I tisdags kväll hade vi scoutmöte på tema isvett. Kvällens observation var att scouterna klarade isvettsfårgor och teori bra, faktakunskapen är som alltid på topp. Scouterna är dock inte som skolan, utan i scouterna försöker vi göra allt på riktigt eller åtminstone som om det vore på ritktigt. Kvällens första praktiska övning stod min ledarkollega Tomas för:
Tomas hade gjort iordning en bana för att simulera svag is och vikten av att fördela vikten när man är ute på svag is. Banan bestod av träskivor och plank ovanpå fusili pasta. Det gällde att ta sig fram längs banan utan att krossa pastan under skivorna och planken man tog sig fram över.
Efter denna övning kom vi till en riktig utomhusövningarna. Jag hade gjort en bana på ett väldig stort och isigt ställe där varje scout först skulle ta sig fram ca 8 meter krälandes utan att använda benen. För att simulera tyngden av våta kläder så hade vi två julgranar per person som vi knöt med ett rep i vardera foten på scouterna. Efter de åtta metrarna fanns ett par isdubbar man fick använda för att kravla ytterligare åtta meter. Sist av allt hade vi en bana med liggande livlinekastning. Man kastar gärna livlina liggande om man är i närheten av svag is.
Kniven är ett enkelt, flexibelt oumbärligt verktyg. Speciellt i scouterna och i skogen. Med en kniv, tändstickor, en mugg och lite tort toapapper klarar man det mesta. För nybörjaren i scouterna kan det i bröjan vara svårt att välja kniv eftersom det finns så många olika modeller för olika ändamål att välja på. Här är ett par knivar jag vill tipsa om.
I scouterna använder vi kniven till hantverk,friluftsliv och matlagning. Det finns ingen kniv som är bra på allt detta men man kommer långt med enkla medel. Enklast av allt är arbetarkniven i rostfritt stål för några tior. Till matlagning vill man helst ha en rostfri kniv. En rostfri kniv har en mjukare egg än andra knivar så man måste slipa den oftare, men för den vane scouten är detta inget problem. Själv har jag nästan alltid en rostfri kniv eftersom matlagning är något man gör ofta.
En brs arbetskniv
Arbetarknivarna brukar ha rött handtag om de är gjorda i kolstål, dvs de är vassare längre men är inte lika bra till matlagning. Blått skaft brukar rostfria arbetarknivar ha. Kolstålsknivarna är oftast gjorda så att tre stållager laminerats, det hårdaste är mitt i kniven omgiven av två mjukare lager. Oavsett vilken kniv man väljer är det viktigt att man lär sig hålla kniven vass. Mer om det senare.
Till friluftsliv är ofta en kortare kraftigare grovkniv att föredra framför en lång och smal. För långa och smala knivar är mycket jobbigare att exempelvis spänta ved med. däremot är de bra till matlagning och att rensa fisk med. Mora 2000 kniven är en av de bästa kompromisserna. Mora 2000 är har ett tjockare bredare blad längst in vilket gör att de klyver mycket bättre samtidig som den är lång och tillverkad i rostfritt stål.
Mora 2000 är en riktigt bra scoutkniv
Ett kort ord om parerstav i scouterna: ett parerstag skyddar så man inte slinter och drar fingrarna över eggen när man håller i kniven. Detta kan bara inträffa om man sticker kraftigt i något, men eftersom vi inte har några stick-tekniker i scouterna, är inte parerstaget så viktigt.
Att tälja
Till hantverk vill man ha en kniv med ett litet kort vasst blad. Ju kortare blad ju bättre kontroll över kniven. Det är nästan bara till fiske och att skära bröd man behöver en riktigt lång kniv. Frosts täljkniv är en bra täljkniv man kan ha som komplement till sin vanliga scoutkniv. Tyvärr är fodralet som följer med inte så bra. Kniven trillar lätt ur.
Frosts täljkniv är ett bra komplement
Miniorscoutkniven
I scouterna har vi generellt sett inte kniv förrän i juniorscouterna (4:e kass i skolan). Är man ledare för miniorscouter (2:a och 3:e klassare) och vill lära ut kniven kan man leta upp gamla frilufts- eller scout- knivar och såga av parerstång och blad så får man en kniv man inte kan skada sig allvarligt på. Denna kniv är dessutom ett fantastiskt täljredskap för den vuxne hantverkaren.
