Tag Archives: samhälle

demokrati, ledarskap, scout

Tankar om terminsavgiften 2009 – 2010

Varje år på kårstämman diskuteras kommande års medlemsavgifter. I år kunde jag inte deltaga i diskussionen på grund av sjukdom, därav detta inlägg.

Lite bakgrund

Genom åren har medlesavgiften diskuterats flitigt. Ett grundargument för den väldigt låga avgiften i Årsta Scoutkår (ca 150 kronor per termin) har varit att alla skall kunna vara med. De som argumenterat för en höjning har pekat på att vi knappast kan gå runt på medlemsavgifterna. Det var lite av detta jag ville belysa med Äventyr och gemenskap för 17 kronor. Ta årets exempelvis kårstämmo-utskicken och kårfunktionärs-rekrytering. I år har vi åtminstone skickat ut fyra utskick för åtminstone 20 kr per medlem i porto. Tillkommer papper, trycksvärta, kuvert mm. Sen har vi termins-start och slut- utskick mm.

Förslaget

I år kom så förslaget på kårstämman att medlemsavgiften höjs till 250 kronor per termin vilket skulle ge Årsta Scoutkår 117 kronor per termin. Eftersom jag alltid drivit linjen att vi borde ta ut mer har jag nu förvånat mig själv genom en viss tveksamhet till den här höjningen.

Man aldrig skall föra gårdagens krig. Det finns en diskussion som helt lyser med sin frånvaro just nu i kåren (och på många andra ställan) och det är hur vi skall förhålla oss till den nya ekonomiska situationen i världen.

  • Kronan sjunker som en sten (mat och energi blir dyrare). Vill det sig illa står vi på tur för en riktig valutakris.
  • Arbetslösheten och speciellt ungdomsarbetslösheten stiger. Vi vet att ungdomar drabbas hårdast.
  • Många familjer kommer ha det ekonomiskt mycket kärvt vilket alltid går ut över barnen. Mindre semesterpengar så behoven av att komma ut i skog och mark blir större. Dessutom har vi i Årsta många familjer med delad vårdnad.

Är det verkligen nu vi skall höja avgifter? Är det inte nu vi skall ta av de goda årens besparingar och med flit gå back?

Ledarskap, det är att se in i framtiden, förbereda oss och att ha en plan. Att vara redo. Det är därför jag är tveksam.

Fotnot

För den som inte orkar läsa artikeln står vi på tur för en riktig valutakris jag länkat till så är här ett nyckelparti:

But one thing is certain. If the EU Commission’s estimate of £16.3 trillion of impaired assets is correct, then the crisis is far worse than any of us could ever imagine. Not only would we have to get used to the prospects of a systemic meltdown of our banking system, but entire nations may go down as well.

demokrati, ledarskap, scout

Demokrati måste få ta tid – kårstämman

Min (förenings)-demokratiska uppväxt fick jag i Sätra Scoutkår och det är en av de saker jag verkligen uppskattar och kommer ihåg. Ledarsamlingarna. Kårstämmorna. Styrelsemötena. Det var ordning och reda. Ordentliga kallelser och protokoll. Vi seniorer fick åka på distriktstämmorna och vi hade förmånen att ha vår nuvarande generalsekreterare Johan ‘Stället’ Strid som mötesordförande. Få kan som Johan lära ut och demonstrera föreningsdemokrati och mötesteknik.

I Årsta Scoutkår är det anorlunda. Här är det inte så noga med exempelvis stadgar. Under året har styrelseledamöter bytts ut utan kårstämmobeslut (det är bara att läsa kårstämmoprotokoll och jämföra med styrelsemötesprotokoll). Kårstämmobeslut ignoreras ibland. Protokollen är inte riktigt stadgeenliga och kallelse skickas numera inte ut till styrelsemötena.

Under min tid som kårordförande i kåren försökte jag höja standarden lite på kårarbetet och styrelsemötena. Jag tog våra stadgar och gjorde en jätte-poster och satte på väggen, där de viktigaste punkterna ur ett kårperspektiv var färglaggda. Jag såg till att inte bara skicka ut kallelse till styrelsemedlemmar utan även anslå kallelsen i publika utrymmen i tid. I ärlighetens namn gjordes inte allt rätt exempelvis med protokollen.

