Tag Archives: hantverk

Den korta historien om hajken Två Pumpar

Historien om hajken Två Pumpar börjar för länge sedan, längre tillbaka än jag kan minnas. Det går tillbaka och förbi den tid då 3:e klass färden var ett av alla tester som man gjorde som patrullscout. Tredje klass färden försvan till stor del – dess historia är en annan historia – men i Sätra Scoutkår återföddes den i slutet av 80-talet i modernare tappning som hajken Vandraren.

Vandraren var en hajk och ett slutprov för 3:e års patrullscouter. Vi skulle planera och genomföra en hel hajk parvis. Längs hajken fanns stationer. Praktisk problemlösning och psykologi var viktiga inslag i prov-delen av hajken. Jag säger “vi” för vi som startade Två Pumpar var två av de fyra första vandrarna.

Vandraren genomförs fortfarande ibland och den tionde vandrarhajken genomfördes för några år sedan. Numera är vi ledare på hajken. Genom åren har vi velat utveckla hajken men vi har ofta (och numera allt oftare) råkat ut för att enkel patrull- och frilufts- teknik inte är självklar baskunskap. Så vi bestämde att starta en ny hajk för att kunna höja nivån på Vandraren.

Den nya hajken skulle vara en enkel hajk i klassisk stil där patrullen – hela patrullen- får en hel helg och under denna helg bor man i vindsdkydd byggd av pressening och slanor. Man lagar mat på öppen eld. Mat och patrullutrustning planerar patrullen helt själv liksom inköp av maten. Vår idé var att de äldre scouterna i patrullen praktiskt taget överför sin kunskap till de yngre och att man annars alltid kan gå till ledarna och se på hur de gör, för de hajkar på samma sätt. Learning by doing och utepedagogik i all enkelhet.

För att kunna genomföra hajken Två Pumpar som hajken kom att heta valde vi Vässarö som hajkområde. Vässarö har ett par stora fördelar. För det första är det ett ställe där vi faktiskt får ta slanor i obegränsad mängd. De gånger vi exempelvis undersökt gamla militära övningsfält så kostar varje slana man tar 1000kr. Våra stadsnära nationalparker och reservat är vackra, men där kan vi varken leta egen torr ved eller ta slanor. Tillgången till mark för ett aktivt friluftsliv i Sörmlandstrakten men omgivningar är helt enkelt starkt begränsad idag.

Vässarö har lite andra fördelar också. Vi tänkte Två Pumpar som en hajk där fokus är på att patrullen främst skall må bra. Vi ger patrullerna all tid de behöver för att bygga sitt läger, laga sin mat, sköta sina cermonier mm. Den tid som blir över har vi program redo för och då är Vässarö så praktiskt för där finns redan program man kan ta till på ett enkelt sätt utan att man behöver släpa med sig tonnvis med saker man kanske aldrig använder.

Att hajken heter Två Pumpar har att göra med att första hajken hade vi två patruller och vi trodde i naivitet och tidsoptimism att vi skulle hinna med att bygga två risflottar som del av programmet, och då kanske två pumpar hade behövts.

Schemat för hela hajken i översikt

Fredag 16:50 samling Tekniska Högskolan för avfärd mot Vässarö. Man kommer fram till Ellans kiosk vid åtta snåret efter ett bussbyte. Ledarna har minst en bil redo att ta hand om scouter som missar bussen eller andra bekymmer.

Fredag runt 19:30 är scouterna vid Ellans kiosk. Därifrån får de gå till båten. Runt 20.00 är det båt ut i mörkret mot Vässarö. När man kommer fram är det tyst och mörkt på ett sätt som är väldigt olik en stad. Från Djuphamn går vi till matsalen.

Fredag runt 21 så är vi i matsalen och nu är det kvällsfika. Vi har räknat ut att det är bra att se till att scouterna är varma och mätta innan vi skickar ut dom i mörkret på fredagkvällen, för det gör att vad som än går fel så klarar de sig rätt bra ändå. De får en karta av oss och på kartan har vi ritat in det fasta vindskydd de skall sova vid. Vi tycker inte det är så vettigt att börja med att bygga vindskydd mitt i natten om man är ny på avdelningen så första natten är utmaningen att ta sig ut i höstnatten och hitta till sitt fasta vindskydd. I instruktionen ingår också att patrullerna skall laga sin frukost vid vindskyddet och sedan ta sig till norra ängarna.

