Tag Archives: utveckling

Scoutledarnyheterna – beta

I denna uppkopplade värld, borde det inte vara enklare att känna av vad som händer i hela Scout-Sverige just nu? Nu finns Scoutledarnyheterna – beta för kåraktiva som vet att det finns en horisont långt bortom kåren.

Vem Scoutledarnyheterna är till för

Om du vet vad en bloggläsare (som Google Reader eller Bloglines) är, då är allt du behöver veta att Scoutledarnyheterna är en så kallad RSS-aggregator och att du kan prenumerera på RSS flödet: http://feeds.feedburner.com/ScoutLedarNyheterna .

Scoutledarnyheterna är till för dig scoutledare som inte vet vad RSS och en blogläsare är eller som inte har kommit igång med tekniken än. Vi samlar automatiskt  ihop ett antal RSS-flöden av intresse för scoutledare och presentera artiklarna/inläggen/nyheterna på ett rent och läsvänligt sätt. Enkelhet är huvudprincipen.

Scoutledarnyheterna redigeras inte, utan inkomna nyheter/inlägg/artiklar sorteras bar i omvänd kronoloogisk ordning.På mång sätt är Scoutledarnyheterna som vilken dagstidning som helst som samlar in texter (syndikering) från olika källor och sammanställer. Fast Scoutledarnyheterna saknar reklam och bling – istället ger vi dig artiklar som angår ditt liv lite mer än en dagsupplaga av Metro.

Vad är RSS?

RSS är en så kallad syndikerings-teknik som gör att man automatiskt kan få tillgång till vad som är nytt på olika sidor. För nyheter och diskussion på nätet är det en livsnerv. Alla hemsidor har inte så kallade RSS-flöden så därför är alla inte med i Scoutledarnyheterna. (att inte ha ett RSS-flöde idag är lite av ett generalfel anser undertecknad). Scoutledarnyheterna är alltså en sammanslagning – aggregering – av ett antal RSS-flöden som är intressanta för oss  Scoutledare.

Bloglines är en hemsida som gör på ett liknande sätt (liksom Google Reader mfl) och de läsarna har stöd för markering av det du läst mm.

Vilka är med?

Listan på hemsidor som är med växer sakta, men i princip är det WOSM, SSF, Stockholms- och Birka- scoutdistrikt, ett antal Stockholmskårer och några bloggar. Fler bloggar som handlar om hur livet är som scoutledare sökes!

Lite om tankarna bakom Scoutledarnyheterna

Idén till sidan kommer från Kevin Kellys Lifestream – enpersonlig favorit. Kevin Kelly har flera hemsidor/bloggar och en väldigt lättläst layout. Alla sidor aggrerar han till en enda sida som täcker allt. Från början var tanken att göra en Lifstream för asplunden.org men sen kom idén att blanda in SSF, SSD, andra bloggar och då fick det bli en Scout-Stream, fast på svenska.

Scoutledarnyheterna är alltså en kollektiv Lifestream väldigt lik Kevin Kellys:

  • Alla artiklar/nyheter/inlägg är sorterade omvänd kronologisk ordning. Detta ger direkt en uppfattning om vad som händer på ledarfronten just nu.
  • Layouten är till för läsbarhet och jag har speciellt försökt tänka på de med läs- och skriv- svårigheter.
    • Gott om visuellt tomrum mellan nyheterna.
    • Sans-serif fonter.
    • En enda stor kolumn – men inte för stor.
    • Precis som Kevin Kellys Lifestream så har man en mer info funktion som döljer allt bling (vi programmerare kallar denna kraftfulla designprincip för progressive enhancement).
  • Scoutledarnyheterna finns i sig som ett RSS-flöde och används på ett antal scouthemsidor som en sido-panel som “det här händer i Scout-Sverige just nu”.

Övrigt

Att det har blivit Stockholms-fokus är för att undertecknad bor där, tanken är att kunna ha flera regionala versioner av Scoutledarnyhetrna i framtiden. Någon som kan hacka TurboGears och är sugen på att hjälpa till?

Inlinks – med hjälp av Yahoo kan man under mer info spana in vilka som länkar till en nyhet/artikel/blogginlägg. Det kan ge en uppfattning om vad det snackas om just nu.

