Tag Archives: framtid

Om jag skulle ge mig själv ett råd

Om jag skulle ge ett ledarskapsråd till mig själv skulle det kanske bli nått i stil med det Clay Shirkey levererar om ungdomar och internet:

Vad är ditt bästa råd till föräldrar som oroar sig för sina barns nätvanor?

– Det bästa rådet är nog faktiskt det som alla egentligen
vet men ingen orkar höra: Du måste bli bättre på att tala med din tonåring. Det finns ingen väg runt det.

Hela intervju med Clay Shirky Nätdemokrati kräver att vi vågar experimentera i DN är väl läsvärd liksom mycket annat Clay har skrivit.

BTW, framsynt nog har vi i Årsta sedan ett par år ett websystem som stödjer att vi kan ha alla styrelsedokument organiserade så alla medelmar kan komma åt dom och söka i dom via vår hemsida. Men som Clay säger, gamla strukturer har en förmåga att leva kvar rätt länge.

Tankar kring 2009 års upplaga av Scouternas Natt

uppdaterad 2009-09-29 med mer om stilpoäng och 2009-09-30 med ett förtydligande oc strykningar gällane stil-poäng.

Årets Scouternas Natt kommer nog att gå till historien som rätt rörig,  det är synd med tanke på hur mycket tid och engagemang folk lagt ner på tävlingen.

Det är lika bra att jag säger på en gång att jag var med som tävlande ledare i patrull Loppan, Årsta, som kom på andra plats. Det här inlägget kommer att ta upp hur lite som skiljde till första platsen och konsekvenserna av det.

Nuförtiden har TOIS (Tävlings och Idrots Sektionen) ett poängräkningssystem där endast patrullernas inbördes placering på en kontroll betyder något. Minst poäng är bäst alltså. En och en halv poängs skillnad till förstaplatsen är alltså en väldigt liten marginal och detta kan slå lite märkligt.

En av kontrollerna på nattslingan under Scouternas Natt var ett slags sudoku. På sju minuter fick man lösa en sudoku. Om man inte han det fick man ytterligare några minuter att lösa sudokun, men ingen bonus. Alla utom två lag klarade sudokun på mindre än sju minuter och därmed fick de dela på första platsen, Loppan klarade sudokun på 7 min 5 sek och missade bonusen med fem sekunder. Med TOIS system innebär det 1p till alla patruller utom två som fick 11 poäng. Jämför dessa 11 poäng med nattorienteringen som är en entimmesorientering i mörker, två banor om totalt 16 kontroller. Loppan får 1 poäng, sämst patrull får 11poäng men klarar man bara ett par kontroller, kanske bara en halv bana så får man hela 6 poäng. Ett par sekunder sudoku värderas lika mycket som en halv nattorientering.

Sen har vi kommunikationskontrollen där olika lag hade olika ljudkvalite på den utrustning man fick låna för att överföra chiffer med bokstaveringsalfabet. Utan att gå in på detaljer så var det inget rättvist moment och det gick inte bra för oss i Loppan. För att inte tala om Loppans STIL poäng. Trotts att vi hade baskontrollanter fick vi hela 4p. Vi återkommer till dessa längre ner.

TOIS insåg att ovan nämnda kontroller inte hade rimlig inverkan på slutresultatet så de halverade poängen på sudoku och kommunikationskontrollen. I verkligheten fick Loppan bara 5.5 poäng på sudokun. Trevligt, men det är ändå ca en halv orienteringsbana. Har man väl insett att en kontroll inte höll måtet poängberäkningsmässigt, hur skall man då hantera det? Om två kontroller inte håller måttet?

