Tag Archives: scouting

Scoutböcker på nätet

Vid lägerelden på senaste mötet så kom en massa frågor om scoutings historia, var vi kommer ifrån, varför killar och tjejer är uppdelade, vilka  scoutböcker som finns mm. Här följer därför en kort länksamling till scouthistoria och scoutböcker på nätet.

Buffen jag hade på mig kommer från Kandersteg International Scout Centre (KISC) som ligger i Schweiziska alperna. Två gånger har jag varit där, en gång för att åka skidor privat och en gång på miljö-seminarium. Alla inlägg från SCENEs seminariumet finns på Program II:s blogg Guldkant.

KISC

Scouthistoria

En bra start på nätet för scouthistoria är Pine Tree Web och Scouting Milestones som har massor med intressant läsning:

Scoutböcker av BP

På siten “The Dump” finns en del böcker att ladda ner som pdf. Kom ihåg att de är gamla böcker och del av vår historia och bör ses som det.

 

Google books har också en gammal utgåva av Scouting for Boys av BP.

 

 

Nu har vi gått cirkeln runt eller det finns tre rattar att vrida på

Det finns tre rattar för styrelsen att vrida på:

  • Mer eller mindre ledare
  • Mer eller mindre resurser att köpa tid för = effektivitet
  • Mer eller mindre ambition

Det är inte alltid styrelsen kan vrida som den vill på rattarna. Att vi är där vi är med kåren idag beror på att förra styrelsen trodde att de kunde vrida  upp antalet ledare, vrida upp ambitionen och vrida ner resureserna till ledarna. Jag uppfattar resultatet som tragiskt. För det blev inte fler ledare. Någonstans, tvärt om är vi färre ledare med sämre resurser. Alltså kraftigt minskad ambition vilket bland annat ses på vår egen avdelning som inte längre kan hålla ett möte i månaden.

Nyligen hade jag ett samtal med vår nuvarande vice kårordförande. Vi påtalade ånyo den akuta ledarbristen. Fler ledare blir vi inte, förklarade hon, så vi som är kvar får dela på jobbet. Detta var min uppfattning innan den gamla styrelsen vred på fel vred.

Så nu är vi där vi stod för två år sedan och som förra styrelsen byggde hela sin vision på: fler ledare blir vi inte.

Så då är vi tillbaka på de tre rattarna:

Vrider vi ner antalet ledare kan vi bara öka ambitionen genom att ge kraftigt ökade resurser till avdelningarna, bland annat i form av pengar, utrymme och ording och reda.

Som första steg vill styrelsen veta vad vi nu behöver.

Det första vi faktiskt behöver veta är om styrelsen kan och vill vrida på den andra ratten.

Ett år med Spejarna har snart gått

Den här bloggen startades för snart ett år sedan. Tanken var att genom att tidsbestämma bloggens liv så skulle jag tvinga mig själv att välja det jag skrev om. Så blev det inte riktigt. Därför är jag inte lika mån om att kanske hålla på just ett års gränsen längre.

Det jag ville med den här bloggen var att dela erfarenheter om hur det är att vara scoutledare på avdelning,  att ha intressanta diskussioner och mejsla ut idéer. Formulera tankar. Hitta nya vägar. Få perspektiv på det dagliga livet.

Nu är det höst och terminsstart igen, men jag känner inte alls för att avsluta den här bloggen. Kanske för att jag ännu inte lyckats formulera varför vi finns till. Definitivt för att det första året blev ett inlärningsår om hur bloggandet påverkar ens eget ledarskap.

En sak jag märkt är att när tankar och argument formuleras på en blogg, då blir de också bättre framförda i vanliga konversationer. Argument och idéer får en tydligare form. De vanliga konversationerna blir vassare och meningsfullare. Det här bloggandet är helt enkelt för viktigt för att avslutas just nu.

Minus ett är mer än plus ett

Det som händer med en liten grupp (låt oss säga en patrull eller en avdelning) när någon slutar är ofta intressantare än när någon tillkommer.

Vår avdelning förändrades precis när en speciell person (scout) lämnade avdelningen och följden blev att de sista veckorna av terminen blev otippat årets lärorikaste för de andra scouterna. En erfarenhet för oss ledare att ta med oss.Vi borde helt klart gjort något för länge sedan. Kanske till och med sparkat ut personen. Tål att funderas på.

Tankar om terminsavgiften 2009 – 2010

Varje år på kårstämman diskuteras kommande års medlemsavgifter. I år kunde jag inte deltaga i diskussionen på grund av sjukdom, därav detta inlägg.

Lite bakgrund

Genom åren har medlesavgiften diskuterats flitigt. Ett grundargument för den väldigt låga avgiften i Årsta Scoutkår (ca 150 kronor per termin) har varit att alla skall kunna vara med. De som argumenterat för en höjning har pekat på att vi knappast kan gå runt på medlemsavgifterna. Det var lite av detta jag ville belysa med Äventyr och gemenskap för 17 kronor. Ta årets exempelvis kårstämmo-utskicken och kårfunktionärs-rekrytering. I år har vi åtminstone skickat ut fyra utskick för åtminstone 20 kr per medlem i porto. Tillkommer papper, trycksvärta, kuvert mm. Sen har vi termins-start och slut- utskick mm.