Om jag skulle ge mig själv ett råd

Om jag skulle ge ett ledarskapsråd till mig själv skulle det kanske bli nått i stil med det Clay Shirkey levererar om ungdomar och internet:

Vad är ditt bästa råd till föräldrar som oroar sig för sina barns nätvanor?

– Det bästa rådet är nog faktiskt det som alla egentligen
vet men ingen orkar höra: Du måste bli bättre på att tala med din tonåring. Det finns ingen väg runt det.

Hela intervju med Clay Shirky Nätdemokrati kräver att vi vågar experimentera i DN är väl läsvärd liksom mycket annat Clay har skrivit.

BTW, framsynt nog har vi i Årsta sedan ett par år ett websystem som stödjer att vi kan ha alla styrelsedokument organiserade så alla medelmar kan komma åt dom och söka i dom via vår hemsida. Men som Clay säger, gamla strukturer har en förmåga att leva kvar rätt länge.

Tankar kring 2009 års upplaga av Scouternas Natt

uppdaterad 2009-09-29 med mer om stilpoäng och 2009-09-30 med ett förtydligande oc strykningar gällane stil-poäng.

Årets Scouternas Natt kommer nog att gå till historien som rätt rörig,  det är synd med tanke på hur mycket tid och engagemang folk lagt ner på tävlingen.

Det är lika bra att jag säger på en gång att jag var med som tävlande ledare i patrull Loppan, Årsta, som kom på andra plats. Det här inlägget kommer att ta upp hur lite som skiljde till första platsen och konsekvenserna av det.

Nuförtiden har TOIS (Tävlings och Idrots Sektionen) ett poängräkningssystem där endast patrullernas inbördes placering på en kontroll betyder något. Minst poäng är bäst alltså. En och en halv poängs skillnad till förstaplatsen är alltså en väldigt liten marginal och detta kan slå lite märkligt.

En av kontrollerna på nattslingan under Scouternas Natt var ett slags sudoku. På sju minuter fick man lösa en sudoku. Om man inte han det fick man ytterligare några minuter att lösa sudokun, men ingen bonus. Alla utom två lag klarade sudokun på mindre än sju minuter och därmed fick de dela på första platsen, Loppan klarade sudokun på 7 min 5 sek och missade bonusen med fem sekunder. Med TOIS system innebär det 1p till alla patruller utom två som fick 11 poäng. Jämför dessa 11 poäng med nattorienteringen som är en entimmesorientering i mörker, två banor om totalt 16 kontroller. Loppan får 1 poäng, sämst patrull får 11poäng men klarar man bara ett par kontroller, kanske bara en halv bana så får man hela 6 poäng. Ett par sekunder sudoku värderas lika mycket som en halv nattorientering.

Sen har vi kommunikationskontrollen där olika lag hade olika ljudkvalite på den utrustning man fick låna för att överföra chiffer med bokstaveringsalfabet. Utan att gå in på detaljer så var det inget rättvist moment och det gick inte bra för oss i Loppan. För att inte tala om Loppans STIL poäng. Trotts att vi hade baskontrollanter fick vi hela 4p. Vi återkommer till dessa längre ner.

TOIS insåg att ovan nämnda kontroller inte hade rimlig inverkan på slutresultatet så de halverade poängen på sudoku och kommunikationskontrollen. I verkligheten fick Loppan bara 5.5 poäng på sudokun. Trevligt, men det är ändå ca en halv orienteringsbana. Har man väl insett att en kontroll inte höll måtet poängberäkningsmässigt, hur skall man då hantera det? Om två kontroller inte håller måttet?

Frågan måste ställas, för om TOIS hade valt att räkna sudoku kontrollen med 25%, då hade Loppan vunnit. Eller om man räknat kom/sam med 25% istället för 50% och varför skulle inte tiosekunder sudoku skillnad räknas med 25% mot en större nattorientering? Förtydligande: läs föregående text som ett exempel, inte en protest. Loppan har aldrig protesterat formellt mot att endera kontrollen räknades till annat än 100%, det var andra som gjorde det. Dock gynnades Loppsn av halveringen av vikt av båda kontrollerna. Sen har vi STIL poängen som också kommer att diskuteras eftersom vår baskontrollant hävdar att han fått klartecken att slippa ställa upp som kontrollant på kvällsslingan.