Frågan måste ställas, för om TOIS hade valt att räkna sudoku kontrollen med 25%, då hade Loppan vunnit. Eller om man räknat kom/sam med 25% istället för 50% och varför skulle inte tiosekunder sudoku skillnad räknas med 25% mot en större nattorientering? Förtydligande: läs föregående text som ett exempel, inte en protest. Loppan har aldrig protesterat formellt mot att endera kontrollen räknades till annat än 100%, det var andra som gjorde det. Dock gynnades Loppsn av halveringen av vikt av båda kontrollerna. Sen har vi STIL poängen som också kommer att diskuteras eftersom vår baskontrollant hävdar att han fått klartecken att slippa ställa upp som kontrollant på kvällsslingan.

Vad säger juryn?

All denna röra är TOIS huvudvärk för nu är man defacto jury för tävlingen och inget annat. Som jury bör man ha en uppfattning om vad som är viktigt och mindre viktigt.

Vem bestämmer grunden för jury-bedömningen?

Grundkriterierna bör väl utgå från vad som är viktigt i scouterna. Kan TOIS bestämma det?

Hur alvarligt skall vi ta tävlingen?

Kanske skall vi påminna oss om att vi är på Scouternas Natt för att ha kul och inte glömma att scouting är en lek i guds fria natur.

Kanske borde vi ha sagt att det var ingen schysst poängbedömnings så i år blir det inga priser alls.

Min lösning hade varit att säga att erkänna att det här var ingen bra tävling när det gäller rimlig poängsättning. Men vi deltagare är vuxna nog att alla vara med i en jury som tillsammans gör de bedömningar som kanske inte TOIS kan eller skall göra – hur vi skall tolka och vikta tävlingsresultat. Det hade varit bra, för frågan är också vad Scouternas Natt skall vara i framtiden. Hur vi än vrider och vänder är 13 startande lag i Silverugglan sorgligt lite. Tävlingen har sett sina bästa dagar som det ser ut nu. Handlar tävlingen om scoutteknik eller är den scouting vi vill premiera en scouting där avdelningarna skall sluta med orientering i skog och mark utan fokusera på att lösa sudoku hemma i källarlokalerna?

Om Scouternas Natt fortsättningsvis skall vara en liten tävling så kommer den må bra av en profilering. En fördjupning av vad den handlar om så att den speglar den scouting de deltagande kårerna vill driva. Om deltagarna fått vara med och bestämma viktingen mellan kontrollerna, då hade vi i år fått reda på hur deltagarna ser på vad som är viktigt i Scouternas Natt, inte TOIS syn (som ändå är en kompromiss).

For the record, som man säger, min syn är att Scouternas Natt skall handla om

  • Sammarbete
  • Kreativitet
  • Organisationsförmåga
  • Kamratskap
  • Scoutteknik

På temat kamratskap:

Vem tackade kontrollanterna?

Jag noterade att man glömde tacka dom som jobbade på årets upplaga av Scouternas Natt.

  • Baskontrollanterna
  • Distriktskontrollanterna
  • Tävlingsledningen
  • Kontrollanter
  • Övriga hjälpande scouter

De brukar av tradition alltid få gå fram och få en applåd vad jag kan minnas.

Nu har TOIS ett till problem – man glömde vad som händer när man glömmer de som jobbar och sliter.

En parentes ang. Loppans STIL poäng

Från TOIS till baskontrollanten från Årsta:

Jag förstår dina synpunkter men så här är reglerna f.n (som jag uppfattar dem).:
1. På lö em hade ni kontroll, du var baskontrollant och inget poändavdrag drogs.
2. På kvällen räknade vi dig som som en kontrollant (eftersom du var baskontrollant), men det fanns ingen annan från Loppan. Allså 2 p avdrag (tidigare 15 p)
3. På sö fm brukar vi normalt ha 2 kontrollanter och hade det varit som vanlig hade ni fått 2 p avdrag eftesom inge kontrollant fanns från er. Nu var det sagt att alla lag/ptr måste ha en kontrollant på plats. Ni hade ingen – alltså 2 p avdrag.
Summa 4p

Postscript

Det är lika bra att vi inte vann. För det första är det Tomas och min grej att vad vi än gör blir det en massa rabalder. Eftersnacket i kåren och alla hårda tongångar efter något vi varit med om rätt många gånger vid det här laget. PL-kurs, ledarlyan, hyllor, kök, avdelningstävlan, Jiingijamborii – you name it. Vad vi än gör. Det hade inte varit vår grej att vinna.

