Tag Archives: Non-Formal Education

En ny nivå på ett personligt plan

Amatörer och nybörjare bryter mot regler utan att förstå och det blir oftast fel. Erfarna och proffs lär sig reglerna och håller sig till dom och resultatet blir stabilt bra. Men sen finns det de fåtalet som har gått hela vägen och lite till, de som medvetet bryter mot reglerna och uppnår framgång. Mirsolav Tichy exempelvis.

På ett personligt sätt som jag inte kan berätta om har jag nu nått nivån där man bryter mot regler och når framgång.

Tack till alla som varit med på resan hitills.

Den andra dagen är tyngst

I scouterna får man göra fel, lära sig av felen och gå vidare. Ett av vårens fel är att vi ledare kört lite väl slut på våra scouter de senaste paddelhajkerna. En liten titt i erfarenhetsarkivet och ett mönster framkommer. Den andra dagen är tyngst.

Första dagen har man energi med sig hemifrån. Första och andra dagen kämpar man med att få rutin i lägersysslorna och få ordning på all sin packning. Första natten sover man sämst. Första natten fryser man mest, följande nätter kompenserar kroppen allt mer genom att öka ämnesomsättningen.

Kroppens energiförråd är slut den andra dagen (och mer så för dagens ungdomar än när vi ledare var unga, för vi rörde mer på oss). Kroppen reagerar med att öka matintaget markant, kroppen är fantasisk på denna kompensation men omställningen går inte blixtsnabbt.  Många hajk-ovana märker tydligt hur de dag tre ökat sitt matintag rejält, något som vi mer vana tar för givet.

Första dagen lever kroppen på reserver hemmifrån och tredje dagen fungerar sömn, energiintag och rutiner. Det är den andra dagen man går igenom dippen. Det är då de psykiska påfrestningarna, de som man normalt orkar, blir lite för mycket.

Därför kommer vi framöver att ändra lite på upplägget på våra hajker och läger och försöka slå nattläger lite tidigare än normal den första kvällen och planera in en sovmorgon följd av en lugn förmiddag den andra dagen så man hinner återhämta sig. Sedan ökar vi tempot igen.

Eldningsorganisation

I tisdags hade vi en organisationstävling med eldningstema. Här är den:

Tankar bakom eldningsorganissationens upplägg

I scouterna lär ut organisationsförmågan, kreativiteten och samarbetsförmågan genom att ha kul och leka.

Den här organisationsövningen leder patrullen till att planera innan de utför genom att de får tio minuter i början av organisationen då patrullen inte får genomföra uppgifterna utan endast kan läsa och planera. Eller fika. Det viktiga är inte resultatet utan hur patrullen arbetar. Se även STOP-metoden i försvarets handbok överlevnad.

Det finns väldigt många uppgifter, tanken är att tvinga patrullen att dels resonera kring vad man skall göra och inte göra men också att man i patrullen alltid lär sig nyttja hela patrullen.

Många av uppgifterna är också tänkta att utmana kreativiteten.

Det heter eldningsorganissation, men det finns många icke-eldnings uppgifter för de som inte vill elda också vilket gör att alla kan ha kul. Passa på att notera vad scouterna väljer att göra och varför.

Att leka isvett med julgranar

Scouting skall vara “som på riktigt”. Praktiskt.

Varje år vill man som välmenande ledare lära ut lite isvett, men hur gör man? I Årsta har vi som tur är en hög med gamla julgranar efter jul samt med lite tur is på Årstaviken.

Varning för svag is skylt

Patrullerna år i uppdrag att ta med sig sin patrullutrustning samt gå ner till sandstranden. På vägen skall de hämta två julgranar per patrull.

På isen har vi sen en slags individuell hinderbana. Varje patrullmedlem skall knyta fast ett rep i vardera benet. Vardera repet är fäst vid foten av en julgran. Patrullmedlemmen skall nu liggandes kravla fram på isen en sträcka om ca 10 meter endast med hjälp av handskar. Vid slutet av de 10 metrarna ligger ett par isdubbar. Nu får patrullmedlemmen använda armarna och isdubbarna ytterligare ca 10 meter. Sista stationen är att nu skall det kastas liggande livlina på något slags mål. Ett tips kan vara att ha ett liggunderlag tillhands.

