Category Archives: Improving our ways of Working

demokrati, Improving our ways of Working, ledarskap, scout

Vad har vi lärt oss av det här?

Kårstämman 2008 presenterades en omorganisation av kårstyrelse och arbetsgrupper. Initiativtagarna fick med kåren på förslaget och alla slöt upp även om viss diskussion fanns. När vi nu kommit ett år fram kan man tycka att någon (ordförande eller någon av de andra som drev förändringen) borde ha ställt sig upp på stämman och berättat vad effekten av omorganisationen blivit, vad som har varit bra och vad som har varit mindre bra. Det är inte konstigt om allt inte gått enligt plan, men man måste kunna vara öppen nog att utvärdera det vi alla ställt upp på och föreslå att antingen avbryta eller fortsätta på inslagen väg med eventuella korrigeringar. Läser man verksamhetsberättelsen kan man leta länge efter en ordentlig beskrivning om denna stora förändring och vad den inneburit.

Jag tycker initiativtagarna är skyldiga alla de som satsat på det här förslaget att få veta hur det går. Att ducka för den här frågan måste uppfattas som ett tecken på svagt ledarskap.

Som det ser ut idag saknas det lite styrelsefolk och folk i arbetsgrupperna, men inget kåren inte kommer kunna hantera. Nu saknar vi en gemensam samsyn på hur vi i kåren korrigerar och går vidare. Eller skall vi avbryta experimentet? Med tanke på att de som drev förändringen redan verkar vilja hoppa av är det kanske det de tycker. I stället för öppen diskussion har den intre kretsen satt sig ner och diskuterat igenom bemanningen (valberedningen är inte involverad i detta arbete så arbetet utförs inte av kårstämman. Ni har kanske sett brevet som Börje och Per skickat ut till kårens medlemmar. Brevet är alltså inte från valberedning eller styrelse). Hursomhelst, medlemmarna verkar inte viktiga.

Som jag förstått bakgrunden till förslaget (jag har suttit ett par år i styrelsen) så fick vi för lite gjort och arbetsbelastningen var hög i de tidigare styrelserna just för att det finns så få ideella krafter och därför att magen inte riktigt är anpassad för matsäcken om man säger så. Förhoppningen var att omorganisationen skulle lösa detta. Nu antyds att orsaken till att omorganisationen inte fungerar är för att vi är så få ideella krafter. Men det var ju precis det grundproblemet som skulle lösas.

Vad kåren behöver är att löpa linan ut och nerteckna erfarenheterna noga. Vi får inte avbryta experimentet för tidigt men ej heller missa att dra lärdom så vi upprepar misstagen senare igen. Vi har en fråga som skriker efter ett svar. Vad har vi lärt oss av det här.

demokrati, Improving our ways of Working, ledarskap, scout

Ungdomsstyrelse – hur man moderniserar styrelsearbetet

Kåren har ett problem. Ungdomarna slutar och medelåldern i styrelsen är skyhög. Vad göra?

Av erfarenhet vet vi att ungdomar vill ha självbestämmande. Våra mest engagerade möten på patrull är de rådspatrullen håller i själva.

Det stora hindret är att ungdomar inte upplever styrelsearbetet som givande. Mycket handlar om vem som sätter agendan och hur diskussionen förs. Ur min egen kårs ärorika arkiv kan exempelvis nämnas att under ett år när jag var seniorscoutledar skickades aldrig kallelsen ut till seniorscoutrepresentanten.

Det finns ett motstånd i en äldre styrelse mot ungdomar som ofta bottnar i en äldre auktoritetsuppfostrad generation som inte tål en mycket yngre generation som til lsotr del saknar repsekt för hierarkier och utmärkelser. Internetgenerationen. De går helt enkelt inte så bra ihop i en och samma styrelse just nu och det är ungdomarna som slutar och drar vidare.

Nu till idén

Varför inte skapa en andra styrelse i kåren, likt en ‘skugg regering’ eller snarare en arbetsgrupp. Jag kallar det för en ungdomsstyrelse.

Den ordinarie styrelsen bör/skall sen delegera beslut och frågor till ungdomsstyrelsen som sedan fattar beslut i frågan. På detta sätt kan vi få upp intresset för kårgemenskapen och föreningsdemokratin genom att diskutera det som berör ungdomar med ungdomar på ungdomsstyrelsemötena.

Stadgemässigt sett är det inga problem eftersom styrelsen alltid kan delegera ett beslut. Om nödvändigt kan en ungdomsordförande vara firmatecknare inom ramen för någon slags begränsning.