Vi nöjer oss med att konstatera att räknar man de rena scoutteknikska kontrollerna: Surrning, Livlina, Eldning, Orietering, Knopar, Woody – då visar det sig att tre 1:a års äventyrarscouter och en andra års äventyrare tillsammans är bland det bästa vi har i distriktet nuförtiden. Och senast jag kollade var de rätt stolta över det.

Nu sätts dina gränser

Tre år naturvetenskapligt gymnasium och en civilingenjörsexamen och lite till. Ett par år i livet som utvecklare och konsult. Nu kan jag berätta vad man skall fokusera på att lära sig i skolan: mattematik.

I scouterna skall man se till att verklign lära sig friluftstekniken, för efter det att du slutar studera – när du än gör det – så kommer du säkert gå många kurser och lära dig massor md nya saker. Du resonerar säkert redan nu att det jag inte kan i framtiden, det tar jag reda på. Sant, men med mattematiken är det anorlunda. Kurser i matte, det får man aldrig gå för sin arbetsgivare eller sitt fack eller sin idrottsklubb eller sitt studiefrämjandet. Den matte du kan när du slutar studera, det är den matte du kommer att kunna livet ut. Det är en gräns få kommer förbi.

Det är lite samma sak med din förmåga att ha det bra i skog och mark, på sjö och på å: den friluftsteknik och filosofi man har med sig från scouttiden, det är en gräns livet ut.

I alla fall för stadsbor.

Earth overshoot day 2009 inträffar den 25:e september

Vad är oddsen att Earth Overshoot Day redan i mitten på september håller mer än 20 år?
September 25 är Earth Overshoot Day den dag på året då mänskligheten lyckats konsumera precis så mycket som jorden producerar på ett helt år. Det är ungefär samma sak som att ha gjort av med hela årets lön redan i början av hösten.
I år har Global Footprint Network beräknat att Overshoot day inträffar den 25:e september. 2008 var det den 23:e september, men recesionen har gjort sitt avtryck i statistiken. För den som läser medier är det inte så svårt att börja se mönstret:

Darwins Ghost: The Origin of Spices Updated

Charles Darwin, född för nu 200 år sedan, skrev en bok. En bok som ibland beskrivs som det bäst formulerade vetenskapliga argumentet någonsin. Boken heter såklart On the Origin of Spieces. Det är en av världens mes kända och omtalade böcker men samtidit en bok som väldigt få faktiskt läst.

Sen boken skrevs har mycket hänt i vetenskapsvärlden. Darwin byggde sitt argument på många samlade upptäckter av många olika forskare. Därför skrev Steve Jones boken Darwins Ghost – On the Origin of Spices Updated.

Darwins Ghost är en omskriving av Darwins bok. Strukturen och argumentationen är intakt. Samma kappitelindelning ner på rubriknivå. Men istället för 1800-tals uptäckter så utgår Steve Jones från moderna vetenskapliga insikter och uptäckter. Hur DNA fungerar (Darwin hade en hypotes om hur vi ärver egenskaper, men den byggde på sammanblandning av blod och vätskor) och hur HIV viruset fugerar bland annat. Darwin hade faktiskt rätt fel i vissa detaljer och ibland fel i grundfakta. Argumenten höll ändå och Darwins Ghost gör bara klassikern så mycket bättre i modern tappning. Läs den.

Appropå evolutionslära, intelligent design och konservatism så har Bronte Capital skrivit en intresant reflektion över oljeindustrin: the conspiracy to keep you poor and stupid.

Nu till kokboken. Om du nu förstått idén att man kan ta en bok som var bra förr och göra den så mycket bättre med det vi vet idag, förstår du då varför jag vill börja med att ta tack för mat och skriva 2000-talets version av denna bok, istället för att den faller i glömska?

