Tag Archives: årsta

Mindre än en tiondel

Kårstämman 2010 – lite om ekonomin

Årsta Scoutkår har kanske de bästa revisorerna i hela Sverige. På kårstämman gav de skarpa direktiv till styrelsen: ni får absolut inte snåla med pengar till avdelningarna, huset drar för mycket kostnad i förhållande till avdelningarna. Mer precist: 8% av kårens omsättning är direkt avdelningsrelaterad. Sånt värmer att höra i ett läge då kåren går back. Vi har dessutom under 2009 missat både hyresbidrag och en del andra bidrag och med tanke på hur bidragen såg ut på min tid i styrelsen skulle jag tippa att vi talar 50 000 kr i uteblivna intekter ungefär. Illa.

Eldningsorganisation

I tisdags hade vi en organisationstävling med eldningstema. Här är den:

Tankar bakom eldningsorganissationens upplägg

I scouterna lär ut organisationsförmågan, kreativiteten och samarbetsförmågan genom att ha kul och leka.

Den här organisationsövningen leder patrullen till att planera innan de utför genom att de får tio minuter i början av organisationen då patrullen inte får genomföra uppgifterna utan endast kan läsa och planera. Eller fika. Det viktiga är inte resultatet utan hur patrullen arbetar. Se även STOP-metoden i försvarets handbok överlevnad.

Det finns väldigt många uppgifter, tanken är att tvinga patrullen att dels resonera kring vad man skall göra och inte göra men också att man i patrullen alltid lär sig nyttja hela patrullen.

Många av uppgifterna är också tänkta att utmana kreativiteten.

Det heter eldningsorganissation, men det finns många icke-eldnings uppgifter för de som inte vill elda också vilket gör att alla kan ha kul. Passa på att notera vad scouterna väljer att göra och varför.

Att leka isvett med julgranar

Scouting skall vara “som på riktigt”. Praktiskt.

Varje år vill man som välmenande ledare lära ut lite isvett, men hur gör man? I Årsta har vi som tur är en hög med gamla julgranar efter jul samt med lite tur is på Årstaviken.

Varning för svag is skylt

Patrullerna år i uppdrag att ta med sig sin patrullutrustning samt gå ner till sandstranden. På vägen skall de hämta två julgranar per patrull.

På isen har vi sen en slags individuell hinderbana. Varje patrullmedlem skall knyta fast ett rep i vardera benet. Vardera repet är fäst vid foten av en julgran. Patrullmedlemmen skall nu liggandes kravla fram på isen en sträcka om ca 10 meter endast med hjälp av handskar. Vid slutet av de 10 metrarna ligger ett par isdubbar. Nu får patrullmedlemmen använda armarna och isdubbarna ytterligare ca 10 meter. Sista stationen är att nu skall det kastas liggande livlina på något slags mål. Ett tips kan vara att ha ett liggunderlag tillhands.

Givetvis har man en bana per patrull.

Medan krälandet pågår på isen får resten av patrullen ägna sig åt att förbereda nästa medlems krälande och fina svaret till ett par uppgifter.

Exempel på uppgifter är:

  • Om man sätter in en kraftigt nedkyld person i en varm bastu är det stor risk att han dör. Varför?
  • Varför flyter is?
  • Varför är det vanligast att man förfryser tår och händer?
  • Hur tar man hand om en lätt frysskada när man är ute på hajk eller dagsutflykt?
  • Varför är det så farligt att trilla i en isvak?
  • När man är flera i en grupp ute på isarna, skall man hålla ihop gruppen då?
  • På Edsviken brukar det varje år uppstå en vindbrunn som folk trillar ner i. Vad är en vidbrunn och varför trillar folk så ofta i?
  • Det är lätt hänt att man blir uttorkad när utetemperaturen är långt under noll. Varför?
  • Isens svaga platser är:
  • Kan snö bli till is utan att första vara vatten i vätskeform?
  • Var kan isen vara svag om du tittar ut över Årstaviken från där du står?
  • Vad är en vindbrunn?
  • Varför har ledaren hela tiden på sig en liten ryggsäck när han är på isen och vad finns i den?
  • Hur tjock är isen?
  • Varför är havsis svagare än insjö is?
  • Smälter is uppifrån eller nerifrån?
  • Hur många cm is behövs för att bära en människa?

Övningen avslutas med att frågor och uppgifter gås igenom med patrullen.

Leken att kravla sig fram med granarna fastbundna vid fötterna är mycket populär, men få brukar förstå vad den går ut på.

Förstår du?

Creative Commons License
Denna artikel (sida) inklusive bilder, video och ljud är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Dela Lika 2.5 Sverige Licens.

Innehållet i artikeln (sidan) inklusive bilder, video och ljud är Copyright (c) Martin Eliasson 2008, 2009, 2010.

För copyright av källkod bakom WordPress, pluggins och tema, se botten av sidan.