I måndags kom kallelsen till kårens kårstämma. I kåralmanackan är Årsta scoutkårs kårstämma inplanerad till den 22:a mars. I måndags är därmed en dag försent om man läser stadgarna:

18 § Kallelse till möte med kårstämman
Kallelse till möte med kårstämman ska utfärdas av kårstyrelsen senast två veckor före mötet till dem som enligt
12 § har rätt att delta i mötet samt till dem som enligt 14 § har rätt att närvara vid mötet. Föredragningslista ska
bifogas kallelsen.

Så på punkten om kårstämmans behöriga sammankallande borde vi kanske säga nej den 22:a. Jag tror inte det kommer att ske. Jag har pratat med folk i kåren och den allmänna uppfattningen är att inte krångla till det. De som är intresserade kommer hur som helst och att flytta kårstämman gör inte att fler kommer. Förmodligen är det så. Om man utgår från att ingen är intresserad av föreningsdemokrati och att man helst själv vill slippa arbeta för mycket, ja då skall man inte krångla.

Men är det inte brist på ambition det handlar om? Låg standard. Kårens mål borde väl i praktiken vara lite högre än att överleva ett år till och samla de närmast sörjande. Speciellt som andra paragrafen säger att:

2 § Grundprinciper
Svenska Scoutförbundet hävdar en kristen livssyn och respekterar varje livsåskådning som låter sig förenas med
scoutlagen och scoutlöftet.
Svenska Scoutförbundet eftersträvar samarbete med hem, skola och samhälle.
Svenska Scoutförbundet har en demokratisk grundsyn och ser politisk medvetenhet hos sina medlemmar som
angelägen, men är partipolitiskt fritt och tillåter inte partipolitisk påverkan inom sin verksamhet.

(min fetstil)

Borde inte ambitionen kanske vara att sträva mot att fullt följa stadgarna och ha full uppslutning på kårstämmorna? Att kårens ungdommar faktiskt skall känna sig delaktiga?

Jag funderar på att stanna hemma från kårstämman, för om jag går måste jag påpeka dess obehöriga sammankallande och då räknar jag med att andra blir sura på mig. Om jag stannar hemma behöver jag inte ta allt det och de närmast sörjande kan ta hand om kåren ett år till. Såsom vi alltid har gjort.

Internationelt, scout

World Thinking Day 2009

Idag är det World Thinking Day 2009. World Thinking Day infaller alltid på grundaren och hans frus födelsedag: 22:a februari. Dagen finns till för at uppmärksamma världens scouter på att scouter finns i alla delar av världen och att vi är en stor gemenskap. Dagen firas allra best med någon form av frivilligt socialt arbet i linje med årets World Thinking Day Tema: diseases.

Jag har en känsla av att World Thinking Day firandet i Sverige är rätt klent tyvärr, jag tror att om vi skall få fart på det så skall det ske via en dedikerad organisation eller grupp som bara driver denna händelse. Kårer har så mycket annat viktigt att stå i (i alla fall tror de så).

demokrati, ekonomi

Sopåkarna och liemannen

1 Comment

Stockholms sopåkare strejkar för att slippa sänkta löner, från kanske 31000kr/mån till 28000kr/mån. Jag vet inte om sopåkarna har oförtjänt hög eller oförtjänt låg lön, men Henry Ford viste, att välavlönade arbetare är grunden för konsumtionstillväxt (om man nu tycker detta är ett bra mål i sig är en annan sak).

Om detta handlar en av 2008 års intresantare inlägg jag skrivit om tidigare vid civilisationens utkanter: Thomas Palley – it was destined to come a cropper.

I korthet påpekar Thomas att USA:s arbetare reelt sett sett sina löner pressas tillbaka i över ett årtionde, och den kompensation som getts har varit inflation i tillgångspriser (skenade huspriser och låg kärninflation). Känns det igen? Men hur länge kan ständig sjunkande reallöner kompenseras med skenande huspriser i en lånekarusell västvärlden själv aldrig tidigare genomlevt (i alla fall inte sen 30-talet)?