Vad säger juryn?

All denna röra är TOIS huvudvärk för nu är man defacto jury för tävlingen och inget annat. Som jury bör man ha en uppfattning om vad som är viktigt och mindre viktigt.

Vem bestämmer grunden för jury-bedömningen?

Grundkriterierna bör väl utgå från vad som är viktigt i scouterna. Kan TOIS bestämma det?

Hur alvarligt skall vi ta tävlingen?

Kanske skall vi påminna oss om att vi är på Scouternas Natt för att ha kul och inte glömma att scouting är en lek i guds fria natur.

Kanske borde vi ha sagt att det var ingen schysst poängbedömnings så i år blir det inga priser alls.

Min lösning hade varit att säga att erkänna att det här var ingen bra tävling när det gäller rimlig poängsättning. Men vi deltagare är vuxna nog att alla vara med i en jury som tillsammans gör de bedömningar som kanske inte TOIS kan eller skall göra – hur vi skall tolka och vikta tävlingsresultat. Det hade varit bra, för frågan är också vad Scouternas Natt skall vara i framtiden. Hur vi än vrider och vänder är 13 startande lag i Silverugglan sorgligt lite. Tävlingen har sett sina bästa dagar som det ser ut nu. Handlar tävlingen om scoutteknik eller är den scouting vi vill premiera en scouting där avdelningarna skall sluta med orientering i skog och mark utan fokusera på att lösa sudoku hemma i källarlokalerna?

Om Scouternas Natt fortsättningsvis skall vara en liten tävling så kommer den må bra av en profilering. En fördjupning av vad den handlar om så att den speglar den scouting de deltagande kårerna vill driva. Om deltagarna fått vara med och bestämma viktingen mellan kontrollerna, då hade vi i år fått reda på hur deltagarna ser på vad som är viktigt i Scouternas Natt, inte TOIS syn (som ändå är en kompromiss).

For the record, som man säger, min syn är att Scouternas Natt skall handla om

  • Sammarbete
  • Kreativitet
  • Organisationsförmåga
  • Kamratskap
  • Scoutteknik

På temat kamratskap:

Vem tackade kontrollanterna?

Jag noterade att man glömde tacka dom som jobbade på årets upplaga av Scouternas Natt.

  • Baskontrollanterna
  • Distriktskontrollanterna
  • Tävlingsledningen
  • Kontrollanter
  • Övriga hjälpande scouter

De brukar av tradition alltid få gå fram och få en applåd vad jag kan minnas.

Nu har TOIS ett till problem – man glömde vad som händer när man glömmer de som jobbar och sliter.

En parentes ang. Loppans STIL poäng

Från TOIS till baskontrollanten från Årsta:

Jag förstår dina synpunkter men så här är reglerna f.n (som jag uppfattar dem).:
1. På lö em hade ni kontroll, du var baskontrollant och inget poändavdrag drogs.
2. På kvällen räknade vi dig som som en kontrollant (eftersom du var baskontrollant), men det fanns ingen annan från Loppan. Allså 2 p avdrag (tidigare 15 p)
3. På sö fm brukar vi normalt ha 2 kontrollanter och hade det varit som vanlig hade ni fått 2 p avdrag eftesom inge kontrollant fanns från er. Nu var det sagt att alla lag/ptr måste ha en kontrollant på plats. Ni hade ingen – alltså 2 p avdrag.
Summa 4p

Postscript

Det är lika bra att vi inte vann. För det första är det Tomas och min grej att vad vi än gör blir det en massa rabalder. Eftersnacket i kåren och alla hårda tongångar efter något vi varit med om rätt många gånger vid det här laget. PL-kurs, ledarlyan, hyllor, kök, avdelningstävlan, Jiingijamborii – you name it. Vad vi än gör. Det hade inte varit vår grej att vinna.