Som alla förstår syftar den här djävulska planen till plantskola till att få fram ungdomar till den ordinarie styrelsen och att föra tillbaks kåren till en ungdomsrörelse ledd av unga stödd av vuxna.

demokrati, Improving our ways of Working, ledarskap, marknadsföring, scout

En träff för scouter där man råkar tävla

1 Comment

Våra ungdomar i kåren tycker bäst om stora arrangemang där man träffar andra scouter. Kärnfrågan inför hajken De Förtryckta var exempelvis hur många andra scouter som skulle komma från andra kårer. Man kan säga att Jinngijamboree (en Jamboree) är urtypen för ungdomarnas favorit evenemang.

I år har kåren planerat att åka på piratläger i Dalarna – Dalarnas scoutdistrikts distriktsläger. Patrullscouterna gnäller lite och vill mycket hellre åka till Vässarö där det skall vara ett distriktsläger som heter Mysteriet. I korthet:

  • läger-med-tema : njae
  • distriktsläger: JA!

Det spelar roll hur man presenterar saker och man måste känna sin publik lite.

Samma sak har jag noterat gäller tävlingen Scouternas Dag. Tävlingen är en stor tävling som också är en träff för scouter från distriktets alla kårer samt ett antal kårer i distrikten runtomkring.

I nr 1 2009 av DEMED (Distriktstidningen) klagas mycket på att tävlingen är förlegad (vilket jag inte håller med om men det är en annan historia).

Problemet är snarare att Scouternas Dag är en tävling där man kanske råkar träffa scouter från hela stockholm, istället för en träff för scouter från hela Stockholm där man råkar tävla.

demokrati, Improving our ways of Working, scout

Verksamhetsberättelsen är vårt viktigaste dokument

Det finns ett dokument som är mycket viktigt när vi skall söka bidrag från kommun stat och stiftelser. Detta dokument är inte bara en snygg folder eller ett torrt protokoll, utan det är ett dokument som är vår av kårstämman godkända beskrivning av vad vi gjort i enlighet med SSF:s regler. Det är verksamhetsberättelsen och det är av nämnda skäl jag tycker att det är ett dokument man skall lägga extra mycket energi på att få riktigt bra.

Några lärdomar för dig som vill höja nivån på verksamhetsberättelsen:

  • Be avdelningar och arbetsgrupper att skriva vad de gjort på vårterminen redan när vårterminen har gått. Då glömmer man inte och det gör inget om folk slutar innan året är slut.
  • Ta med bilder från året som gått. Ha helst bilder på kärnverksamheten och redigera bilderna så att de ser bra ut efter en generations kopia i en vanlig kopiator.
  • Se till att verksamhetsberättelsen finns som pdf-fil att ladda ner från er hemsida.
Improving our ways of Working, Konst och kreativitet, scout, Stories

Vattenflaskemakramé

Här är ett hantverksförslag från Spejarna: Gör makrame runt en halv liters PET-flaska. Billigt och praktiskt. Ett hantverk man har nytta av i skog och mark.

Glöm inte att fäst en D-ring eller liknande nära toppen av flaskan innan du knyter vidare. Makramegarnet är uppdelat i åtta längder, varje längd 6 gånger flaskans längd. Varje längd jobbar man med dubbelvikt. Det är bara att springa iväg efter närmaste makramébok.

En liten fotnot om makramé som hantverk: för våra scouter tog det ett helt möte att komma igång mentalt. Jag har en teori om att vissa scouter har så dålig fantasiförmåg att de inte kan föreställa sig den färdiga vattenflaskan fören de får se en någon annan knytit. Se därför till att en ledare har en färdigknuten vattenflaska innan mötet börjar.

Improving our ways of Working, ledarskap, scout

Hur man kulle kunna öka tempot

Eftersnacket efter förra tisdagens möte på avdelning Spejarna ledde till en diskussion om hur lång tid scouterna ibland tar sig för att göra de mest enkla sysslor. Tempot är väldigt lågt och det är i längden inte kul för någon. Det andas oengagemang.

Kevin kom med en intresant idé som gick ut på att vi på varje moment av våra möte skall ge scouterna en tid att hålla sig till. Räcker inte tiden får scouterna be om mer tid och när de gör det frågar vi dem om hur mycket mer tid de behöver för att göra klart uppgiften. Poängen är att då är det de som satt sin egen tid, inte vi.

Improving our ways of Working, ledarskap, scout

Det tar tid att komma igång

I tisdags hade vi hantverk på Spejarna. Vi försöker göra praktiska saker, så i år knyter vi makramé runt vattenflaskor. Att ha med sig en vattenflaska med vatten är som alla ledare vet viktigt på sommaren, bara lite vattenbrist gör att ens kapacitet sjunker drastiskt.