År 2009 kommer ge svaret. När IT bubblan sprack var det en kris som drabbade ca 10% av USAs konsumtionsbas (företagen). Konsumentera – de där sopåkarna som ser sina löner pressas tillbaka – de står för ca 70% i USA. I svergie är de inte speciellt många – sopåkarna – men vi andra lär rimligen få erfara samma upplevelse.

Sveriges dilemma idag – och det är ett politiskt orsakat dillemma – är att vår höga bankutlåning till Östeuropa gör devalvering och inflation till om inte ekonomiskt självmord så åtminstone till ett ordentligt rop på liemannen. Om Henry Ford hade rätt i att stigande arbetarlöner är basen i stigande konsumtion och välstånd, och om vi nu inte kan höja lönerna utan måste sänka dom för att ta oss ur vår nuvarande situation, och om vi inte kan belåna oss ännu mer än vi redan gjort…

ekonomi

Nytt bränsle, ny motor

Det är inte lätt att tänka om. Det är inte heller uppenbart ekonomiskt att genomdriva radikala förändringar, eller ens kulturellt genomförbart att göra det.

Jag syftar nu på kärnkraften och etanolbilarna som det rapaporterats en hel del om på senare tid, se exempelvis:

Vi börjar den här observationen med bilen, en över 100 år gammal uppfinning som det inte hänt mycket fundamentalt med. Samma gammla Otto-motor som alltid. När det nu börjar gå upp för sammhället och industrin i stort att uppfinningen inte håller 100 år till (bland annat pga peak oil) så har man två val: att ändra framdrivningen av bilen (motorn med drivlina vilket är lite av roten till problemet) eller att ändra bränsle till motorn.

Vad tror ni man börjar med? Enklast möjliga såklart. Man häller etanol i motorn. Det är tekniskt sett en enkel lösning som prövats länge, de flesta motorer med knacksensor kan utan problem köras på etanol med lite bensin i. Det är i princip bara att hälla i och köra. (OBS: vissa motorer kan ta stryk, framförallt tar ledningar och olja stryk). Hursom helst. Lösning A: byt bränsle. När det så småningom kommer att visa sig att lösningen inte räcker (en Ottomotor har sorligt låg verkningsgrad, 30% kanske jämfört med runt 80% för en elmotor ) så kommer vi komma till lösning B: byt motor. Vi är inte där än, men vi kommer dit.

Man kan se på vårt samhälles elberoende på liknande sätt. Vårt system beror på billig el (=billiga transporter) men fordonet (kärnkraften) har ett allt högre pris ekonomiskt och miljömässigt. Den enkla lösningen är att A: byta drivmedel (fortsätt med kärnkraften som inget hänt, bara förnya den lite) eller B: byt motor (tänk om energisystemet som sådant).

Givetvis kommer vi prova A först för att sen inse att B är rätt väg. B är energiåtervining, vindkraft och värmepumpar, men framförallt, det är ett nytt system av lokal decentraliserad produktion. Vem som helst kan sätta upp ett par solpaneler eller en värmepump. Vi kan bygga bättre hus. Vi kan återvinna metall och källsortera ännu mer. Lysdiod-lyse…

Kärnkraft är en återvändsgränd. Dessutom en farlig en. Plutonium är ju inte bara radioaktivt utan en grymt giftig tungmetall.

mat, miljö

Peak Fish?