Spejarnas verksamhetsberättelse verksamhetsåret 2009

I helgen blev det panik att skriva verksamhetsberättelsen för avdelningen. Här är den nu:

Verksamhetsberättelse för Spejarna verksamhetsåret 2009

VT 2009

Vårterminen 2009 hade spejarna relativt många 3:e års patrullscouter på avdelningen. Vårens planerade patrullhajker, avdelningshajker och vandraren fick ställas in pga för få deltagare.

Avdelningen deltog med en patrull på Scouternas Dag.

Populära möte under terminen var: friluftmatlagning i patrullen, makramehantverk och konstruktion av hinderbana. Vi hade även märkestagning som gick hyffsat och brouppgift inför höstens hajk Två Pumpar.

Den mycket populära leken bananpingis uppfanns denna termin.

Terminen blev extra tung för ledarteamet då ledarnas materialhylla i det som en gång kallades ledarlyan revs vilket lett till mycket extraarbete på avdelningen och detta har tyvärr ut över avdelningsarbetet. Ett nytt förråd av typ vindsförråd byggdes borta vid patrullyorna men det har visat sig vara både logistikt klumpigt och tidvis kollidera med patrullernas liv i lyorna.

HT 2009

Höstterminen började med att medlemmarna på avdelningen ändrades mycket då den stora 3:e års kullen gick till senior och en ny stor kull 1:a års patrullscout tillkom.

Terminen rivstartade med frükost-mötet. Sen blev det hajken Två Pumpar (bilder) på Vässarö där de nya scouterna visade att de redan nu kunde planera och genomföra en hajk till stor del på egen hand. I slutet på september placerade sig rådspatrullen loppan på avdelningen Spejarna på 2:a plats på Scouterns Natt ”Silverugglan”. Resultatlista.

Populära möten under hösten har varit friluftmatlagning (känt som kill it, cook it, eat it) och scouttekniker såsom eldning och surrning. Rådspatrullen höll även i ett möte under hösten.

Höstens populära lek visade sig vara fruktsallad.

Patrullerna har fungerat relativt väl under hösten, men tyvärr tappade ledarteamet en medlem vilket gjorde att färre möten än vanligt kunde hållas.

Planeringen av året 2010 på Spejarna

Två månader har man på sig att planera scoutverksamheten. November och Januari.

Det är tyvärr så att kåren inte tog tillfället att planera kommande års läger i November 2009. Mässan har sitt pris med andra ord och det är därför som lägerutskick dröjer.

Nu i Januari har vi ledare på Spejarna börjat med en telfonkonferens för att planera datumen under vårterminen, vi har också hunnit med att träffas och få ur oss ideer och tankar om vad vi skall göra i vår. Detta gör vi som vanligt kollektivt på stort blädderblock, så nu återstår att planera vad som skall göras vilka veckor, prioritera och detaljplanera.

Terminsstarten är nu preliminärt satt till tisdagen den 19:e januari.

Nu har vi gått cirkeln runt eller det finns tre rattar att vrida på

Det finns tre rattar för styrelsen att vrida på:

  • Mer eller mindre ledare
  • Mer eller mindre resurser att köpa tid för = effektivitet
  • Mer eller mindre ambition

Det är inte alltid styrelsen kan vrida som den vill på rattarna. Att vi är där vi är med kåren idag beror på att förra styrelsen trodde att de kunde vrida  upp antalet ledare, vrida upp ambitionen och vrida ner resureserna till ledarna. Jag uppfattar resultatet som tragiskt. För det blev inte fler ledare. Någonstans, tvärt om är vi färre ledare med sämre resurser. Alltså kraftigt minskad ambition vilket bland annat ses på vår egen avdelning som inte längre kan hålla ett möte i månaden.

Nyligen hade jag ett samtal med vår nuvarande vice kårordförande. Vi påtalade ånyo den akuta ledarbristen. Fler ledare blir vi inte, förklarade hon, så vi som är kvar får dela på jobbet. Detta var min uppfattning innan den gamla styrelsen vred på fel vred.

Så nu är vi där vi stod för två år sedan och som förra styrelsen byggde hela sin vision på: fler ledare blir vi inte.

Så då är vi tillbaka på de tre rattarna:

Vrider vi ner antalet ledare kan vi bara öka ambitionen genom att ge kraftigt ökade resurser till avdelningarna, bland annat i form av pengar, utrymme och ording och reda.

Som första steg vill styrelsen veta vad vi nu behöver.

Det första vi faktiskt behöver veta är om styrelsen kan och vill vrida på den andra ratten.

Det är underbart att få jobba med ungdomar

På det stora hela går det bra får våra scouter. Om ni undrar, så är det här första gänget som verkligen kan och vill jobba i patruller. Vi har två mycket bra PL på avdelningen – de bästa jag någonsin varit med om. Vesslans PL är den första PL jag mött i min scout tid som på allvar kan hantera åtta scouter i en och samma patrull. Jag är så otroligt imponerad faktiskt. Det är roligt varje dag man får möta scouterna. Utterns PL lär ut till sina patrullmedlemmar. Så bra har vi aldrig haft det.