Givetvis har man en bana per patrull.

Medan krälandet pågår på isen får resten av patrullen ägna sig åt att förbereda nästa medlems krälande och fina svaret till ett par uppgifter.

Exempel på uppgifter är:

  • Om man sätter in en kraftigt nedkyld person i en varm bastu är det stor risk att han dör. Varför?
  • Varför flyter is?
  • Varför är det vanligast att man förfryser tår och händer?
  • Hur tar man hand om en lätt frysskada när man är ute på hajk eller dagsutflykt?
  • Varför är det så farligt att trilla i en isvak?
  • När man är flera i en grupp ute på isarna, skall man hålla ihop gruppen då?
  • På Edsviken brukar det varje år uppstå en vindbrunn som folk trillar ner i. Vad är en vidbrunn och varför trillar folk så ofta i?
  • Det är lätt hänt att man blir uttorkad när utetemperaturen är långt under noll. Varför?
  • Isens svaga platser är:
  • Kan snö bli till is utan att första vara vatten i vätskeform?
  • Var kan isen vara svag om du tittar ut över Årstaviken från där du står?
  • Vad är en vindbrunn?
  • Varför har ledaren hela tiden på sig en liten ryggsäck när han är på isen och vad finns i den?
  • Hur tjock är isen?
  • Varför är havsis svagare än insjö is?
  • Smälter is uppifrån eller nerifrån?
  • Hur många cm is behövs för att bära en människa?

Övningen avslutas med att frågor och uppgifter gås igenom med patrullen.

Leken att kravla sig fram med granarna fastbundna vid fötterna är mycket populär, men få brukar förstå vad den går ut på.

Förstår du?

Creative Commons License
Denna artikel (sida) inklusive bilder, video och ljud är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Dela Lika 2.5 Sverige Licens.

Innehållet i artikeln (sidan) inklusive bilder, video och ljud är Copyright (c) Martin Eliasson 2008, 2009, 2010.

För copyright av källkod bakom WordPress, pluggins och tema, se botten av sidan.

Sexmånaders krisen och lite ommöbleringar i patrullerna

Nu har det gått sex månader sedan vi fick en massa nya scouter till avdelningen och så dyker nu sexmånaders krisen upp ungefär som FIRO-modellen förutsäger. Man känner också att vissa scouter har vuxit enormt mycket medans andra har stått mer stilla. Detta är normalt men det har gjort avdelningen och de gamla patrullerna mindre homogena.

Utan att gå in på detaljer så tappar vi lite medlemmar och tappet sker som vanligt bland de som på något sätt avviker mest ifrån gruppen/patrullernas “medelvärde”.

I samband med detta har vi i ledarpatrullen beslutat om en liten omstuvning i patrullerna och gjort en till patrull för att dels få mindre patruller och dels få lite mer homogena patruller. Mindre patruller gör att fler får chansen att utvecklas i en viktig roll. Homogenare patruller gör att scouterna kan utvecklas mer tillsammans än individuellt, för när man är för olika så lär man inte speciellt mycket av varandra.

Rescue, inte sjukvård

Sjukvårdsutrustningen ser crappy ut i äventyrarscouternas patrullåda, men som man säger: “if it doesen’t work, make it bigger“.

Ta en titt på en av Snøggs Rescue bag för sjukvårdsutrustning. Snøgg är Norrmännen som gör det kola SOFT1-materialet som är grymt flexibelt som förbandsmaterial.

Sjukvårdsväskorna – Rescue bags-  de är stora och färglada, inte små och röda. De signalerar action och ambition. De väcker associationer och fantiasi direkt. De heter Rescue Bag, inte sjukvårdslåda.

Om Tomas kan motivera upptäckarscouter att ta sitt entréjobb med stort engagemang med en komradio så borde följande fungera:

  • Vi tonar ner om programpunkten sjukvård och skapar konceptet Rescue i scouterna, inte sjukvård.
  • Scouterna skall givetvis ha en Rescue Bag i sin patrull, en bag i gult och ingen lite låda man glömmer bort.
  • I konceptet rescue så stoppar vi in sjukvård och action. Lite mer coola saker. Inte bara plåster utan även brännskador, bårteknik, brandsläckning, skallgång, L-ABCDE, defilibrator…coola saker.

