och industrin i stort att uppfinningen inte håller 100 år till (bland annat pga peak oil) så har man två val: att ändra framdrivningen av bilen (motorn med drivlina vilket är lite av roten till problemet) eller att ändra bränsle till motorn.

Vad tror ni man börjar med? Enklast möjliga såklart. Man häller etanol i motorn. Det är tekniskt sett en enkel lösning som prövats länge, de flesta motorer med knacksensor kan utan problem köras på etanol med lite bensin i. Det är i princip bara att hälla i och köra. (OBS: vissa motorer kan ta stryk, framförallt tar ledningar och olja stryk). Hursom helst. Lösning A: byt bränsle. När det så småningom kommer att visa sig att lösningen inte räcker (en Ottomotor har sorligt låg verkningsgrad, 30% kanske jämfört med runt 80% för en elmotor ) så kommer vi komma till lösning B: byt motor. Vi är inte där än, men vi kommer dit.

Man kan se på vårt samhälles elberoende på liknande sätt. Vårt system beror på billig el (=billiga transporter) men fordonet (kärnkraften) har ett allt högre pris ekonomiskt och miljömässigt. Den enkla lösningen är att A: byta drivmedel (fortsätt med kärnkraften som inget hänt, bara förnya den lite) eller B: byt motor (tänk om energisystemet som sådant).

Givetvis kommer vi prova A först för att sen inse att B är rätt väg. B är energiåtervining, vindkraft och värmepumpar, men framförallt, det är ett nytt system av lokal decentraliserad produktion. Vem som helst kan sätta upp ett par solpaneler eller en värmepump. Vi kan bygga bättre hus. Vi kan återvinna metall och källsortera ännu mer. Lysdiod-lyse…

Kärnkraft är en återvändsgränd. Dessutom en farlig en. Plutonium är ju inte bara radioaktivt utan en grymt giftig tungmetall.

ekonomi, mat, miljö

Det orimliga i att Kina skulle vara världens största matexportör

1 Comment

SvD rapporterar idag en artikel Tillsatserna bör ursprungsmärkas där det bland annat står att:

Våren 2007 beskrev SvD hur Kina snabbt tagit över en stor del av världens livsmedelsproduktion. Men också att landets problem med miljö, hygien och brist på säkerhetstänkande speglades i en strid ström av matlarm från EU-kommissionen

John Mauldin’s blog Outside the Box hade för några månader sedan en artikel The Geopolitics of China skriven av Stratfor. I denna artikel påpekas bland annat att ett av Kinas georafiska villkor är att per capita har kina bara 1/3 så mycket jordbruksland som medelinvånaren på jorden. Logiskt sett borde alltså Kina importera mat. Om nu Kina istället exporterar mat, så antingen svälter de, eller också är det inte riktigt mat de exporterar.

Om du inte läst boken Den Hemlige Kocken än så rekomenderar jag att du gör det nu.

ekonomi, Improving our ways of Working, ledarskap, scout, toyota

Fallet Sätra Scoutkår

För någon dag sedan kom ett mail om Sätra Scoutkårs ekonomiska kris. En kris som bottnar i väldigt få scouter i kåren.

Eftersom jag började min scoutkarriär i Sätra Scoutkår är det inte ett helt ovesäntligt problem för mig, inte minst för att min nuvarande kår Årsta också skulle kunna hamna i denna situation så småningom.

Fallet Sätra Scoutkår är intressant för jag tror det är en typisk kår med typiska problem. Jag tror också man kan ta en titt på vad Sätra Scoutkår gjort genom åren och vad utfallet har blivit. Om man på Toyoya manér ställer sig frågan varför fem gånger:

  • Varför har Sätra Scoutkår ekonomisk kris? – Därför att man är fär få ungdommar och scouter (två patrullscouter)
  • Varför är man så få? – Man har inte två eller tre fulla minioravdelningar (det är så det vände i Kärrtorp)
  • Varför har man så få miniorer? – För man rekryterar så få miniorer.
  • Varför rekryterar man så få miniorer? – Oftast för att man är för få ledare. För få ledare gör inte allt som behöver göras för att rekryteringen skall bli lyckad. För få ledare är i min erfarenhet inte tillräckligt att ta sig an fler barn och ungdommar än man orkar. En ledare på sju barn/ungdomar är ofta maximum.
  • Varför är man så få ledare? – Därför att… nu blir det en lång lista:
  1. Folk har mindre tid idag. Det är därför koncept som tidsverkstaden vinner mark. Vår tidsålder är till och med så upp och ner att ensamstående föräldrar har mer tid över än tillsammanslevande familjer idag.
  2. Den tid vi har nyttjas inte effektivt. I scoutrörelsen har vi inte ens börjat nyttja Toyotas produktionsfilosofi osv. Eller GTD för den sakens skull.
  3. Statistik från min egen kår säger att två av hundra scouter som börjar fortsätter som ledare. Vi i rörelsen måste ta oss till åtminstone fem på hundra. Två på hundra är långsam kårdöd. Klarar vi inte två på hundra så måste vi bli mycket bättre att sprida vår bärande ide och metod till fler vuxna som inte varit scouter från barnsben. Till detta finns ett fantastiskt verktyg. Webben är till för att sprida idéer.

