skola | Ett år med Spejarna

Efter mycket diskuterande har scouterna kommit fram till nya namn till scoutgrenarna.

Vi i Spejarna kan nu presentera Facit till övningen:

8-9 år: Pinn-Scouter

Typiskt för den här åldern är att scouten alltid släpar runt på en pinne. Det är vanligt att scouten släpar hem en ny dyrbar pinne från skogen varje dag till familjehemmet. Samlar man många pinnar kan man bygga en lyxig koja.

10 – 11 år: Kniv-scouter

Scouten gör vad som helst för att få den dyrbaraste och ärofullaste av alla ordnar och utmärkelser: knivbeviset. Med knivbeviset och en morakniv täljs allt som kommer i scoutens väg till flis.

12 – 14 år: Tändsticks-scouter

Scouten i den här åldern är ibland lite mer slö, precis som scoutens nu utslitna morakniv. Det som dock alltid får fart på scouten är ett packet med tändstickor och en flaska T-röd. Precis som 1:åringen provar hela världen genom att suga på den, lär sig nu scouten djupare insikter om världens beskaffenhet genom att pröva olika sätt att elda upp den.

Föräldrar vars scouter konsumerar mer än ett 6-pack om dagen bör vända sig till Maria ungdom eller närmaste brandstation.

15 – 18 år: Prova-på-scouter

Allt provas av scouten i den här ålderna utan att konsekvenserna tänks igenom i förväg, det är snarare en poäng att vara helt öppen inför världen. Föräldern upplever ofta en stor distans till sin scout och det är inte så konstigt. Att kombinera övertro på att förutse konsekvenser och att helt skita i dom är personligheter som inte gör sig så bra ihop i ett team. Scouten gör också en viktig insikt i denna ålder: Stora gigantiska hopplösa projekt går enkelt att starta, däremot är de svåra att avsluta.

19+: Frivilliga scouter

Scouter i denna ålder kan upplevas som lite knäppa då de ofta har väldigt kul samtidigt som de tänker på konsekvenserna av sitt handlande och tar ett ansvar. Många finner denna udda kombination djupt suspekt, framförallt för att scouten tycks gå till scouterna helt frivilligt i stället för att ta en öl på krogen.

50+: Anekdot-scouter

Censurerat. Annars åker jag nog ut ur kåren.

När scouting tog världen med storm för en sisådär 100 år sedan gjorde den det för att rörelsen skapades utifrån idéer som då var revolutionerande. En av dessa idéer var att lek är ett naturligt sätt att lära som bör uppmuntras (och styras en aning). Lord Baden-Powel (scoutings mest kände grundare) var obotlig optimist. Han trodde, att de nya pedagogiska metoder han sammanställt, skulle antas av skolbyråkraterna i det Viktorianska England. För att bevisa hur bra metoden arrangerade han även ett läger vilket kommit att representera scoutings grundande. Nu var inte skolbyråkraterna fullt så entusiastiska till förändring och lek som metod för lärande var inte att tänka på.

Scoting som rörelse blev till av den skolreform Baden-Powel ville se. I vårt land idag är lek som pedagogisk metod inte så revolutionärt längre. På hemsidestatistiken kan man klart se att utelekar och lekar till hör de mest eftersökta ämnena. Jag samlar själv på böcker om lekar och skriver ner de lekar jag kommer över.

Om du vill lyckas med en lek är det viktigaste att du själv är med och leker och kanske till och med ‘gör bort dig’. En stor funktion leken har i de äldre åldrarna är att vara centrum i grupp-processer. När scouter kommer till avdelningen eller lämnar avdelningen väljer man lek därefter. Jag har lekt fåniga namnlekar mendmin patrullscoutavdelning när vi fått nya scouter till avdelningen, dels för att ‘bryta isen’ genom att alla är lika fåniga och dels för att namnet är en så viktig del för oss alla. Namnduellen är en sån lek. Människan verkar aldrig bli för gamla för att leka.

Om nån undrar om scouting är omodern idag, då tänker jag så här: är lek ett naturligt pedagogiskt hjälpmedel i utbildningssystemet?

Ett år med Spejarna

Tag Archives: skola

Facit till nya namn på scoutgrenarna