Fredag runt midnatt vågar vi ledare lämna matsalen. Vi går upp till norra ängarna och slår läger under stjärnorna. Kanske under en tarp. Vi har som bärande idé att man leder främst genom att vara en förebild, så allt vi ber scouterna göra, det gör vi själva också. Vi lagar också vår mat på öppen eld osv. Vi säger faktiskt öppet att man får alltid komma och titta på hur ledarna gör och rakt av kopiera. Vi berättar gärna hur man gör. Däremot måste de göra själva.

Rätt tidigt på lördagen brukar patrullerna dyka upp på norra ängarna. I skogarna runt ängen får de nu själva välja sin lägerplats. Vid sitt läger skall de bygga en eldstad och ett klassiskt vindskydd. Eller snarare, de skall leva bekvämt med enkla medel och alla skall ha det bra. Exakt hur det löses är upp till patrullen.

Resten av lördagen brukar gå åt till detta. Ibland har vi hunnit med ett klätterpass i Magasinet och lägerbål med framträdande på kvällen. På natten har vi också en cermoni då de nya Spejarna får sitt spejarmärke.

Söndag morgon går vi upp ruskigt tidigt för båten hem går 14:30 och innan dess skall vi ha hunnit laga frukost och lunch och riva allt. Det brukar alltid bli bråttom så numera ingår det i matplaneringen att lördag lunch skall vara ett matpaket som förbereds vid frukosten. När patrullen är klar och har rivit allt går de med packningen till djuphamn och sedan kör vi aktiviteter tills båten går hem. Hinderbana och fiske har visat sig populärt, men även vildmarksspåret och att klyva en stor stock men en väldigt liten yxa.

Lite erfarenheter genom åren

Våra killar erkänner aldrig ett misstag. Har de missat sågen i planeringen så hugger de hellre träd med liten yxa en hel helg en medger misstag.

Vätskebrist är ett problem så vi tar med saft (om inte patrullen har det) och bjuder på det för att inte patrullen skall få problem för något så enkelt som vätskebrist hos PL. Numera är våra äldre scouter indoktrinerade i detta så de sköter detta själva, men i början var det inte så.

Alla tror att de kan göra eld tills de kommer ut på Två Pumpar. Vi har haft patruller som fått upp eld först klockan fem på lördagseftermiddagen och då med hjälp från andra patrullen. De medlemmarna har inga problem att göra upp eld idag, idag hjälper de andra som har problem.

Det kan gå åt eoner av tid i patrullerna att diskutera vem som skall laga mat eller diska, så numera kräver vi en bemanningsplan för det i förväg.

Om en patrull har med sig för lite mat, då har vi alltid extra bröd med oss. Eller så går vi till Sannah uppe på inten och ber om bröd 🙂

Vi har infört godis- och läsk- förbud. Det är för lätt idag att köpa med sig 2 kg godis och i lathet skippa måltiderna. Problemet är att en timme senare har kroppen bränt upp all snabb energi.

Man leder främst genom att vara en förebild så vi bygger alltid ett exemplariskt ledarpatrullläger scouterna kan kopiera. Vi oss själva också. I år tände vi bara eld med eldstål hela helgen och bakade bröd i lägerugn.

Nytt för 2011 är att om en patrull har glömt tändstickor får de låna eldstål. Nästa år kommer vi lägga till att vill man låna en såg får man bara ett sågblad och så får man bygga sig en egen såg.

Hajken slutar på söndag i scoutgården efter att vi materialvårdat. Vi har gjort till kultur att alltid städa på en gång. Sortering och materialvård är en del av aktiviteten hos oss för ingen ser fram emot ett möte då man måste börja städa, sortera och materialvårda.

Patrullen planerar alltid mat och utustning själva men ledarna skall ha kopia på all planering i förväg. Vi tittar på denna planering och i de fall patrullen har glömt något så vet vi det i förväg och kan ha en plan för det. Oftast klarar det sig bra oavsett.

I slutet av hajken eller på utvärderiungen upprepar vi hur grymmt duktiga scouterna är. Vi understryker att de nu faktiskt har levt en hel helg och mått bra med enbart kniv, yxa en press och ett eldstål som hjälpmedel. Att de själva löst problemen och klart sig utan all modern bling-utrustning alla andra verkar behöva. Att de är riktigt duktiga i jämförelse med folk på TV som är helt hjälplösa på en tropisk strand med allt man kan önska sig runtomkring.