Tillbaka till lek som metod och äventyr som väg. För sjukvård som allt annat.

Nu sätts dina gränser

Tre år naturvetenskapligt gymnasium och en civilingenjörsexamen och lite till. Ett par år i livet som utvecklare och konsult. Nu kan jag berätta vad man skall fokusera på att lära sig i skolan: mattematik.

I scouterna skall man se till att verklign lära sig friluftstekniken, för efter det att du slutar studera – när du än gör det – så kommer du säkert gå många kurser och lära dig massor md nya saker. Du resonerar säkert redan nu att det jag inte kan i framtiden, det tar jag reda på. Sant, men med mattematiken är det anorlunda. Kurser i matte, det får man aldrig gå för sin arbetsgivare eller sitt fack eller sin idrottsklubb eller sitt studiefrämjandet. Den matte du kan när du slutar studera, det är den matte du kommer att kunna livet ut. Det är en gräns få kommer förbi.

Det är lite samma sak med din förmåga att ha det bra i skog och mark, på sjö och på å: den friluftsteknik och filosofi man har med sig från scouttiden, det är en gräns livet ut.

I alla fall för stadsbor.

Att öva organissation på ett lekfullt sätt

För att spela bra fotboll måste man öva och för att spela bra piano måste man öva. För att bli bra på att organisera en patrull, då måste man också öva. En bra övning för äventyrsscouter är en organisationstävling. En organisationstävling designar man så att den tvingar patrullen att göra en mämgd val i en lite pressad situation. I scouting så vill vi helst att valen skall vara designade för att premiera att alla i patrullen gör en meningsfull uppgift. Vi vill också att patrullen och framförallt patrullens ledning skall få uppleva hur viktigt det är att organisera sig innan man gör – vad det nu än är man gör. En organisationstävling gör man som just en tävling för att skapa lite stress och hets.

För att se till att patrullen inte låter den bäste i patrullen lösa alla arbetsuppgifter så ser man dels till att det finns fler uppgifter än en scout kan klara av på utsatt tid och man ser också till att de uppgifter som ger mycket poäng befinner sig fysiskt långt ifrån varandra. Detta gör att om en scout skall lösa alla uppgifter så har han eller hon  snart sprungit sig för trött för att göra ett bra jobb. En annan fördel med att fysiskt separera uppgifter är att det sätter press på patrulledningens förmåga att tydligt dela ut en uppgift.

Andra egenskaper vi ofta eftersträvar i en organisationstävling är att patrullen måste läsa hela organisationstävlingens instruktion och uppgifter innan den har helhetsbilden klar för sig och kan göra val. Detta övar patrullen i att iskallt planera innan man genomför. Det övar också patrullen i att fundera kring vem i patrullen som är bäst lämpad att delegera uppgifter i en organisationstävling – det är inte alls säkert att det är patrulledaren.

När man skriver en organisationstävling bör man ange poäng på varje uppgift så patrullen kan fundera över vad som skall prioriteras och efter att man genomfört en organisationstävling så sätter man sig ner med sina scouter och pratar om hur man tycker det gick och vad man lärt sig. Detta moment är jätteviktigt för att scouterna skall lära av sina misstag.

Nedan följer uppgifter till en organisationstävling vi genomfört på vår avdelning. En sak tävlingen saknar just nu är en lista med material som patrullen bör få vid start samt de förberedelser ledarna bör göra innan tävlingen startar.

Orgnisationstävling

Regler för tävlingen

Material och verktyg ni får använda:

  • Er egen patrullutrustning
  • Det som ledarna lagt i er patrullruta i miniorlokalen

Övrigt ni får av ledarna under tävlingens gång. Undrar ni så fråga.

Ni får endast vara utomhus, i er lya, i miniorlokalen och i hallen.

Alla svar, uppgifter, saker mm som ni vill ha poäng för skall befinna sig i patrullens tejpade ruta i miniorlokalen när tiden för organisationstävlingn är slut. Detta gäller dock ej “visa upp” uppgifterna.