Vi nöjer oss med att konstatera att räknar man de rena scoutteknikska kontrollerna: Surrning, Livlina, Eldning, Orietering, Knopar, Woody – då visar det sig att tre 1:a års äventyrarscouter och en andra års äventyrare tillsammans är bland det bästa vi har i distriktet nuförtiden. Och senast jag kollade var de rätt stolta över det.

De 14 grundprinciperna i scoutöversättning

De 14 grundprinciperna i The Toyota Way i översättning för ungdomsorganisationer

Revision 1

  • Vi baserar våra beslut på långsiktigt tänkande, även då de sker på bekostnad av kortsiktiga behov.
  • Vi skapar kontinuitet i det dagliga arbetet och föredrar metoder som för upp problem till ytan.
  • Vi låter riktiga behov styra och vi undviker överkonsumtion.
  • Vi jämnar ut arbetsbelastningen för alla.
  • Vi stoppar det dagliga arbetet om så behövs för att lösa problem, så att det blir rätt från början.
  • Standardisering är grunden för att utvärderingar skall kunna leda till förbättringar på den enskilde ledarens initiativ.
  • Vi organiserar vårt arbete och vår logistik visuellt, så att inga problem förblir dolda.
  • Vi använder gärna pålitlig, väl utprövad teknik som tjänar våra ledare och det arbete de gör samt den metodik de använder.
  • Vi odlar ledare som verkligen förstår vår livsstil, vår metod och vår filosofi och vi lär andra att göra det också.
  • Vi utvecklar enastående människor och grupper som lever och verkar i vår anda.
  • Gå och se med egna ögon för att förstå situationen ordentligt.
  • Vi fattar beslut långsamt och i samförstånd, men vi genomför dem snabbt.
  • Vi kan och vill vara en lärande organisation genom att outröttligt reflektera och ständigt förbättra.

Ett år med Spejarna har snart gått

Den här bloggen startades för snart ett år sedan. Tanken var att genom att tidsbestämma bloggens liv så skulle jag tvinga mig själv att välja det jag skrev om. Så blev det inte riktigt. Därför är jag inte lika mån om att kanske hålla på just ett års gränsen längre.

Det jag ville med den här bloggen var att dela erfarenheter om hur det är att vara scoutledare på avdelning,  att ha intressanta diskussioner och mejsla ut idéer. Formulera tankar. Hitta nya vägar. Få perspektiv på det dagliga livet.

Nu är det höst och terminsstart igen, men jag känner inte alls för att avsluta den här bloggen. Kanske för att jag ännu inte lyckats formulera varför vi finns till. Definitivt för att det första året blev ett inlärningsår om hur bloggandet påverkar ens eget ledarskap.

En sak jag märkt är att när tankar och argument formuleras på en blogg, då blir de också bättre framförda i vanliga konversationer. Argument och idéer får en tydligare form. De vanliga konversationerna blir vassare och meningsfullare. Det här bloggandet är helt enkelt för viktigt för att avslutas just nu.

Minus ett är mer än plus ett

Det som händer med en liten grupp (låt oss säga en patrull eller en avdelning) när någon slutar är ofta intressantare än när någon tillkommer.

Vår avdelning förändrades precis när en speciell person (scout) lämnade avdelningen och följden blev att de sista veckorna av terminen blev otippat årets lärorikaste för de andra scouterna. En erfarenhet för oss ledare att ta med oss.Vi borde helt klart gjort något för länge sedan. Kanske till och med sparkat ut personen. Tål att funderas på.

Kajak och patrullscouting

Det finns en orsak att paddla kanadensare och inte kajak på patrullscout. I en kanot tillsammans tvingas man till sammarbete – kajakpaddling blir till en solo-grej och det är inte det vi sysslar med på vår nivå i scouterna.

I scouterna jobbar vi med sammarbete i patrullen, att man lär sig hur man jobbar tillsammans i en patrull, hur olika personer passar till olika upgifter. Det kan vara mycket lärorikt att se vilka konstelationer av scouter som fungerar i en kanot. En sak som kan vara mycket svår för individualister är att förstå att två personer kan inte styra en kanot – den som sitter där bak måste få bestämma.

Dessutom kan man leka rätt bra i kanadensare och man behöver ingen specialutrustning.