 

 

Creative Commons License
Denna artikel (sida) inklusive bilder, video och ljud är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Dela Lika 2.5 Sverige Licens.

Innehållet i artikeln (sidan) inklusive bilder, video och ljud är Copyright (c) Martin Eliasson 2010.

För copyright av källkod bakom WordPress, pluggins och tema, se botten av sidan.

Spårlinor

Det var en gång en valrörelse, och så kom årets mest otippade telefonsamtal under de sista dagarnas valspurt. Det kunde ha varit ett parti som ringde runt, men det var produktionsbolaget som arbetar med den amerikanska filmatiseringen av Stieg Larssons böcker som ringde. De behövde hjälp. Det var fredag och på måndag så skulle de filma utomhus-scener i Sverige. Det handlade bland annat om en morgonscen där hundförare söker i skogen med sina spårhundar. Enda problemet är att de saknade rätt sorts spårlinor – ett slags hundkoppel – för att scenerna skall bli rätt och tydligen var det rätt lång leveranstid på spårlinor. Återstod för filmproduktionsbolaget i Sverige att tillverka spårlinorna själva.

En för film rätt byggd spårlina ser ut som en lång 8mm tjärad hampalina med en ögonsplits i ena änden runt en pistolhake. De lyckades hitta en taxichaför som fick åka Stockholm runt denna fredag och leta material. Sedan ringde produktionsbolaget scouterna i Stockholm och fick den vägen tag på mitt telefonnummer.  De fick sina spårlinor i tid till filminspelningen, för i scouterna löser det sig.

Ps.
En sak till, är det någon hundförare som läser det här så skulle en förklaring om hur spårlinor används och varför de ser ut precis som det gör vara uppskattat.
Ds.

Vattenflaskemakramé

Här är ett hantverksförslag från Spejarna: Gör makrame runt en halv liters PET-flaska. Billigt och praktiskt. Ett hantverk man har nytta av i skog och mark.

Glöm inte att fäst en D-ring eller liknande nära toppen av flaskan innan du knyter vidare. Makramegarnet är uppdelat i åtta längder, varje längd 6 gånger flaskans längd. Varje längd jobbar man med dubbelvikt. Det är bara att springa iväg efter närmaste makramébok.

En liten fotnot om makramé som hantverk: för våra scouter tog det ett helt möte att komma igång mentalt. Jag har en teori om att vissa scouter har så dålig fantasiförmåg att de inte kan föreställa sig den färdiga vattenflaskan fören de får se en någon annan knytit. Se därför till att en ledare har en färdigknuten vattenflaska innan mötet börjar.

Det tar tid att komma igång

I tisdags hade vi hantverk på Spejarna. Vi försöker göra praktiska saker, så i år knyter vi makramé runt vattenflaskor. Att ha med sig en vattenflaska med vatten är som alla ledare vet viktigt på sommaren, bara lite vattenbrist gör att ens kapacitet sjunker drastiskt.

Det är fascinerande att det tar över en timme att komma igång för de flesta scouter. Tjejerna kommer igång fortare än killarna som regel. Mest verkar bli gjort de sista tjugo minutrarna.

Vi har ungefär en och en halv timme på oss och det verkar som uppstarttiden att komma igång är en timme. Tänk dig hur lite som måste bli gjort i skolan på kanske två gånger fyrtio minuter slöjd. Det hela påminner mig om amerikanska Home Scholing citatet jag hittade en gång i tiden:

“The lesson of the school bell is that there is no job important enough to finnish.”

Nästa gång fortsätter vi med hantverket där vi slutade i tisdags.

Kniven

Kniven är ett enkelt, flexibelt oumbärligt verktyg. Speciellt i scouterna och i skogen. Med en kniv, tändstickor, en mugg och lite tort toapapper klarar man det mesta. För nybörjaren i scouterna kan det i bröjan vara svårt att välja kniv eftersom det finns så många olika modeller för olika ändamål att välja på. Här är ett par knivar jag vill tipsa om.