På temat vår mat och något inspirerat av Peak Oil har Financial Times en kolumn/artikel på temat. Peak Oil är den dag i världshistorien då vi pumpar upp mest olja. Efter den dagen kommer allt mindre olja finnas tillgängligt till ett allt högre pris

Peak Fish syftar på att många biologiska system är hårt ansträngda – utfiskning av Kanadas torsk är ett kännt exempel – och när vi nu blir fler och rikare så blir fler ekosystem hårt ansträngda. Fisk och olja är såklart lite olika, men (och nu påminner vi oss att Darwin fyller 200 år i år) om all stor bra matfisk fiskas hårt så kommer evolutionen garanterat premiera små äckliga oätliga fiskar. Samma biomassa som förr i havet,  fast de oätliga premieras.

ledarskap, Non-Formal Education, scout, Stories

Den fria lekens väg

I tisdags hade vi vårterminens första möte på patrullscoutavdelningen Spejarna. Patrull Uttern tog kvällens möte serriöst, patrull Vesslan flamsade mest runt. Ungefär som vanligt. Det är viktigt att vi har kul i scouterna – vår idé är att lära genom att leka och ha kul.

Dagens tanke är om den fria leken är på tillbakagång i vårt land. Lekplatserna har blivit tristare och mer styrda. Dagens unga körs runt till organiserad fritidsverksamhet av taxiföräldrar.

Jag är böjd att tro att bara genom att skapa en miljö för fri lek så har vi skapat något väldigt unikt och värdefullt.

Det sägs att vi lever i en ungdomskultur, att modet riktar sig mot unga vuxna och att vi förväntas eftersträva en ung livsstil. Men vill vi växa upp och bli vuxna eller inte? Leker vi så lite att vi inte lekt färdigt till vuxenåren eller leker vi för mycket – vägrar ta ansvar och gå vidare? Två skilda svar som ger två skilda sätt att leda i scouterna. Antingen mer fritt utrymme för spontanlek och flams eller mer strikt uppstyrning och mer disciplin.

Man måste välja väg.

ekonomi, scout

Nya programmet efter krashen 08

Finnansmarknaderna är numera djupfrysta och börserna världen över krashar. Häromdagen passerade Dyng-Jöns (Dow Jones) 2003 års nivåer och General Motors är tillbaka på samma värde som på 50-talet.

“With these losses, we’ve moved far away from just a mere correction or nasty bear market, but we’re now in stock market crash mode of the likes we’ve never seen in our lifetime and most likely will never see again.” http://www.thekirkreport.com/2008/10/the-stock-marke.html

När vi började arbeta mot ett nytt program trodde alla på supercykeln. Nu är frågan om den finnansiella härdsmältan är den värsta sen 1930-talet eller om det blir den största finnansiella härdsmältan. Punkt.

I villket fall som helst kommer vi snart få se rekordarbetslöshet och inom några år kraftiga nerdragningar i det offentliga, och vi vet ju hur det brukar drabba ungdomsverksamhet. Våra medlemmar kommer få det svårt att betala för utfärder och läger. Många ungdommar i andra dyrare verksamheter kommer tvingas sluta.

Punkt ett är att vi måste bli billigare, även om det just nu känns absurt.

Punkt två är att vi kommer behöva göra samhällsinsatser. Enorma summor av det som skulle ha blivit pensioner är nu borta och ekonomin som skulle ge pensionspengar via tillväxt är skadskjuten. Pensionärerna kommer kanske inte kunna stödja oss, vi kommer behöva stödja dem.

Punkt tre är att erfarenheter från tidigare bankkriser och ekonomiska kriser är att gemene man sakta byger upp en bättre tillvaro genom kollektiva lösningar. Kollektiva lösningar kommer bli inne igen och med det bör kanske det individuella i programmet tonas ner (jag inser precis hur mot strömmen den förutsägelsen är).

Vi kommer också behöva fundera igenom hur allt detta kunde ske på så kort tid. I scouterna lär vi för livet, men när nu finannsiell kunskap visats sig livsviktig, ser vi att vi missat något viktigt.Ja, det låter udda att ha pengar med på scoutprogrammet. Det tycker jag också. Men det samhälle som inte förstår pengar får betala ett högt pris. Se på isländningarna som nu tvingas säta sitt land i pant.

Det handlar också om ledarskap och förtroende. Jag minns några Bolivianska scouter på Vässarö som förklarade att deras stora mål var att utveckla och utbilda sitt lands framtida ledare, för utan riktiga ledare skulle aldrig landet kunna ta sig vidare. Det gäller numera fler länder än Bolivia.