De senaste två mötena har vi haft program på temat “Kill it, cook it, eat it” som har gått ut på att patrullen skall laga en fiskgryta från start till mål. Tyvärr blev det ingen levande fisk i år, men det blev en riktig fisk i alla fall. Det viktiga har varit att hela patrullen skall arbeta och att man organiserar sig i patrullen först innan man utför. Visserligen tog det ett extra möte men alla i patrullerna har jobbat hela tiden och som sagt, våra patrulledare är grymma.

Nya möjligheter för scoutkårer med bra lokaler

Enligt DN skall Stockholms stad nu byta tjänsteleverantör för sina IT system. Se exempelvis 200 av IT-personalen i staden kan få sparken ur vilken jag saxat lite text och Volvo vill inte ta över Stockholms IT-tekniker – SKTF-tidningen.

Det kommer givetvis inte gå bra, men här finns en enorm möjlighet för oss kårer. Låt mig först ge några citat:

Runt om i staden finns det uppemot tusen olika sådan typer av program – inte minst i skolorna s…

– …Enligt avtalet som staden tecknat med Volvo IT kostar det 8.000 kronor att installera vart och ett av de program som inte omfattas av avtalet

Varför inte erbjuda skolor med specialbehov att hyra in oss i våra lokaler och på köpet får de en färdig IT-miljö bygd på exempelvis LTSP (dvs låg kostnad) och kanske delar av de IT-verktyg skolan behöver som de inte kommer att få till rimlig kostand i det nya IT-systmet?

Vi finns till för att skapa en miljö där ungdommar kan utvecklas. Kanse en del av det idag i Sverige handlar om att skapa en IT-miljö där ungdommar kan utvecklas?

Den felande länken mellan Scouternas Natt och Mårtensmässan

I scouterna lär vi ut organisationsförmågan, kretiviteten och ledarskapet. Varje år har vi en tävling på hösten där den så kallade rådspatrullen tävlar. Rådspatrullen består enkelt sett av patrulledarna, vice patrullledarna och ledarna på avdelningen. Rådspatrullen finns till för att i scouterna leder vi främst genom att vara ett föredömme. Vår metod är så här:

Varje kontroll får en scout läsa kontrollinstruktionen medan alla andra lyssnar. Sedan diskuterar vi tillsammans hur vi skall genomföra kontrollen. Sen kommer en mycket viktig sak:

1. Först ser vi ledare till att alla har förstått vad som ger poäng på kontrollen – vad som är viktigt – och att alla har förstått det.

2. Vi ser till att alla vet exakt sin uppgift.

3. När alla vet och förstår vad som skall göras, går vi igenom i detalj vilka scouter som skall samarbeta och hur under tävlingsmomentet.

4. Vi ser till att alla har den utrustning de behöver för sin del av kontrollen.

Först när allt detta är klart, först då är vi redo att göra tävlingsmomentet. Våra scouter gillar det här. Vi undanröjer alla frågor och tvivel. Men viktigare, vi ger scouten makt att utvecklas, för när alla vet vad som skall göras och hur, då är de scouterna som genomför, inte vi ledare. Vi ledare, vi leder.

Samma metod har vi när vi gör hantverk. Först ritar vi tydligt på ett block och går muntligen igenom exakt vad som skall göras och kollar att alla är med och har förstått. Sen börjar vi med hantverket – och det är patrulledarna som leder det praktiska arbetet.

Allt det här saknar Mårtensmässan. Av flera skäl och jag skall gå rakt på sak:

1. ledningen organiserar inte på ett föredömligt sätt. Hur kan man annars be en massa scouter komma till skolan klockan sex för att efter ha fyllt lastybilen behöva vänta till klockan halv tio(!) för att komma in i teatern i Årsta.

2. ledningen kan inte lära ut organisation. I alla fall har jag inte sett någon försöka än.

3. ledningen tror inte att scouterna kan. Min ledarkolega delegerades i sista minut att stå i dörren och ta betalt hela dagen.

Man blir beklämd (som det så fint heter) för hur kan det komma sig att utmanarscouter som redan första året klarar av att planera och genomföra en hajk – planera och köpa mat – som lagas över öppen eld. Bygga sitt eget vindskydd av stock och presening. Hur kommer sig det att de inte får ett eget klart definierat ansvarsområde att lösa?

Cred till personalmatsanvsarige som satte upptäckarscouter på korvförsäljning och sen utmanarscouterna på personalmaten. Cred också till Tomas som kreativt tillämpade Napoleons princip att “män regeras med leksaker” genom att delegera entre-jobbet till några upptäckarscouter genom att förse dom med en Puxing PMR radio så de kunde ropa på hjälp om det behövdes. Dom lär ha varit stolta.

Och så har vi en slutfråga.

Vad lär vi oss av allt det här?