I scouterna använder vi kniven till hantverk, friluftsliv och matlagning. Det finns ingen kniv som är bra på allt detta men man kommer långt med enkla medel. Enklast av allt är arbetarkniven i rostfritt stål för några tior. Till matlagning vill man helst ha en rostfri kniv. En rostfri kniv har en mjukare egg än andra knivar så man måste slipa den oftare, men för den vane scouten är detta inget problem. Själv har jag nästan alltid en rostfri kniv eftersom matlagning är något man gör ofta.

En brs arbetskniv

Arbetarknivarna brukar ha rött handtag om de är gjorda i kolstål, dvs de är vassare längre men är inte lika bra till matlagning. Blått skaft brukar rostfria arbetarknivar ha. Kolstålsknivarna är oftast gjorda så att tre stållager laminerats, det hårdaste är mitt i kniven omgiven av två mjukare lager. Oavsett vilken kniv man väljer är det viktigt att man lär sig hålla kniven vass. Mer om det senare.

Till friluftsliv är ofta en kortare kraftigare grovkniv att föredra framför en lång och smal. För långa och smala knivar är mycket jobbigare att exempelvis spänta ved med. däremot är de bra till matlagning och att rensa fisk med. Mora 2000 kniven är en av de bästa kompromisserna. Mora 2000 är har ett tjockare bredare blad längst in vilket gör att de klyver mycket bättre samtidig som den är lång och tillverkad i rostfritt stål.

Mora 2000 är en riktigt bra scoutkniv

Ett kort ord om parerstav i scouterna: ett parerstag skyddar så man inte slinter och drar fingrarna över eggen när man håller i kniven. Detta kan bara inträffa om man sticker kraftigt i något, men eftersom vi inte har några stick-tekniker i scouterna, är inte parerstaget så viktigt.

Att tälja

Till hantverk vill man ha en kniv med ett litet kort vasst blad. Ju kortare blad ju bättre kontroll över kniven. Det är nästan bara till fiske och att skära bröd man behöver en riktigt lång kniv. Frosts täljkniv är en bra täljkniv man kan ha som komplement till sin vanliga scoutkniv. Tyvärr är fodralet som följer med inte så bra. Kniven trillar lätt ur.

Frosts täljkniv är ett bra komplement

Miniorscoutkniven

I scouterna har vi generellt sett inte kniv förrän i juniorscouterna (4:e kass i skolan). Är man ledare för miniorscouter (2:a och 3:e klassare) och vill lära ut kniven kan man leta upp gamla frilufts- eller scout- knivar och såga av parerstång och blad så får man en kniv man inte kan skada sig allvarligt på. Denna kniv är dessutom ett fantastiskt täljredskap för den vuxne hantverkaren.

Att slipa en kniv

En slö kniv är ett farligt verktyg. Med en slö kniv tar man i och med kraft följer minskad kontroll över kniven. Större risk för skada.

En kniv slipas i ungefär fem steg, men det är för mycket för att ta upp här. I scouterna får man lära sig slipa sin kniv som en del i att klara av knivbeviset.

Ett sista tips är att keramik – undersidan på keramikmuggar och proppar i proppskåp – duger som slipbryne till nöds.

80 minuter slöjd

I helgen hade vi arbetsdag på mina föräldrars sommarstugeområde. Vi dessa arbetsdagar, ungefär tre om året, sammlas en hel del av sommarstuguägarna för att gemensamt röja upp på allmäningarna. I helgen blev vi rätt många, och till vå hjälp hade vi den här gången två traktorer, en fyrhjuling, ett antal motorsågar och röjsågar. Då går det undan.

Under lunchen – soppa som vanligt hemma hos en av stugägarna – så hann jag samtala lite med en sommarstuguägare som också är slöjdlärare. Jag passade på att fråga hur många minuter slöjd i veckan en elev får. Svaret är normalt 60 minuter, men att han förhandlat upp det till 80 minuter i veckan.

Om du som jag tror att det är viktigt för ens utveckling att få jobba med händerna, om du också tror att om inte skolan kan erbjuda mer slöjd, då får nån annan göra det. Då förstår du också varför vår verkstad i Årsta Scoutkår är så viktig för oss ledare och ungdommar. Vi kan trotts allt erbjuda hela 120 minuter slöjd när vi har hantverksmöten.

Ps. Vi behöver fler slöjdlärare i Scouterna också.

Ds.