Conversation starters

Tycker du att våra jippon och arrangemang för att marknadsföra scouting fungerar bra?

RaceForTheEnvironment

Här är en lista på arrangemang som verkar fungera som marknadsföring om du frågar mig:

  • Kärrtorps scoutkår anordna valborgsfirande
  • Storläger i Rinkaby

Här är en lista på sånt som fungerar sämre:

  • Volvo Ocean Race (Race for the Environment)
  • Rekrytering i sammarbete med IKEA
  • Julmustsammarbete

Det som skiljer listorna åt är att i listan överst är scouterna en conversation starter, något man öppnar ett samtal med sina vänner om. I lista två däremot är scouting inte samtalets ämne. Ofta därför att det finns ett annat större samtalsämne som överskuggar.

En scoutledare jag känner beklagade sig att Volvo Ocean Race och därmed scouternas aktiviteter lades runt midsommar – varför gör man det när ingen är i stan. Det är en korrekt observation från scouting sett, men från Volvos sida är det en väl vald tid. Runt midsommar börjar nyhetstorkan och därmed överskuggar färre nyheter  Volvos race. De hamnar i solen och vi i skuggan. De tar centerplats som conversation starter.

Det finn en tredje lista för dig att skriva nu. Listan med aktiviteter vi skulle kunna göra där scouting bir till en conversation starter.

Planen vt 2009

My dad said a fool with a plan can beat a genius with no plan.

T Boone. Pickens. (ref)

Här är ett utkast till plan för kårens kommande sex månader. Planen fungerar utan fullbesatt styrelse. Jag vet eftersom jag själv varit ordförande. Det här är prioriterat:

  • Rekrytering
  • Sommarläger
  • Terminsstart och ledarbesättning

Rekrytering

Om vi tror på att det vi gör är rätt, då måste vi sprida det till fler. Om vi inte tror på scouting, då kan vi lägga av. Jag tror på scouting, så här är rekryteringsdelen av planen:

1. i början av april tas rekryteringsbrev, lärarbrev och rekryteringsaffisch fram. Det mesta materialet finns redan nerskrivet, det vi behöver är beslut om:

  • rekryteringsdatum – skolorna börjar 19:e augusti, veckan efter brukar scoutterminen börja, veckan efter det har vi brobyggning och veckan efter det värvning/rekrytering så ett rimligt datum är torsdagen den 10:e september 2009.
  • rekryteringstider
  • kontaktperson på utskick

2. I mitten på april måste allt gå till tryck. OBS. även om det är påsklov måste detta göras.

3. I början av maj kontaktas skolor (Årsta skolan, Skanskvarnsskolan och Årstadals skolan). Runt Kristihimelfärdshelgen går vi ut med utskicken och besöker eventuellt skolorna.

4. I slutet på augusti ser vi till att påminna om rekryteringsdagen med affischering i skolan, ungdomsgården och på tavlor runt om i Årsta

5. Ordentlig uppslutning på rekryteringsdagen. Föräldramöte inomhus, scoutmöte utomhus.

Sommarläger

Sommarläger är kärnan i scouting. I år ser det tunt ut i lägerledningen och tyvärr har vi få anmälda. Mer behöver göras. I värsta fall måste ett alternativt läger snabbt improviseras ihop.

  • Att tänka på: det bör gå ca fem scouter per ledare/förälder på lägret för att det skall gå smidigt. Saknas ledare måste vi försöka få med fler föräldrar.
  • Infrmationsmöte behöver hållas. Det finns ofta fler än man tror som önskar vet mer om lägret och om praktiska detaljer kring lägret.
  • Efter midsommar går landet på semester, så se till att vara klar med allt som behöver göras innan dess.

Terminsstart och ledarbesättning

Redan nu behöver vi ha en plan för höstens ledarbesättning på avdelningarna, för i sommar är det för sent att ta tag i frågan.