Förslaget

I år kom så förslaget på kårstämman att medlemsavgiften höjs till 250 kronor per termin vilket skulle ge Årsta Scoutkår 117 kronor per termin. Eftersom jag alltid drivit linjen att vi borde ta ut mer har jag nu förvånat mig själv genom en viss tveksamhet till den här höjningen.

Man aldrig skall föra gårdagens krig. Det finns en diskussion som helt lyser med sin frånvaro just nu i kåren (och på många andra ställan) och det är hur vi skall förhålla oss till den nya ekonomiska situationen i världen.

  • Kronan sjunker som en sten (mat och energi blir dyrare). Vill det sig illa står vi på tur för en riktig valutakris.
  • Arbetslösheten och speciellt ungdomsarbetslösheten stiger. Vi vet att ungdomar drabbas hårdast.
  • Många familjer kommer ha det ekonomiskt mycket kärvt vilket alltid går ut över barnen. Mindre semesterpengar så behoven av att komma ut i skog och mark blir större. Dessutom har vi i Årsta många familjer med delad vårdnad.

Är det verkligen nu vi skall höja avgifter? Är det inte nu vi skall ta av de goda årens besparingar och med flit gå back?

Ledarskap, det är att se in i framtiden, förbereda oss och att ha en plan. Att vara redo. Det är därför jag är tveksam.

Fotnot

För den som inte orkar läsa artikeln står vi på tur för en riktig valutakris jag länkat till så är här ett nyckelparti:

But one thing is certain. If the EU Commission’s estimate of £16.3 trillion of impaired assets is correct, then the crisis is far worse than any of us could ever imagine. Not only would we have to get used to the prospects of a systemic meltdown of our banking system, but entire nations may go down as well.

Tonårspeng ger högre stöd till tonårsidrotten

Det är inte bara scoutrörelsen som tappar tonåringarna, det verkar var lika för alla föreningar i Sverige. Ungdomarna rör mindre på sig osv. Därför vill nu Stockholms stad satsa extra på just idrotten.

Från Från Huvudstad till Världsstad:

Men idrott håller allt mer på att bli en barnverksamhet. Sedan flera år är det tydligt att idrottsföreningarna är mycket duktiga på att rekrytera barn till verksamheten, men inte lika duktiga på att behålla dem när de blir äldre.

Att få upp ögonen för problemet är en bra start. I scouterna vet vi att om man har man tagit sig igenom patrullscouttiden (13-15 år) så är oddsen stora att man stannar livet ut i socuterna (med medföljande positiva hälsoeffekter).

Spontanscouting

Vi ser också att synen på fritiden ändras liksom rörligheten. Idag händer det allt oftare att scouter tar med sig sina polare på besök ett enda möte. Andra scouter kommer väldigt oregelbundet på mötena. Spontanscouting är det närmaste ordet man tänker på.

En annan sak jag tror spelar roll är standarden i hemmet. Har man det bra i hemmet med gott om plats längtar man kanske inte hemifrån. Bor man trängre är det skönare att komma iväg till en “egen” plats.

Lek som pedagogisk metod

När scouting tog världen med storm för en sisådär 100 år sedan gjorde den det för att rörelsen skapades utifrån idéer som då var revolutionerande. En av dessa idéer var att lek är ett naturligt sätt att lära som bör uppmuntras (och styras en aning). Lord Baden-Powel (scoutings mest kände grundare) var obotlig optimist. Han trodde, att de nya pedagogiska metoder han sammanställt, skulle antas av skolbyråkraterna i det Viktorianska England. För att bevisa hur bra metoden arrangerade han även ett läger vilket kommit att representera scoutings grundande. Nu var inte skolbyråkraterna fullt så entusiastiska till förändring och lek som metod för lärande var inte att tänka på.

Scoting som rörelse blev till av den skolreform Baden-Powel ville se. I vårt land idag är lek som pedagogisk metod inte så revolutionärt längre. På hemsidestatistiken kan man klart se att utelekar och lekar till hör de mest eftersökta ämnena. Jag samlar själv på böcker om lekar och skriver ner de lekar jag kommer över.

Om du vill lyckas med en lek är det viktigaste att du själv är med och leker och kanske till och med ‘gör bort dig’. En stor funktion leken har i de äldre åldrarna är att vara centrum i grupp-processer. När scouter kommer till avdelningen eller lämnar avdelningen väljer man lek därefter. Jag har lekt fåniga namnlekar mendmin patrullscoutavdelning när vi fått nya scouter till avdelningen, dels för att ‘bryta isen’ genom att alla är lika fåniga och dels för att namnet är en så viktig del för oss alla. Namnduellen är en sån lek. Människan verkar aldrig bli för gamla för att leka.

Om nån undrar om scouting är omodern idag, då tänker jag så här: är lek ett naturligt pedagogiskt hjälpmedel i utbildningssystemet?