Allt skall vara inlämnat och klart till klockan 20:35

Lycka till!

Uppgifter

Hämta och tillverka

Följande saker skall ni hämta och/eller tillverka och ställa i patrullens ruta. Saker på inte är helt inne i rutan räknas ej.

  • En snögubbe (250p)
  • Minst 10g björknäver (30p)
  • Två saker som är gjord i USA (15p)
  • Tillverka en braständare av tidningspapper och stearin (45p)
  • En pump (67p)
  • Kottar (1p per kotte)
  • En blå mjölk back (14p)
  • En kokbok (60p)
  • Något som är varmt (55p)
  • Något som är äckligt (20p)
  • Något som gör saker bättre (22p)
  • En shiftnyckel (18p)
  • Något gott (9p)
  • En scoutsymbol (15p)
  • Något som är yngre än Tomas och samtidigt äldre än Kevin (110p)
  • En levande myra (50p)
  • Ett självporträtt (40p)
  • En tändsticksask (5p)
  • Lite granris (15p)
  • En mini-pagod (25p)
  • Lös mattetalet på boulebanan (30p)
  • Hur många däck-gungor finns vid årstalidens lekplats? (45p)
  • Hämta och visa upp ett andra förband (14p)
  • En hajkbricka (8p)
  • Följande knopar: skotstek, råbandsknop, dubbelt halvslag, överhandsknop i åtta. (4p per knop)

Visa upp

Dessa uppgifter skall utföras under tävlingens gång och visas upp för ledarna.

  • Smaka på T-röd (10p)
  • Koka ris eller makaroner (50p)
  • Sopa hallgolvet. Obs endast en patrull kan göra detta. Först till kvarn (100p)
  • Sopa stora salen. Obs endast en patrull kan göra detta. Först till kvarn. (100p)
  • Ropa patrullens patrullrop för en ledare. (45p)
  • Sätt upp ett vindskydd ute i skogen bakom scoutgården och visa för ledarna. (300p)
  • Visa upp en vass kniv (10p)
  • Surra en trefot och häng en gryta i en kedja under trefoten. Koka ett ägg i grytan medans den hänger i kedjan. (300p)
  • Berätta en rolig historia för Tomas (12p)
  • Slicka Tomas fotsula (-100p)
  • Elda upp dessa papper (25p)
  • Patrullen gör tillsammans 10 armhävningar (20p)
  • Visa hur man får eld på en riktigt blöt bit ved med hjälp av endast tändstickor och patrullutrustningen (100p)

Frågor

Dessa frågor skriver ni svaret på en lapp. Lappen skall ligga i patrullens ruta när tävlingen är över

  1. Vad saknas i er sjukvårdsutrustning?
  2. Var finns kårens stora sjukvårdslåda?
  3. Hur lång är en sekundmeter?
  4. Skriv ner vad som ingår i den personliga utrustningen.
  5. Det har regnat i en vecka i skogen. Var i skogen hittar man torr ved?
  6. Vem organiserar patrullen?
  7. Varför har man en patrulledare, en vice patrulledare, en cermonimästare, en kassör, en historiker, en materialfogde och en kock i patrullen?
  8. Vilka två knopar använder man när man hissar svenska flaggan?
  9. Vilken del av flaggan är det man kallar för liket?
  10. Varför har man patrullstund?
  11. Vart pekar kompassens röda del av nålen?

Kajak och patrullscouting

Det finns en orsak att paddla kanadensare och inte kajak på patrullscout. I en kanot tillsammans tvingas man till sammarbete – kajakpaddling blir till en solo-grej och det är inte det vi sysslar med på vår nivå i scouterna.

I scouterna jobbar vi med sammarbete i patrullen, att man lär sig hur man jobbar tillsammans i en patrull, hur olika personer passar till olika upgifter. Det kan vara mycket lärorikt att se vilka konstelationer av scouter som fungerar i en kanot. En sak som kan vara mycket svår för individualister är att förstå att två personer kan inte styra en kanot – den som sitter där bak måste få bestämma.

Dessutom kan man leka rätt bra i kanadensare och man behöver ingen specialutrustning.