Att slipa en kniv
En slö kniv är ett farligt verktyg. Med en slö kniv tar man i och med kraft följer minskad kontroll över kniven. Större risk för skada.
En kniv slipas i ungefär fem steg, men det är för mycket för att ta upp här. I scouterna får man lära sig slipa sin kniv som en del i att klara av knivbeviset.
Ett sista tips är att keramik – undersidan på keramikmuggar och proppar i proppskåp – duger som slipbryne till nöds.
I ett stort projekt finnansierat av Naturvårdsverket har svenskarnas friluftsvanor kartlagts.
— Undersökningen visar att de viktigaste motiven för att ägna sig åt aktiviteter i naturen på vardagar är fysisk aktivitet, medan avkoppling och social samvaro har störst betydelse på helger och längre ledigheter, säger Professor Peter Fredman, ansvarig för forskningsprogrammet vid Mittuniversitetet, Campus Östersund.
Det är inte bara scoutrörelsen som tappar tonåringarna, det verkar var lika för alla föreningar i Sverige. Ungdomarna rör mindre på sig osv. Därför vill nu Stockholms stad satsa extra på just idrotten.
Men idrott håller allt mer på att bli en barnverksamhet. Sedan flera år är det tydligt att idrottsföreningarna är mycket duktiga på att rekrytera barn till verksamheten, men inte lika duktiga på att behålla dem när de blir äldre.
Att få upp ögonen för problemet är en bra start. I scouterna vet vi att om man har man tagit sig igenom patrullscouttiden (13-15 år) så är oddsen stora att man stannar livet ut i socuterna (med medföljande positiva hälsoeffekter).
Spontanscouting
Vi ser också att synen på fritiden ändras liksom rörligheten. Idag händer det allt oftare att scouter tar med sig sina polare på besök ett enda möte. Andra scouter kommer väldigt oregelbundet på mötena. Spontanscouting är det närmaste ordet man tänker på.
En annan sak jag tror spelar roll är standarden i hemmet. Har man det bra i hemmet med gott om plats längtar man kanske inte hemifrån. Bor man trängre är det skönare att komma iväg till en “egen” plats.
Till våra nya tältkåtor på Vässarö har vi nu tagit fram en Tältkåte-instruktion. Varsågod att använda instruktionen om du behöver. Kommentarer till instruktionen postar du till detta inlägg.
Tentipi framför Storgårn, Vässarö
Våra nya tältkåtor är f.ö. av märket Tentipi (fd Moskosselkåtan) och är av den så kallade Scoutmodellen. Dessa är idag bland de bästa tält man kan ha i friluftsverksamhet för ungdommar, mycket tack vare deras enkelhet att hantera och sociala möjligheter.
När scouting tog världen med storm för en sisådär 100 år sedan gjorde den det för att rörelsen skapades utifrån idéer som då var revolutionerande. En av dessa idéer var att lek är ett naturligt sätt att lära som bör uppmuntras (och styras en aning). Lord Baden-Powel (scoutings mest kände grundare) var obotlig optimist. Han trodde, att de nya pedagogiska metoder han sammanställt, skulle antas av skolbyråkraterna i det Viktorianska England. För att bevisa hur bra metoden arrangerade han även ett läger vilket kommit att representera scoutings grundande. Nu var inte skolbyråkraterna fullt så entusiastiska till förändring och lek som metod för lärande var inte att tänka på.
Scoting som rörelse blev till av den skolreform Baden-Powel ville se. I vårt land idag är lek som pedagogisk metod inte så revolutionärt längre. På hemsidestatistiken kan man klart se att utelekar och lekar till hör de mest eftersökta ämnena. Jag samlar själv på böcker om lekar och skriver ner de lekar jag kommer över.
Om du vill lyckas med en lek är det viktigaste att du själv är med och leker och kanske till och med ‘gör bort dig’. En stor funktion leken har i de äldre åldrarna är att vara centrum i grupp-processer. När scouter kommer till avdelningen eller lämnar avdelningen väljer man lek därefter. Jag har lekt fåniga namnlekar mendmin patrullscoutavdelning när vi fått nya scouter till avdelningen, dels för att ‘bryta isen’ genom att alla är lika fåniga och dels för att namnet är en så viktig del för oss alla. Namnduellen är en sån lek. Människan verkar aldrig bli för gamla för att leka.
Om nån undrar om scouting är omodern idag, då tänker jag så här: är lek ett naturligt pedagogiskt hjälpmedel i utbildningssystemet?