Av Universums VD lärde jag mig en gång att fantasi är oerhört viktigt för ledarskap. Om man bara har ett val (eller tror sig ha ett val) så blir besluten därefter. Det är alltid de med fler val som tar de bättre besluten, men fler val får man bara om man tar kreativa krafttag. Därför alla frågor ovan. Om man säger till sig själv att det inte går, då slutar hjärnan att tänka eftersom man kommit fram till att man tänkt färdigt. Om man istället säger Hur kan man…. då kommer tanken alltid vidare. I fallet Sätra Scoutkår finns en massa intressanta hur frågor att ställa. Hur kommer det sig att en kår som satsade på sjöverksamhet hamnade så här snett? Om en kår har ett så bra naturläge och en så bra lokal, varför lyfter det inte?…

Sätra Scoutkår har möjligheten att börja om och bli stora, men inte på det vanliga sättet, för det har Sätra redan provat. Sjöscouting, schysst kåk med lyor, egen stuga i Tyresta.

Nu återstår att finna nya vägar.

ekonomi, miljö, scout

Miljö och ekonomi, BBC

BBC skriver i en artikel att även om den finnansiella härdsmältan kostar oss miljarder, så kostar skogförstöringen i världen ännu mer.

“The global economy is losing more money from the disappearance of forests than through the current banking crisis, according to an EU-commissioned study.”

Jag tror inte det är riktigt sant, men det säger något om båda problemen och sättet vi tacklar båda problemen på.

George Monibot var också inne på samma spår i engelska tidningen The Guardian: This stock collapse is petty when compared to the nature crunch.

ekonomi, scout

Nya programmet efter krashen 08

Finnansmarknaderna är numera djupfrysta och börserna världen över krashar. Häromdagen passerade Dyng-Jöns (Dow Jones) 2003 års nivåer och General Motors är tillbaka på samma värde som på 50-talet.

“With these losses, we’ve moved far away from just a mere correction or nasty bear market, but we’re now in stock market crash mode of the likes we’ve never seen in our lifetime and most likely will never see again.” http://www.thekirkreport.com/2008/10/the-stock-marke.html

När vi började arbeta mot ett nytt program trodde alla på supercykeln. Nu är frågan om den finnansiella härdsmältan är den värsta sen 1930-talet eller om det blir den största finnansiella härdsmältan. Punkt.

I villket fall som helst kommer vi snart få se rekordarbetslöshet och inom några år kraftiga nerdragningar i det offentliga, och vi vet ju hur det brukar drabba ungdomsverksamhet. Våra medlemmar kommer få det svårt att betala för utfärder och läger. Många ungdommar i andra dyrare verksamheter kommer tvingas sluta.

Punkt ett är att vi måste bli billigare, även om det just nu känns absurt.

Punkt två är att vi kommer behöva göra samhällsinsatser. Enorma summor av det som skulle ha blivit pensioner är nu borta och ekonomin som skulle ge pensionspengar via tillväxt är skadskjuten. Pensionärerna kommer kanske inte kunna stödja oss, vi kommer behöva stödja dem.

Punkt tre är att erfarenheter från tidigare bankkriser och ekonomiska kriser är att gemene man sakta byger upp en bättre tillvaro genom kollektiva lösningar. Kollektiva lösningar kommer bli inne igen och med det bör kanske det individuella i programmet tonas ner (jag inser precis hur mot strömmen den förutsägelsen är).

Vi kommer också behöva fundera igenom hur allt detta kunde ske på så kort tid. I scouterna lär vi för livet, men när nu finannsiell kunskap visats sig livsviktig, ser vi att vi missat något viktigt.Ja, det låter udda att ha pengar med på scoutprogrammet. Det tycker jag också. Men det samhälle som inte förstår pengar får betala ett högt pris. Se på isländningarna som nu tvingas säta sitt land i pant.

Det handlar också om ledarskap och förtroende. Jag minns några Bolivianska scouter på Vässarö som förklarade att deras stora mål var att utveckla och utbilda sitt lands framtida ledare, för utan riktiga ledare skulle aldrig landet kunna ta sig vidare. Det gäller numera fler länder än Bolivia.