Steg 1 är att kalla till AL-samling om höstens ledarbesättningar. Runt 20:e april är ett bra datum. På AL-samlingen diskuteras ENDAST ledarbesättningsfrågan.

Förhandsinfo är att vi har ledare till senior och junior. Patrull hankar sig fram. Återstår två minioravdelningar. I samband med diskussionerna måste man se till att alla ledare har en lagom utmaning och utvecklas. Man måste vara öppen för omstuvningar i ledarpatrullerna och ny ledarkonstellationer.

Bonus

Hinns det med vore det bra om uppfarten till scoutgården blev asfalterad. Kontakta Sophie för lite mer bakgrundsinfo.

Vad har vi lärt oss av det här?

Kårstämman 2008 presenterades en omorganisation av kårstyrelse och arbetsgrupper. Initiativtagarna fick med kåren på förslaget och alla slöt upp även om viss diskussion fanns. När vi nu kommit ett år fram kan man tycka att någon (ordförande eller någon av de andra som drev förändringen) borde ha ställt sig upp på stämman och berättat vad effekten av omorganisationen blivit, vad som har varit bra och vad som har varit mindre bra. Det är inte konstigt om allt inte gått enligt plan, men man måste kunna vara öppen nog att utvärdera det vi alla ställt upp på och föreslå att antingen avbryta eller fortsätta på inslagen väg med eventuella korrigeringar. Läser man verksamhetsberättelsen kan man leta länge efter en ordentlig beskrivning om denna stora förändring och vad den inneburit.

Jag tycker initiativtagarna är skyldiga alla de som satsat på det här förslaget att få veta hur det går. Att ducka för den här frågan måste uppfattas som ett tecken på svagt ledarskap.

Som det ser ut idag saknas det lite styrelsefolk och folk i arbetsgrupperna, men inget kåren inte kommer kunna hantera. Nu saknar vi en gemensam samsyn på hur vi i kåren korrigerar och går vidare. Eller skall vi avbryta experimentet? Med tanke på att de som drev förändringen redan verkar vilja hoppa av är det kanske det de tycker. I stället för öppen diskussion har den intre kretsen satt sig ner och diskuterat igenom bemanningen (valberedningen är inte involverad i detta arbete så arbetet utförs inte av kårstämman. Ni har kanske sett brevet som Börje och Per skickat ut till kårens medlemmar. Brevet är alltså inte från valberedning eller styrelse). Hursomhelst, medlemmarna verkar inte viktiga.

Som jag förstått bakgrunden till förslaget (jag har suttit ett par år i styrelsen) så fick vi för lite gjort och arbetsbelastningen var hög i de tidigare styrelserna just för att det finns så få ideella krafter och därför att magen inte riktigt är anpassad för matsäcken om man säger så. Förhoppningen var att omorganisationen skulle lösa detta. Nu antyds att orsaken till att omorganisationen inte fungerar är för att vi är så få ideella krafter. Men det var ju precis det grundproblemet som skulle lösas.

Vad kåren behöver är att löpa linan ut och nerteckna erfarenheterna noga. Vi får inte avbryta experimentet för tidigt men ej heller missa att dra lärdom så vi upprepar misstagen senare igen. Vi har en fråga som skriker efter ett svar. Vad har vi lärt oss av det här.

Tankar om terminsavgiften 2009 – 2010

Varje år på kårstämman diskuteras kommande års medlemsavgifter. I år kunde jag inte deltaga i diskussionen på grund av sjukdom, därav detta inlägg.

Lite bakgrund

Genom åren har medlesavgiften diskuterats flitigt. Ett grundargument för den väldigt låga avgiften i Årsta Scoutkår (ca 150 kronor per termin) har varit att alla skall kunna vara med. De som argumenterat för en höjning har pekat på att vi knappast kan gå runt på medlemsavgifterna. Det var lite av detta jag ville belysa med Äventyr och gemenskap för 17 kronor. Ta årets exempelvis kårstämmo-utskicken och kårfunktionärs-rekrytering. I år har vi åtminstone skickat ut fyra utskick för åtminstone 20 kr per medlem i porto. Tillkommer papper, trycksvärta, kuvert mm. Sen har vi termins-start och slut- utskick mm.

