I tisdags kväll hade vi scoutmöte på tema isvett. Kvällens observation var att scouterna klarade isvettsfårgor och teori bra, faktakunskapen är som alltid på topp. Scouterna är dock inte som skolan, utan i scouterna försöker vi göra allt på riktigt eller åtminstone som om det vore på ritktigt. Kvällens första praktiska övning stod min ledarkollega Tomas för:
Tomas hade gjort iordning en bana för att simulera svag is och vikten av att fördela vikten när man är ute på svag is. Banan bestod av träskivor och plank ovanpå fusili pasta. Det gällde att ta sig fram längs banan utan att krossa pastan under skivorna och planken man tog sig fram över.
Efter denna övning kom vi till en riktig utomhusövningarna. Jag hade gjort en bana på ett väldig stort och isigt ställe där varje scout först skulle ta sig fram ca 8 meter krälandes utan att använda benen. För att simulera tyngden av våta kläder så hade vi två julgranar per person som vi knöt med ett rep i vardera foten på scouterna. Efter de åtta metrarna fanns ett par isdubbar man fick använda för att kravla ytterligare åtta meter. Sist av allt hade vi en bana med liggande livlinekastning. Man kastar gärna livlina liggande om man är i närheten av svag is.
Här är ett hantverksförslag från Spejarna: Gör makrame runt en halv liters PET-flaska. Billigt och praktiskt. Ett hantverk man har nytta av i skog och mark.
Glöm inte att fäst en D-ring eller liknande nära toppen av flaskan innan du knyter vidare. Makramegarnet är uppdelat i åtta längder, varje längd 6 gånger flaskans längd. Varje längd jobbar man med dubbelvikt. Det är bara att springa iväg efter närmaste makramébok.
En liten fotnot om makramé som hantverk: för våra scouter tog det ett helt möte att komma igång mentalt. Jag har en teori om att vissa scouter har så dålig fantasiförmåg att de inte kan föreställa sig den färdiga vattenflaskan fören de får se en någon annan knytit. Se därför till att en ledare har en färdigknuten vattenflaska innan mötet börjar.
Under julledigheten har vi modifierat vår metod för terminsplanering en aning. Första steget med terminsplanering är att bestämma alla datum. Detta brukar ta så lång tid att man är trött när ‘det riktiga’ arbetet skall göras. I år gjorde vi i stället så att vi hade en telefonkonferens i förväg där vi alla satt framför datorn och bestämde datum. Det tog faktist runt två timmar för vårterminen. Så när vi sen träffas kan vi direkt börja med att planera alla avdelningsmötens och hajkers innehåll.
Det bästa med det nya programmet är att man kan göra nästan vad som helst. Jag har aldrig känt att vi gått utanför ramarna med vårt program.
Så här skrev jag i SSRs forum om vad jag tycker är bäst med dagens programmaterial:
Jag kan dock tycka det är synd att de gamla ledarböckerna raderats ur scouthistorien. Dels därför att de är en del av vår levande historia på samma sätt som våra loggböcker. Vi kanske inte behöver trycka om böckerna men de borde åtminstone finnas som pdf:er.Den andra orsaken att de är synd att de försvunnit är att de faktisk är bra uppslagsverk när man behöver konkret hjälp. Ibland tror jag barnet åkte ut med badvattnet (även om det behövde bytas).
Här är en del av svaret jag fick:
…När det gäller att göra äldre material tillgängligt via t.ex. pdf är det en intressant tanke. Dock ser jag två problem med det. Det första är mer tekniskt: eftersom mycket av mtrl producerades före digitaliseringen misstänker jag (utan att vara säker) att det det skulle innebära ett stort jobba att scanna in allt. För det andra tror jag att det skulle kunna skapa en osäkerhet och förvirring om många olika material finns tillgängliga. Vad är det som egentligen är aktuellt? Vilken bok är det som är anpassad efter dagens program och situation? Jag tror att det är viktigt att vi behåller de här tankarna och att Scoutmuséet kan involveras för att på bästa sätt säkra att allt gammalt mtrl finns att tillgå för framtiden!…
Som svar på detta vill jag säga att redan på 90-talet (ett annat århundrade) startades projekt Runeberg som löst alla tekniska problem.
När det gäller frågan om vilket program som gäller? Borde inte svaret vara det som fungerar?