Det är fascinerande att det tar över en timme att komma igång för de flesta scouter. Tjejerna kommer igång fortare än killarna som regel. Mest verkar bli gjort de sista tjugo minutrarna.

Vi har ungefär en och en halv timme på oss och det verkar som uppstarttiden att komma igång är en timme. Tänk dig hur lite som måste bli gjort i skolan på kanske två gånger fyrtio minuter slöjd. Det hela påminner mig om amerikanska Home Scholing citatet jag hittade en gång i tiden:

“The lesson of the school bell is that there is no job important enough to finnish.”

Nästa gång fortsätter vi med hantverket där vi slutade i tisdags.

Improving our ways of Working, scout

Friluftsforskning: Svenskarnas friluftsliv kartlagt

Den här nyheten är lite sen, men så har tyvärr inte www.friluftsforskning.se någon RSS feed.

I ett stort projekt finnansierat av Naturvårdsverket har svenskarnas friluftsvanor kartlagts.

— Undersökningen visar att de viktigaste motiven för att ägna sig åt aktiviteter i naturen på vardagar är fysisk aktivitet, medan avkoppling och social samvaro har störst betydelse på helger och längre ledigheter, säger Professor Peter Fredman, ansvarig för forskningsprogrammet vid Mittuniversitetet, Campus Östersund.

Rapporterna kan laddas ner från friluftsforsknings hemsida.

ekonomi, Improving our ways of Working, ledarskap, scout, toyota

Fallet Sätra Scoutkår

För någon dag sedan kom ett mail om Sätra Scoutkårs ekonomiska kris. En kris som bottnar i väldigt få scouter i kåren.

Eftersom jag började min scoutkarriär i Sätra Scoutkår är det inte ett helt ovesäntligt problem för mig, inte minst för att min nuvarande kår Årsta också skulle kunna hamna i denna situation så småningom.

Fallet Sätra Scoutkår är intressant för jag tror det är en typisk kår med typiska problem. Jag tror också man kan ta en titt på vad Sätra Scoutkår gjort genom åren och vad utfallet har blivit. Om man på Toyoya manér ställer sig frågan varför fem gånger:

  • Varför har Sätra Scoutkår ekonomisk kris? – Därför att man är fär få ungdommar och scouter (två patrullscouter)
  • Varför är man så få? – Man har inte två eller tre fulla minioravdelningar (det är så det vände i Kärrtorp)
  • Varför har man så få miniorer? – För man rekryterar så få miniorer.
  • Varför rekryterar man så få miniorer? – Oftast för att man är för få ledare. För få ledare gör inte allt som behöver göras för att rekryteringen skall bli lyckad. För få ledare är i min erfarenhet inte tillräckligt att ta sig an fler barn och ungdommar än man orkar. En ledare på sju barn/ungdomar är ofta maximum.
  • Varför är man så få ledare? – Därför att… nu blir det en lång lista:
  1. Folk har mindre tid idag. Det är därför koncept som tidsverkstaden vinner mark. Vår tidsålder är till och med så upp och ner att ensamstående föräldrar har mer tid över än tillsammanslevande familjer idag.
  2. Den tid vi har nyttjas inte effektivt. I scoutrörelsen har vi inte ens börjat nyttja Toyotas produktionsfilosofi osv. Eller GTD för den sakens skull.
  3. Statistik från min egen kår säger att två av hundra scouter som börjar fortsätter som ledare. Vi i rörelsen måste ta oss till åtminstone fem på hundra. Två på hundra är långsam kårdöd. Klarar vi inte två på hundra så måste vi bli mycket bättre att sprida vår bärande ide och metod till fler vuxna som inte varit scouter från barnsben. Till detta finns ett fantastiskt verktyg. Webben är till för att sprida idéer.

Av Universums VD lärde jag mig en gång att fantasi är oerhört viktigt för ledarskap. Om man bara har ett val (eller tror sig ha ett val) så blir besluten därefter. Det är alltid de med fler val som tar de bättre besluten, men fler val får man bara om man tar kreativa krafttag. Därför alla frågor ovan. Om man säger till sig själv att det inte går, då slutar hjärnan att tänka eftersom man kommit fram till att man tänkt färdigt. Om man istället säger Hur kan man…. då kommer tanken alltid vidare. I fallet Sätra Scoutkår finns en massa intressanta hur frågor att ställa. Hur kommer det sig att en kår som satsade på sjöverksamhet hamnade så här snett? Om en kår har ett så bra naturläge och en så bra lokal, varför lyfter det inte?…

Sätra Scoutkår har möjligheten att börja om och bli stora, men inte på det vanliga sättet, för det har Sätra redan provat. Sjöscouting, schysst kåk med lyor, egen stuga i Tyresta.

Nu återstår att finna nya vägar.