Förslaget

I år kom så förslaget på kårstämman att medlemsavgiften höjs till 250 kronor per termin vilket skulle ge Årsta Scoutkår 117 kronor per termin. Eftersom jag alltid drivit linjen att vi borde ta ut mer har jag nu förvånat mig själv genom en viss tveksamhet till den här höjningen.

Man aldrig skall föra gårdagens krig. Det finns en diskussion som helt lyser med sin frånvaro just nu i kåren (och på många andra ställan) och det är hur vi skall förhålla oss till den nya ekonomiska situationen i världen.

  • Kronan sjunker som en sten (mat och energi blir dyrare). Vill det sig illa står vi på tur för en riktig valutakris.
  • Arbetslösheten och speciellt ungdomsarbetslösheten stiger. Vi vet att ungdomar drabbas hårdast.
  • Många familjer kommer ha det ekonomiskt mycket kärvt vilket alltid går ut över barnen. Mindre semesterpengar så behoven av att komma ut i skog och mark blir större. Dessutom har vi i Årsta många familjer med delad vårdnad.

Är det verkligen nu vi skall höja avgifter? Är det inte nu vi skall ta av de goda årens besparingar och med flit gå back?

Ledarskap, det är att se in i framtiden, förbereda oss och att ha en plan. Att vara redo. Det är därför jag är tveksam.

Fotnot

För den som inte orkar läsa artikeln står vi på tur för en riktig valutakris jag länkat till så är här ett nyckelparti:

But one thing is certain. If the EU Commission’s estimate of £16.3 trillion of impaired assets is correct, then the crisis is far worse than any of us could ever imagine. Not only would we have to get used to the prospects of a systemic meltdown of our banking system, but entire nations may go down as well.

Sopåkarna och liemannen

Stockholms sopåkare strejkar för att slippa sänkta löner, från kanske 31000kr/mån till 28000kr/mån. Jag vet inte om sopåkarna har oförtjänt hög eller oförtjänt låg lön, men Henry Ford viste, att välavlönade arbetare är grunden för konsumtionstillväxt (om man nu tycker detta är ett bra mål i sig är en annan sak).

Om detta handlar en av 2008 års intresantare inlägg jag skrivit om tidigare vid civilisationens utkanter: Thomas Palley – it was destined to come a cropper.

I korthet påpekar Thomas att USA:s arbetare reelt sett sett sina löner pressas tillbaka i över ett årtionde, och den kompensation som getts har varit inflation i tillgångspriser (skenade huspriser och låg kärninflation). Känns det igen? Men hur länge kan ständig sjunkande reallöner kompenseras med skenande huspriser i en lånekarusell västvärlden själv aldrig tidigare genomlevt (i alla fall inte sen 30-talet)?

År 2009 kommer ge svaret. När IT bubblan sprack var det en kris som drabbade ca 10% av USAs konsumtionsbas (företagen). Konsumentera – de där sopåkarna som ser sina löner pressas tillbaka – de står för ca 70% i USA. I svergie är de inte speciellt många – sopåkarna – men vi andra lär rimligen få erfara samma upplevelse.

Sveriges dilemma idag – och det är ett politiskt orsakat dillemma – är att vår höga bankutlåning till Östeuropa gör devalvering och inflation till om inte ekonomiskt självmord så åtminstone till ett ordentligt rop på liemannen. Om Henry Ford hade rätt i att stigande arbetarlöner är basen i stigande konsumtion och välstånd, och om vi nu inte kan höja lönerna utan måste sänka dom för att ta oss ur vår nuvarande situation, och om vi inte kan belåna oss ännu mer än vi redan gjort…